Välkommen till Platsutveckling Think Tank Arctic Bath


datum: ons 1/3 2023
tid:
19-20
hur: 
digitalt via zoomlänk

Platsutveckling Think Tank 2023 kommer att inledas onsdagen 1/3 med Bertil Harström och Arctic Bath . Arctic Bath ligger i Luleälven vid Harads och är ritat av Bertil Harström som tidigare har arbetat med Treehotel i Harads och intressanta trä-utvecklingsprojekt som Vistet. Vistet är ett samtida timmerhus som utvecklades under början av 2000-talet. Treehotel och Arctic Bath har varit viktiga pusselbitar i den positiva utveckling som dagens Norrbotten genomgår. Det lilla samhället Harads var runt 2010 en del av en större avflyttningsbygd som i dag upplever en fantastisk pånyttfödelse med nyproduktion av bostäder och internationell inflyttning från olika delar av världen.

/ Se filmen om Arctic Bath ///

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Under 2023 kommer vi att träffas digitalt på onsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.

För eventuella frågor maila oss på: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

#kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

Demolition = Wasteful. Reuse = Green – livscykelanalyser från restaureringar och ombyggnationer i historiska byggnader visar att de grönaste husen redan är byggda

Forsgrénska badet på Södermalm i Medborgarhuset, Stockholm. Den 26:e september 2020 invigdes det nyrenoverade Medborgarhuset. Omvandlingen, restaureringen och tillbyggnaden är ritad av Nyréns Arkitektkontor. Wikipedia

Danska erfarenheter från livscykelanalyser i historiska byggnader visar att det är klimatvänligare att restaurera eller att bygga om en äldre byggnad än att bygga en ny byggnad. Det är en övergripande slutsats från danska Realdania By & Bygs arbete med ett stort antal restaurerings- och ombyggnadsprojekt. Realdania By & Bygs slutsats bygger på 50 stycken livscykelanalyser från arbeten med restaureringar och ombyggnationer vid ett 60-tal historiska byggnader.

Stockholms arkitektförenings torsdagsföreläsningar på Konstakademin. Presentation den 8:e oktober 2020 av restaureringen och transformationen av Medborgarhuset i Stockholm.

Realdania är en dansk allmännyttig, affärsdrivande förening, vars syfte är att främja livskvalitet i fysisk miljö. Realdania bildades år 2000 och har ett kapitalt på nästan 20 miljarder danska kronor. Realdania Byg är ett affärsdrivande dotterbolagen till föreningen.  Wikipedia www.realdania.org

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Välkommen till Platsutveckling Think Tank Platsutveckling Think Tank Sisyfos

Solbacka öppet hus from Sisyfosgruppen . ”Det är ingen slump att Solbacka ligger där det ligger. Det är helt enkelt väldigt vackert. www.solbacka.se

Platsutveckling Think Tank Sisyfos
datum: torsdag 24/11
tid: 
19-20
hur: 
digitalt via zoom

Solbackas gamla internatskola reser sig ur askan med delaktighet, hållbarhet, återbruk och hjärta som viktiga ingredienser i revitaliseringen. Hur bör vi utveckla trygga och attraktiva communities och bysamhällen under 2020-talet? Vad kan ett samarbete med en bygds och/eller en stadsdels invånare, föreningsliv och näringsliv bidra med för att lyfta och vidareutveckla platsens attraktionskraft och platsspecifika värden? Går det att bevara, renovera, återbruka och praktisera cirkulärt tänkande och samtidigt få ekonomi för att en miljö skall kunna börja blomstra igen? Under devisen ”svårt är roligt och enkelt är tråkigt” antar Sisyfosgruppens grundare Olle Larsson utmaningarna med revitaliseringen av miljöer som ofta stått i förfall och varit övergivna under flera år och decennier.

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.

För eventuella frågor maila oss på: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

#solbacka #kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

Platsutveckling Think Tank Tistadalen

datum: tors 27/10
tid: 
19-20
hur: 
digitalt via zoomlänk 
https://us02web.zoom.us/j/6854350467?pwd=KzZLY0VjOU5iSnBER1Z0SGd6WnNndz09

Till höstens andra Platsutveckling Think Tank har vi bjudit in Eileen Jahren Jordan-Nilsen från Haldens kommun i Norge. Eileen kommer att presentera kommunens pågående arbete med industrimiljöerna i Tistadalen (ligger strax öster om Halden nära den svensk-norska gränsen).  Dalgången har fått sitt namn efter älven Tista som löper från Femsjøen till Halden. 

Under 1600-talet anlades sågverk vid vattenfallen i Tistadalen och ett litet sågverkssamhälle växte fram. År 1815-talet startade Norges första moderna industriverksamhet Tistadalen genom Mads Wiels Bomuldsfabrique och det lilla sågverksamhället utvecklades därmed till ett industrisamhälle med textilindustri bostäder, kyrka och butiker. Det industriella äventyret för Tistadalen varade fram till 1970-talet då konkurrensen från utlandet blev för hård. 

I dag står byggnaderna där med ett omfattande restaureringsbehov. Halden kommun har nu tagit initiativ till att etablera ett samarbete med fastighetsägare, Östfoldmuseet (som också äger en av de stora industrilokalerna) samt med regionala myndigheter och Riksantikvaren för att se på hur området skall kunna bevaras men samtidigt utvecklas. 

Anmälan via länk / se ovan / alt via e-post: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

Main Street Programs och BIDs – i USA finns modeller för platssamverkan som bygger på lagstiftning och på oreglerad samverkan



Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas. Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Vår bild är att vi i Sverige har fastnat i diskussionen om en svensk BID-lagstiftning. I USA finns det två varianter av modeller för offentlig-privat platssamverkan, Main Street Programs och BIDs. Deras Main Street Programs är en beprövad modell och effektiv revitaliseringsprocess av småorter. Modellen är utarbetad av den amerikanska kulturmiljövården, som har arbetat utifrån modellen sedan mitten av 1980-talet. Main Street Programs bygger på en oreglerad (som i Sverige) samverkan i ett avgränsat område i en stad/ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer medan BID-modellen är reglerad utifrån en lagstiftning för samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Många BIDs i USA startar genom Main Street Programs.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Regenerativ platsutveckling – övergivna byggnader kan återuppstå och få ett nytt liv


Gården Där Nol i byn Fastnäs i norra Klarälvdalen.

Välkommen till Platsutveckling Think Tank!

Hur kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kulturarvet och platsutveckling. I framtiden kommer Platsutveckling Think Tank att ha sin bas på den tidigare övergivna gården Där Nol i byn Fastnäs i norra Klarälvdalen men med anledning av pandemin arrangerar vi digitala möten under våren 2022.

Regenerativ platsutveckling – övergivna byggnader kan återuppstå och få ett nytt liv

datum: torsdagen den 20:e januari 2022
tid: 19-20
hur: digitalt via zoom-länk
anmälan: thinktank@platsutveckling.se

Till vårt första möte, torsdagen 20/1 kl 19-20, har vi bjudit in Linnea Öjes och Lennart Larsson som nyligen påbörjat arbetet som projektledare för en inventering av ödehus i norra Värmland. Linnea Öjes har en bakgrund som trädgårdsmästare (ni kan följa hennes arbete på gården Tuggeliet via Instagram frutuggeliet) och Lennart Larsson arbetar även som förenings- och evenemangskoordinator i Hagfors kommun. Under de senaste åren har inventeringar av ödehus blivit väldigt populärt i många av landets kommuner. I Värmland pågår inventeringar av ödehus i åtta av regionens 16 kommuner.

Nyfiken på Platsutveckling Think Tank? Vänligen anmäl dig med förnamn och efternamn via thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka den politiska opinionen. Wikipedia

Flashdance och passion – revitaliseringen av industristaden Pittsburgh

Är det inte lite för enkelt att fördöma all stadsomvandling som gentrifiering? Vårt samhälle förändras över tid. Vissa yrken försvinner samtidigt som andra yrken förändras. En arbetare måste vara mycket bra på datorteknik idag. Snart kommer bilarna enbart att byggas med hjälp av robotar (Tesla) och de som arbetar på fabriken kan snart ses som högutbildade datatekniker. Är det också gentrifiering eller en positiv förändring av en yrkesroll?

Jag brukar skilja mellan begreppen ”revitalisering” och ”gentrifiering” av stadsmiljöer. Revitalisering är en långsam förändring, som sker i dialog mellan fastighetsbolag, offentliga verksamheter, boende och företagare, medan gentrifiering är en toppstyrd stadsförvandling som kontrolleras, utan medinflytande, av utvecklare och/eller av en kommun.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


I Pittsburgh bygger kulturmiljövårdens arbete till stora delar på offentlig-privat samverkan. Halloween 2006 var jag i Pittsburgh och lyssnade på Arthur P. Zieglers fantastiska föreläsning om revitaliseringen av industristaden.

”Historic preservation deals with real estate; whether the project includes buildings, parks or gardens, real estate is the core. We deploy our strong real estate development capabilities first. It is the primary commitment we make to neighborhoods that lack funding and expertise, but which define through the NTI where we should begin restoring houses and shops.

Next, we begin the effort to raise the funds necessary to buy vacant and deteriorated historic properties and restore them, creating a ‘beachhead’ around which people gather and are willing to join us in investing in the area.”  Arthur Ziegler, Pittsburgh History & Landmarks Foundation