The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!
datum: onsdag 17 januari tid: 19 – 20 plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg
Föreningen FASAD hälsar välkommen till en högaktuell diskussion om stadsbyggnad, arkitektur och kultur. Samtalet om den byggda staden hamnar ofta i en snäv diskussion om estetik och personliga preferenser. Det är vanligt att fokusera på stil och smak när man diskuterar stadsbyggnad och arkitektur. Dock är det viktigt att reflektera över de djupare konsekvenserna av dessa förändringar.
När äldre och trygga miljöer försvinner eller omvandlas till något som är svårt att känna igen, påverkar det människors välbefinnande och känsla av samhörighet. Frågan går bortom ytan av arkitektonisk design och berör själva kärnan i våra liv och relationer till den fysiska omgivningen.
Förändringar i stadsstrukturen påverkar också kulturlivet. Nya områden som Karlastaden och Masthuggskajen kanske byggs för att möta specifika behov och krav, men vilka konsekvenser har detta för det existerande kulturlandskapet? Förutsättningarna för konst, kreativitet och samhällsengagemang kan förändras avsevärt när staden omformas.
Frågan om vem som gynnas av dessa förändringar och vem som bär kostnaderna är också av stor betydelse. Nya områden och byggnadsprojekt kan ha olika påverkan på olika samhällsgrupper. Att undersöka vilka värden som offras i processen är avgörande för att förstå de verkliga konsekvenserna av stadsutveckling.
Sammanfattningsvis, bakom den yttre diskussionen om stil och smak ligger en djupare fråga om hur stadsbyggnad och arkitektur påverkar människors liv, kultur och samhället som helhet. Att reflektera över dessa aspekter är nödvändigt för att skapa hållbara och inkluderande städer.
I panelen deltar Lydia Sandgren, psykolog och författare, samt Johan Linton, arkitekt och konstnär.
Moderator för kvällen är Adam Cwejman, politisk redaktör för Göteborgs-Posten.
Lydia Sandgren tilldelades Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen för sin storslagna Göteborgsskildring, ”Samlade verk”.
Evenemanget kostar 75 kr, men är kostnadsfritt för medlemmar i Föreningen FASAD. Biljetter kan köpas via Swish 123 318 39 85 (ange ”Samtal 17 januari”) eller genom att bli medlem för 50 kr via föreningens hemsida.
Silvana Imam – Tänd Alla Ljus (live at Sideways 2018).
Skådespelaren och sångaren Per Myrberg avled den 28:e december 2023 i Stockholm. Han var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.
Myrbergs tidiga ambitioner riktades mot att bli jazzmusiker, men hans öde ledde honom till Dramatens elevskola, där han antogs 1955 och examinerades 1957. Per Myrberg var en skicklig och mångsidig skådespelare och artist. Utöver sina teaterengagemang gjorde han sig också kän dsom sångare och låg på toppen av Svensktoppen under åren 1964–1965. Han placerades på förstaplatsen i fyrtio veckor med sin sång ”34:an”.
”Denna kåk har varit våran uti många herrans år, Denna kåk har varit vår och det har nog satt sina spår. Denna kåk den har hängt i och den har stått i vått och torrt, men nu är det slut på det, för nu ska 34:an bort.”
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en stor brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet ses av många i Göteborg som en viktig del av stadens kulturarv och gemenskap. Bevarandet av sådana platser är avgörande för stadens identitet och välbefinnande. För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Göteborgs arenautveckling har varit föremål för debatt, speciellt med kritik kring beslutet att riva Valhallbadet samtidigt som Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena betraktades som föråldrade vid invigningen. En framstående brist är Göteborgs avsaknad av moderna arenor med ett tak som kan öppnas och stängas, vilket sätter staden i kontrast till Stockholm.
Utvecklingen av arenor i Stockholm och Göteborg speglar olika strategier och beslut inom stadernas förvaltning och stadsplanering. I Stockholm har man satsat på att bygga moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena, medan Göteborg har valt att bevara Nya Ullevi och byggt två nya arenor, Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena. Tyvärr har de två sistnämnda arenorna kritiserats för att vara föråldrade redan vid invigningen. Hur kunde detta hända?
Under arenautveckling är det nödvändigt att integrera invånarnas synpunkter för att säkerställa att förändringar respekterar gemenskapens behov och värderingar. Detta blir en del av en bredare diskussion om hur Göteborg kan utvecklas och kombinera bevarande av kulturarv med modernisering för en hållbar stadsmiljö.
Jämfört med Stockholm, där moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena har blivit framstående, har Göteborg mött utmaningar med att skapa liknande framgångar och moderna arenor. Sammanfattningsvis är det viktigt att lära av tidigare misstag, involvera invånarna och integrera kulturarv i planeringsprocessen för att skapa hållbara och ändamålsenliga arenor och stadsutvecklingsprojekt. Dessutom är det nödvändigt att ange en tydlig riktning för att möta den påtagliga bristen på moderna arenor med tak, vilket skulle förbättra stadens attraktionskraft och möjliggöra evenemang året runt.
Tänd alla ljus och riv inte bort det som kan utvecklas till något fantastiskt. Låt 2024 bli året då vi bygger blandstaden Göteborg!
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Platsutveckling Think Tankär vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Hur utvecklar vi den sköna och sprudlande blandstaden med levande bottenplan som alla snackar om? Vad efterfrågar konsumenterna i dagens läge med höjda räntor och hög inflation? Hur ser trenderna ut i förhållande till tidigare år under 2020-talet?
Rapportsläpp för Cityindex Sverige 2023 avHUI:s analytiker Erik Jonsson i dialog med moderator Christina Friberg från Fastighetsägarna MittNord. Webbinariet avslutades med ett intressant samtal mellan gästerna Anna K. Johansson, Change Director på Tam och Thomas Erséus, VD AMF Fastigheter. Källa: Fastighetsägarna
Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?
Program
10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.
Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.
11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.
Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.
Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.
Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.
Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.
Per Ritzlers föreläsning om “Nasjonale turistveger” under seminariet Glesbygd och tursim. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia
Sommarprat: Varför har danskarna lyckats göra Köpenhamn till en härlig, levande, sprudlande och heterogen huvudstad? Mark Isitt efterfrågade politisk handlingskraft och mindre snack i arbetat med att skapa attraktiv blandstad. För tyvärr är trenden tydlig. Mångfalden i våra innerstäder utarmas och staden som mötesplats blir bara fattigare och allt mer strömlinjeformad. Lokala småbutiker går i graven och ersätts av internationella kedjebutiker.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer. Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Den svenska kronkursen har varit mycket positiv för svensk besöksnäring. Sommaren 2023 har inneburet en dansk invasion av besökare/turister i Sverige. Danskarna älskar kulturarvet så mycket att de söker sig till kulturhistoriska miljöer på resor, utflykter och semestrar. I Realdanias senaste kulturarvsundersökning säger nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade danskarna att de söker sig till platser med kulturarv när de åker på semester eller utflykter. Det är tredje gången Realdania genomför Kulturarvsundersökningen. Studien kartlägger vad kulturarvet betyder för danskarna, deras livskvalitet och de samhällen de är en del av.
En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.
Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra.realdania.dk/nyheder
Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet.
Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.
Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.
Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklarenMolonglo.
Under den senaste månaden har aktörerna bakomDairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklarenMolonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler.
Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom landskapsarkitekten Jane Irwins arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader, från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)
Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet, sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser.
David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete.
Bild ritad av David Chipperfield Architects.
Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022. Erskine Award går till socialt ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.
Assemble Turnerpriset – ett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.
Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.
Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.
