Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.
Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.
Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?
I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!
Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor. Läs mer »»»
Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft.
Bravo Monica Bruvik. Hur kan Sverige skapa bättre förutsättningar för att kulturen ska frodas och överleva? Årets kulturbudget är den lägsta på över 20 år, och våra kulturinstitutioner står inför drastiska besparingar. Hur kan näringslivet bidra med ekonomiska resurser för att utveckla kulturen och göra våra stadsmiljöer mer levande, attraktiva och blomstrande?
Kulturen bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer – lär av framgångarna i Borås skriver Monica Bruvik. i hennes senaste krönika i Fastighetsvärlden.
Svenskt kulturliv genomgår ett ekonomiskt stålbad. Genom samverkan mellan olika aktörer kan mycket åstadkommas, men kulturlivet i Sverige behöver en nödvändig tillförsel av nya ekonomiska medel. Kan våra storbanker vara med och skapa nya kulturfonder för att stötta den här viktiga sektorn?
I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.
Det finns också stor potential i att införa en svensk version av BID-lagen (Business Improvement Districts) och satsa på konceptet ”15-minutersstaden”. Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft. I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.
Liknande satsningar i Sverige skulle kunna motverka butiksdöd och tomma verksamhetslokaler, samtidigt som de bidrar till att stärka fastighetsvärdena – allt genom en ekonomisk injektion i vårt kulturliv Läs Monicas krönika >>>
Business Improvement Districts (BIDs) är en modell som främst används för att utveckla stadsdelar och områden i stora städer. I Storbritannien har BID-arbetet tydliga mål:
främja samarbete mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga verksamheter.
Investera i offentliga miljöer för att förbättra levnadsförhållandena.
skapa och upprätthålla hållbara gemenskaper där både invånare och näringsliv kan påverka den urbana miljön för att förbättra livskvaliteten.
Bygdebolag är initiativ som liknar Business Improvement Districts (BIDs), med den skillnaden att bygdebolagen verkar på landsbygden i Sverige. Dessa bolag, som agerar i gränslandet mellan ideella, offentliga och privata sektorer, är avgörande för att bevara livskraftiga landsbygdssamhällen. Genom att ta initiativ till olika projekt och samarbeten bidrar bygdebolagen till en mer attraktiv och levande landsbygd där invånarna kan påverka sin livsmiljö och där det finns möjligheter till både social och ekonomisk utveckling. På så sätt fyller bygdebolagen en viktig funktion för att bevara och stärka landsbygdens vitalitet och mångfald.
Bygdebolag tar på sig ansvar och utför uppgifter som ibland skulle kunna anses vara andra samhällsaktörers domän. Detta visar på den flexibilitet och kreativitet som krävs för att stötta och utveckla alla typer av samhällen, oavsett om de är stora städer eller små byar. Läs mer » » »
Frågan om hur vi som invånare kan påverka vår närmiljö är central i dagens stadsplanering. Borås stad tar ett viktigt steg framåt med sitt initiativ Medel för lokal utveckling, där invånare ges möjlighet att genomföra lokala projekt som förbättrar både stadskärnan och landsbygden. Genom att prioritera trivsel, kreativitet och demokrati kan Borås utvecklas på ett sätt som gynnar alla – men vad händer när stadsplanering misslyckas med att leva upp till sina ideal? Här finns lärdomar att hämta.
Ett exempel är Kvillestaden i Göteborg, som ursprungligen var tänkt att bli en levande blandstad men istället har utvecklats till en sovstad. Dagens mest omdiskuterade förtätning i Göteborg sker i Linnéstaden, vid Skanstorget, ett av stadens mest attraktiva lägen, där redan välbärgade invånare bor. Det skapar en känsla av att man försöker återskapa ett nytt Södermalm på redan etablerade Södermalm. Samtidigt får områden som Hisingen, där behovet av utveckling är mycket större, en helt annan behandling: här planeras att byggas täta höghuskomplex med upp till 21 våningar, motiverat av behovet av kundunderlag för lokala butiker. Men är det verkligen en garanti att alla som bor i ett område också handlar där? Med dagens förändrade konsumtionsmönster, där näthandeln spelar en större roll, är den tanken inte längre självklar.
Det väcker frågor om hur vi bygger våra städer och vem de byggs för. I Köpenhamn ser vi ett exempel på en annan strategi. Där byggs nya stadsdelar i en mer mänsklig skala, där hushöjderna sällan överstiger 8–10 våningar och kanaler skapar en harmonisk miljö. Varför kan vi inte ha samma ambitiösa och balanserade planer för Hisingen som vi har för exklusiva Linnéstaden, där stadens mest välbärgade bor? Nuvarande stadsplanering riskerar att förstärka segregationen, där de ekonomiskt starkaste invånarna får tillgång till de bästa stadsmiljöerna, medan andra får nöja sig med dystopiska, höghusdominerade områden utan samma mänskliga och trivsamma stadskänsla. Är det verkligen den stad vi vill bygga?
,Ute, av Charlotte Gyllenhammar 2005.
Med Medel för lokal utveckling i Borås har invånarna en chans att påverka denna typ av utveckling och arbeta för en mer inkluderande och levande närmiljö. Genom att samarbeta mellan olika aktörer – som föreningar, företag och byalag – kan Borås skapa projekt som inte bara förbättrar stadens attraktionskraft, utan också motverkar den typ av segregerad stadsplanering som vi ser i andra delar av landet.
Det finns totalt två miljoner kronor tillgängligt per år för dessa projekt, och ansökningar upp till 100 000 kronor behandlas snabbare. Detta ger invånare och föreningar i Borås konkreta möjligheter att själva bidra till en mer jämlik och trivsam stad. Initiativet visar att det går att ge alla invånare möjlighet att påverka, och det kan fungera som en förebild för Sveriges 21 regioner och 290 kommuner.
www.byggnadsvardenskonvent.se Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.
TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS lokal: Stora teatern samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen
Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.
Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling Samtalsledare: Caroline Bergman
Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden? Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet
Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland
Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.
Platsutveckling Think Tank
Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling
Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.
I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
Nationalromantiken är svår att överträffa. Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur. Denna rörelse lyfte fram äkta material och omsorg om detaljer, och var Sveriges svar på den internationella Arts and Crafts-rörelsen. I Storbritannien, där rörelsen uppstod i slutet av 1800-talet, spelade William Morris en central roll. Arts and Crafts betonade hantverkets värde och stod i kontrast till den industrialiserade massproduktionen som följde den industriella revolutionen. Den påverkade inte bara inredning och konst, utan även arkitektur, trädgårdsdesign och samhällsplanering.
Vi måste återuppta det offentliga samtalet om arkitekturens värden. Precis som när Arts and Crafts formades under Morris ledning, är det viktigt att idag diskutera vilka kvaliteter som saknas i samtida arkitektur och stadsplanering. Den polariserade debatten mellan ”klassisk” arkitektur och modernism är inte konstruktiv. Det är dags att fokusera på kvalitet, hantverk och de mänskliga värden som bör prägla vår byggda miljö.
Två ARQ-projekt från Sverige och Japan kommer att belysa dessa frågor. Arkitekterna Samuel Michaëlsson och Lars Nilsson diskuterar hur samtid, traditionell byggteknik och kulturarv samverkar. Lunchseminariet följs av en workshop ledd av stråtaksläggare Joar Nilsson.
Vass Arkitektur, ett svenskt ARQ-projekt, utforskar vasstakshus som en del av en svensk sommardröm och hur moderna byggtekniker kan tillämpas. Boken visar tio lanthusprojekt som uppförts i Sverige de senaste 30 åren och erbjuder ett alternativt perspektiv på dagens bostadsproduktion.
Samtidigt har japansk arkitektur länge varit känd för sina starka hantverkstraditioner. I flera ARQ-projekt har Samuel Michaëlsson undersökt hur unga japanska arkitekter omdefinierar vad modernt hantverk kan vara. Under seminariet kommer han att presentera insikter från sina forskningsprojekt Communal Ecologies – Conversations with young Japanese architects och Hiroba – Learning from Japanese Public Space, båda stödda av ARQ-stiftelsen, White Arkitekter, Sasakawa Foundation och Japanstiftelsen.
Seminariet hålls både på plats på White Arkitekter i Göteborg och online via Zoom.´
Krogkoncernen Göteborgsfamiljen har tagit ställning i debatten om framtiden för Skanstorget. De föreslår att utveckla en saluhall och skapa en plats som utgår från medborgarnas önskemål, snarare än politikernas toppstyrda beslut om förtätning med bostäder.
Efterfrågan på vattennära bostäder i Göteborg är mycket stor. När möjligheten äntligen öppnades att bygga staden närmare vattnet, upplever många invånare att det främst är kontorskomplex och hotell som reser sig på de mest attraktiva platserna, där man istället hade hoppats på nya bostadsområden.
Samtidigt fokuserar Göteborgs stads politiker på att driva igenom ett mindre bostadsprojekt på Skanstorget, som erbjuder ett fåtal bostäder för unga vuxna från medelklassen som vill bo i Linnéstan. Robin, Rushdi Al-Sálehi lyfter fram den obekväma sanningen om alla outnyttjade resurser som står oanvända, medan nya byggnader fortsätter att poppa upp, ofta baserade på bristfälliga analyser av vad som faktiskt efterfrågas. Läs mer »»»
Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.
Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.
Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.
Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.
Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.
Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.
USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.
I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:
Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.
Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.
Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.
