Efter framgångarna med projekt som Tate Modern i London och Domino Sugar Refinery i New York är det lätt att förstå varför återbruk och utveckling av industrimiljöer har blivit populära nuförtiden. Det senaste exemplet, av MAD Arkitekter, är lite mer ovanligt än de flesta och innebär att man bygger upp en ny byggnad med blandade verksamhetsområden över ett enormt och oanvänt lagerhus vid en nedlagd cementfabrik i Shanghai.
Industriarvet bevaras inte bara på grund av de historiska minnena det bär med sig, utan framför allt för att det ger framtiden en känsla av historia,” säger Ma Yansong, grundande partner av det kinesiska arkitektkontoret MAD-arkitekter.
Avsikten är att bevara den ursprungliga industriella och råa strukturen av lagerbyggnaden samtidigt som taket på lagerbyggnaden ersätts av en bågliknande metallvolym som ”flyter” likt Arken. Kontrasten mellan grovheten i den gamla ruffa betongfasaden och slätheten i det nya metallen kommer att ge nytt liv åt det förfallna fabriksbyggnaden samtidigt som den ursprungliga lagebyggnaden omvandlas till ett multifunktionellt urbant vardagsrum, förklarar MAD-arkitekter. Projektet är en integrerad del av en omfattande revitalisering och utveckling av industrimiljön, där den gamla cementfabriken omvandlas till en ny stadsdel vid vattnet.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.
Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.
Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.
För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.
Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.
Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.
Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.
Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.
Arts Dynamics Talks är en live-streamad podcast-serie som leds av Sofie Marin, grundare och VD för Arts Dynamics. Hon pratar med kreativa entreprenörer och ledare inom kultursektorn från hela världen för att ta reda på hur de hanterar aktuella utmaningar och ser på framtiden.
I nästa avsnitt får du träffa Iwona Price, VD för Intercult och Smart Coop, som har lång erfarenhet av att leda kulturella organisationer och samarbeten både nationellt och internationellt. De kommer att diskutera utmaningar och möjligheter som oberoende kreatörer och kulturorganisationer står inför, särskilt när det gäller att få tillgång till finansiering och internationella nätverk.
Iwona kommer också att prata om hennes tankar kring framtida trender inom kultur- och kreativindustrin, samt vilka råd hon skulle ge till konstnärer och kreatörer som precis börjar sin karriär.
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..
Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län
Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.
Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simning, när det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.
Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg
Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.
I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.
I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn.
Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.
Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.
Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!
Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.
Återstarten efter COVID-19 gav oss en möjlighet att omvärdera och omforma vårt samhälle, och det är viktigt att vi tar med oss dessa nya insikter om klimathotet. En ny inriktning mot ett fossilfritt samhälle kräver inte bara medvetenhet utan också konkreta åtgärder, och ekonomiska reformer spelar en central roll.
I Paris har borgmästare Anne Hidalgo introducerat konceptet ”15-minutersstaden,” där människan står i centrum och viktiga resurser som jobb, skolor, grönområden och shopping finns inom 15 minuters cykelavstånd från hemmet. Det här konceptet kan vara inspirerande för Sverige och kan kombineras med näringspolitiska reformer, såsom en svensk BID-lagstiftning, för att främja lokal utveckling.
Den cirkulära ekonomin blir alltmer aptitlig, och Sverige bör ta den på allvar. Genom att uppmuntra köp av tjänster istället för nya produkter och genom grön skatteväxling, som kan inkludera avskaffad moms på tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor, kan vi främja hållbara konsumtionsmönster. Digitaliseringen kan skapa förändringar i köpbeteenden och leda till butiksdöd och tomma stadskärnor, men den cirkulära ekonomin kan vara svaret på dessa utmaningar. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare, och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling.
Fossilfritt, lokalt och cirkulärt blir därmed nyckelorden för framtiden. Att göra konkreta satsningar inom dessa områden är ett självklart steg i rätt riktning. En BID-lagstiftning kan vara en betydande lösning för att underlätta och påskynda övergången mot en hållbar framtid. Likt det snabba framtagandet av vaccin mot Covid-19 visar, kräver förändringen förberedelse, proaktivitet och samarbete inom olika sektorer. Vi har möjligheten att skapa en ljusare och mer hållbar framtid, men det kommer inte att ske av sig självt – det kräver engagemang och handling från oss alla.
Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.
Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.
En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.
Värmlands besöksnäringsstrategi är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.
Karlstadsborna har talat, och enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökning är Karlstads kommun i framkant när det gäller kultur- och nöjeslivet. Det är en bedrift som inte hade varit möjlig utan det engagemang och den passion som utövare, föreningar och arrangörer lägger ner för att göra staden till en kulturell knutpunkt.
I en kommentar till den framstående placeringen i medborgarundersökningen betonar Robert Halvarsson (MP), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, vikten av att skapa utrymme för både bredd och spets inom kultursektorn. Han poängterar att kommunen strävar efter att vara en plats där allt från intima musikspelningar till storslagna teaterföreställningar kan blomstra. Det är denna mångfald som skapar en kulturell helhet som invånarna är stolta över.
”Vi vill vara en kommun där utrymme finns för både bredd och spets, från den intima spelningen till den stora teaterföreställningen. Allt bidrar till en helhet som vi är stolta över”, säger Robert Halvarsson.
Kultur och nöjeslivet är en viktig del av stadens identitet och skapar en levande och dynamisk atmosfär. Det är tydligt att Karlstadsborna värdesätter de olika kulturella uttrycken och att det finns en stark gemenskap bland de som verkar inom kultursektorn.
Framgången i medborgarundersökningen pekar på att Karlstads kommun inte bara är en plats där kultur frodas, utan också där invånarna aktivt deltar och stödjer olika initiativ inom kultursektorn. Det är en gemensam ansträngning som gör att Karlstad kan stoltsera som den bästa kommunen i landet när det gäller kultur- och nöjesliv.
Helena Holmberg från Socialförvaltningen Nordost, Göteborg stad, Lena Dalerup från Innerstaden Göteborg och Pernilla Hallberg från Bid Kville/Fastighetsägare Centrala Hisingen och Bergsjön 2031 bjuder in till en nationell kunskaps- och nätverksdag för stads- och platsutveckling genom bid/platssamverkan.
Evenemanget äger rum den 8:e februari klockan 10.00-17.15 i Medborgarhuset, Gamlestaden, Göteborg. Dagen vänder sig till alla som är involverade i stads- och platsutveckling med bid/platssamverkan som verktyg, inklusive verksamhetsledare, fastighetsaktörer, kommunrepresentanter, andra myndigheter, branschorganisationer, forskare, experter, konsulter och akademiker.
Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa: Det här gänget är så duktiga. Nu vill man tillbaka till New Orleans. Sverige behöver en offensiv kulturpolitik. Besparingar på 1 miljard i kulturbudgeten drabbar vårt svenska musikunder och är riktigt dålig kulturpolitik! #platsutveckling#platssamverkan
