Kulturnatt i Kvarnbyn. Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling.
I Göteborgs-Posten skildras en engagerande historia om Kvarnbyn, en plats som har utvecklats till en pärla och som utpekas som ett kulturhistoriskt riksintresse för kulturmiljövården. Omvandlingen av området, som tidigare präglades av fattigdom och elände, till en attraktiv plats med höga fastighetspriser (dock med inslag av gentrifiering) är imponerande. Ursprungligen var planen att sanera Kvarnbyn och omvandla det till en motorvägsavfart och en förlängning av Mölndalsbro. Men tack vare invånarnas protester och engagemang i Mölndal kunde politikerna övertalas att istället bevara Kvarnbyn.
Folkliga protester, som de i Kvarnbyn, möter kritik från nätverket Yimby. Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnds nuvarande ordförande, som också är grundare av Yimby i Göteborg, kategoriserar folkliga protester som de i Kvarnbyn som ”Nimbys” – det vill säga människor som enligt hen säger nej till förändringar och ställer sig i vägen för politiska beslut och exploaterarnas intressen. Istället förespråkar stadsbyggnadsnämndens ordförande människor som hen benämner som ”Yimbys”, dvs de som säger ja till politikernas och exploaterarnas önskemål.
I en annan artikel i Göteborgs-Posten diskuteras bevarandet av ett kulturhistoriskt värdefullt skärmtak på en bensinmack i stadsdelen Majorna. Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Göteborg framhåller vikten av att bevara miljöer om det finns ett betydande folkligt intresse för dem. Det väcker naturligtvis frågan om hur man definierar ett ”stort folkligt intresse.” Vanligtvis talas det om en tipping point vid 20-25 % för att påverka en opinion. Det återstår att se om det är den andelen som verkligen gör skillnad eller om det krävs att 70-90 % av folket som stöder bevarandet för att det ska anses legitimt för politiken i Göteborg? Denna fråga ger upphov till en viktig diskussion om demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang!
Allt gott och väl mött!
