Etikettarkiv: revitalisering

Nationell konferens om kulturarvets finansiering

Publicerat av

SVT:s luciafirande 2024 från Sätra Brunn och Sala Silvergruva.

Hur kan fler privata initiativ, föreningar, medborgarengagemang och företag ta ansvar för vårt kulturarv och utveckla svensk byggnadsvård, både genom ekonomiska resurser och personligt engagemang?

Det är verkligen glädjande att SVT:s luciafirande i år spelades in på Sätra Brunn och i Sala Silvergruva, med inslag från andra vackra platser i och runt Sala. Sätra Brunn, som grundades av Samuel Skragge år 1700, är en av Sveriges äldsta kurorter. Efter en konkurs 2002 räddades Sätra Brunn av en grupp på 15 lokalinvånare som köpte konkursboet och bildade Sätra Brunn ekonomisk förening. Idag är ägandet organiserat i ett bolag, men föreningens insats är ett inspirerande exempel på hur människor i en bygd kan gå samman för att bevara det lokala kulturarvet.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Det skulle vara fantastiskt om fler liknande initiativ växte fram runt om i Sverige. Därför planerar Platsutveckling Think Tank, tillsammans med flera samarbetspartners, att arrangera en konferens i september 2025 på Nääs Slott och Slöjdseminarium. År 2025 är dessutom ett jubileumsår som markerar 50 år av svensk byggnadsvård, till minne av det europeiska Byggnadsvårdsåret 1975.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank. Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar

Publicerat av

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:

  1. analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
  2. utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
  3. samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
  4. rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.

Läs mer »»»

Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.

Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Publicerat av

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.

Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.

Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.

Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.

Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Publicerat av

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Publicerat av

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

Publicerat av

Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.

Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.

BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.

Den brittiska modellen för Business Improvement District
Den tidigare premiärministern Tony Blair  spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.

Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:

  • uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
  • uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
  • skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
  • bygga och bevara hållbara samhällen
  • ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå

Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.

Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien
Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i.

Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank

Läs mer mer »»»

Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan

Publicerat av

Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.

I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.

Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.

Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>

boratt240609Ladda ner

Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..

Kulturen bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer – lär av framgångarna i Borås

Publicerat av

Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft.

Bravo Monica Bruvik. Hur kan Sverige skapa bättre förutsättningar för att kulturen ska frodas och överleva? Årets kulturbudget är den lägsta på över 20 år, och våra kulturinstitutioner står inför drastiska besparingar. Hur kan näringslivet bidra med ekonomiska resurser för att utveckla kulturen och göra våra stadsmiljöer mer levande, attraktiva och blomstrande?

Kulturen bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer – lär av framgångarna i Borås skriver Monica Bruvik. i hennes senaste krönika i Fastighetsvärlden.

Svenskt kulturliv genomgår ett ekonomiskt stålbad. Genom samverkan mellan olika aktörer kan mycket åstadkommas, men kulturlivet i Sverige behöver en nödvändig tillförsel av nya ekonomiska medel. Kan våra storbanker vara med och skapa nya kulturfonder för att stötta den här viktiga sektorn?

I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.

Det finns också stor potential i att införa en svensk version av BID-lagen (Business Improvement Districts) och satsa på konceptet ”15-minutersstaden”. Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft. I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.

Liknande satsningar i Sverige skulle kunna motverka butiksdöd och tomma verksamhetslokaler, samtidigt som de bidrar till att stärka fastighetsvärdena – allt genom en ekonomisk injektion i vårt kulturliv
Läs Monicas krönika >>>

Bygdebolagen är landsbygdens BIDs

Publicerat av

Business Improvement Districts (BIDs) är en modell som främst används för att utveckla stadsdelar och områden i stora städer. I Storbritannien har BID-arbetet tydliga mål:

  • främja samarbete mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga verksamheter.
  • Investera i offentliga miljöer för att förbättra levnadsförhållandena.
  • skapa och upprätthålla hållbara gemenskaper där både invånare och näringsliv kan påverka den urbana miljön för att förbättra livskvaliteten.

Bygdebolag är initiativ som liknar Business Improvement Districts (BIDs), med den skillnaden att bygdebolagen verkar på landsbygden i Sverige. Dessa bolag, som agerar i gränslandet mellan ideella, offentliga och privata sektorer, är avgörande för att bevara livskraftiga landsbygdssamhällen. Genom att ta initiativ till olika projekt och samarbeten bidrar bygdebolagen till en mer attraktiv och levande landsbygd där invånarna kan påverka sin livsmiljö och där det finns möjligheter till både social och ekonomisk utveckling. På så sätt fyller bygdebolagen en viktig funktion för att bevara och stärka landsbygdens vitalitet och mångfald.

Bygdebolag tar på sig ansvar och utför uppgifter som ibland skulle kunna anses vara andra samhällsaktörers domän. Detta visar på den flexibilitet och kreativitet som krävs för att stötta och utveckla alla typer av samhällen, oavsett om de är stora städer eller små byar.
Läs mer » » »

Borås visar vägen för framtidens lokala platsutveckling

Publicerat av

Walking to Borås – av Jim Dine i Borås.

Frågan om hur vi som invånare kan påverka vår närmiljö är central i dagens stadsplanering. Borås stad tar ett viktigt steg framåt med sitt initiativ Medel för lokal utveckling, där invånare ges möjlighet att genomföra lokala projekt som förbättrar både stadskärnan och landsbygden. Genom att prioritera trivsel, kreativitet och demokrati kan Borås utvecklas på ett sätt som gynnar alla – men vad händer när stadsplanering misslyckas med att leva upp till sina ideal? Här finns lärdomar att hämta.

Ett exempel är Kvillestaden i Göteborg, som ursprungligen var tänkt att bli en levande blandstad men istället har utvecklats till en sovstad. Dagens mest omdiskuterade förtätning i Göteborg sker i Linnéstaden, vid Skanstorget, ett av stadens mest attraktiva lägen, där redan välbärgade invånare bor. Det skapar en känsla av att man försöker återskapa ett nytt Södermalm på redan etablerade Södermalm. Samtidigt får områden som Hisingen, där behovet av utveckling är mycket större, en helt annan behandling: här planeras att byggas täta höghuskomplex med upp till 21 våningar, motiverat av behovet av kundunderlag för lokala butiker. Men är det verkligen en garanti att alla som bor i ett område också handlar där? Med dagens förändrade konsumtionsmönster, där näthandeln spelar en större roll, är den tanken inte längre självklar.

Det väcker frågor om hur vi bygger våra städer och vem de byggs för. I Köpenhamn ser vi ett exempel på en annan strategi. Där byggs nya stadsdelar i en mer mänsklig skala, där hushöjderna sällan överstiger 8–10 våningar och kanaler skapar en harmonisk miljö. Varför kan vi inte ha samma ambitiösa och balanserade planer för Hisingen som vi har för exklusiva Linnéstaden, där stadens mest välbärgade bor? Nuvarande stadsplanering riskerar att förstärka segregationen, där de ekonomiskt starkaste invånarna får tillgång till de bästa stadsmiljöerna, medan andra får nöja sig med dystopiska, höghusdominerade områden utan samma mänskliga och trivsamma stadskänsla. Är det verkligen den stad vi vill bygga?

,Ute, av Charlotte Gyllenhammar 2005.

Med Medel för lokal utveckling i Borås har invånarna en chans att påverka denna typ av utveckling och arbeta för en mer inkluderande och levande närmiljö. Genom att samarbeta mellan olika aktörer – som föreningar, företag och byalag – kan Borås skapa projekt som inte bara förbättrar stadens attraktionskraft, utan också motverkar den typ av segregerad stadsplanering som vi ser i andra delar av landet.

Det finns totalt två miljoner kronor tillgängligt per år för dessa projekt, och ansökningar upp till 100 000 kronor behandlas snabbare. Detta ger invånare och föreningar i Borås konkreta möjligheter att själva bidra till en mer jämlik och trivsam stad. Initiativet visar att det går att ge alla invånare möjlighet att påverka, och det kan fungera som en förebild för Sveriges 21 regioner och 290 kommuner.

Läs mer »»»