Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.
Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.
Westminster City Council och The Crown Estate har arbetagemensamt för att skapa en ny vision och utvecklingsplan för ikoniska Regent Street i London. The Crown Estate äger och förvaltar de flesta av byggnaderna längs gatan, medan Westminster City Council sköter de offentliga ytorna. Regent Street, som designades av arkitekten John Nash för över 200 år sedan, får nu en uppdaterad vision som blickar framåt mot de kommande 100 åren.
Efter att ha lyssnat på idéer från både sakkunnig expertis och allmänheten har tre huvudteman utkristalliserats för hur gatan skall utvecklas:
1. mer natur och grönska 2. bevara den historiska identiten och kulturarvet 3. gångtrafikanterna i centrum
Målet är att skapa en gata och ett attraktivt stråk som känns ännu mer levande, inbjudande och hållbart och en plats som både Londonbor och besökare kan njuta av. Den nya planen ses som en viktig milstolpe för att säkerställa att Regent Street förblir en av Londons mest älskade och välbesökta gator även i framtiden.
Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.
I avsnitt 7 av podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten diskuteras gentrifiering och dess olika ansikten. Diana Uppman och Torbjörn Lindstedt tar bland annat upp frågor kring socialt boende i avsnittet.
Hyresgäster inom Allmännyttan bör kanske inte behöva bära bördan för att generera intäkter åt kommunala bolag och verksamheter. För att förbättra den bristande konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen diskuterar de fler former av boendeformer, såsom ”social-housing” och kooperativ. Ett exempel på kooperativ är bostadsområden där invånarna äger sina bostäder, så kallade bogemenskaper.
Biden-administrationens fokus på ”social-housing” väcker en del frågor om framtiden. Kommer vi att hamna i en återupplivning av de enorma och monotona bostadsblocken från 1960-talet? Är det möjligt att undvika en repetition av ett nytt ”miljonprogram”? Eller kan vi istället skapa inspirerande arkitektur och utforma sociala bostäder på ett mer nyskapande sätt? Ett exempel på hur detta kan uppnås presenteras av Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind genom Allan and Geraldine Rosenberg Residence. Det här projektet visar att det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder. Selfhelp Realty Group, en icke-statlig organisation som grundades redan 1936 för att stödja flyktingar som flydde från nazisternas Tyskland, visar tillsammans med Studio Libeskind att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt, utan att det kan vara både funktionellt och estetiskt tilltalande.
Torsdagen den 5:e september 2024 bjuder Placebrander och Destination Jönköping in till nya spektakulära Science Park Towers och Placbranders Day i Jönköping. Under dagen kommer du som platsutvecklare och platsmarknadsförare att ha möjlighet att lyssna till inspirerande talare, knyta nya kontakter inom branschen och närvara vid utnämningen av Sveriges främsta platsmarknadsförare.
Ett axplock ur programmet från Placebranders Day 2024:
Nicklas Hermansson från NomoFomo visualiserar 2049 och hur vi kan arbeta strategisk in i framtiden.
Fredrika Yngwe från Planethon föreläser om scenarioplanering och AI för att stödja organisationer att utvecklas och anta nya utmaningar.
”Allt är möjligt – omtanke, landsbygd och rock’n’roll” – Jonas Hagström snackar socialt entreprenörskap och landsbygdsutveckling
”Platsattraktion, mänskliga beteenden och kraften i platsberättelsen” Josef Conningresonerar kring invånarengagemang, eftersatta områden och möjligheterna med re-design av oanvända ytor i såväl stad och som i landsbygd .
Placebranders Day arrangerades senast på Sara kulturhus i Skellefteå. Dessförinnan har Åre, Stockholm, Växjö, Norrköping och Värnamo varit värdar för mötesplatsen.
Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.
The London Festival of Architecture (LFA) är en arkitektur- och stadsutvecklingsfest som äger rum varje juni i hela London. Festivalens uppdrag är att öppna upp diskussioner kring arkitektur, testa nya idéer samt upptäcka och lyfta fram nya talanger inom branschen. Nytt för i år är deras “Grannskapsprogram” som hyllar specifika områden, stadskärnor och stråk. Fokus i Grannskapsprogrammen ligger på det hyperlokala – i form av kulturarv, kreativitet, platsspecifik karaktär och människorna som formar dem.
Festivalen är till för alla med ett intresse för Londons arkitektur och byggda miljö, och den förenar allmänheten med professionen.
LFA är…
FESTLIG. Sedan sina början 2004 har festivalens uppdrag alltid varit att fira god design, London som en global knutpunkt för arkitektur.
MÄNSKLIG. Festivalen firar inte bara byggnader, den firar även mellanrummen och människorna som besöker, bor och verkar där.
INKLUDERANDE. LFA är leds av evenemangsarrangörer som tror på kraften i samarbete med människorna som lever, formar och verkligen känner London.
AKTUELL. Festivalen utvecklas varje år och håller sig uppdaterad med tiden. Sedan 2004 har varje tema alltid svarat mot aktuella världsfrågor och utmaningar som alla står inför.
Visionen ”Grönsakstorget möter vattnet”. Göteborgs stad/Visulent/Mareld.
Under Sommarliv på Grönsakstorget, från mitten av maj till slutet av september, öppnas torget upp för besökare med en härlig mix av grönska, avkopplande sittplatser, lek- och spelmöjligheter samt gott om utrymme för mat och dryck. Här kan besökare också njuta av olika musik- och kulturinslag, fredags-afterworks och återkommande Vegan Market Gothenburg som sätter sin prägel på torget under sommaren.
Samtidigt pågår intensivt arbete med att bygga och förnya torget. Nyligen har asfalteringen slutförts och nu fylls torget med en mångfald av träd, buskar och andra växter som ska skapa en trivsam atmosfär inför sommarmånaderna. Ett antal samarbetspartners, inklusive Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Fastighetsägarna Wallenstam AB och Tobisson, Göteborg & Co, tillsammans med flera andra verksamheter runt torget, arbetar tillsammans för att skapa och upprätthålla en levande och inbjudande atmosfär på Grönsakstorget.
Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.
Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.
Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.
Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.
I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.
Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°
Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.
Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.
Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet. Läs mer »»»
Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.
En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.
Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.
Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.
