Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.

Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.

En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar ”prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.

Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en ”stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.

En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo Piano, Jean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 

The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.