Biopremiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – folkhemsbadet”


Lördagen den 15 mars klockan 16.00 är det premiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – Folkhemsbadet” på Bio Capitol i Göteborg. Filmen fick ingen offentlig finansiering, men tack vare göteborgarnas engagemang och generositet blev den ändå verklighet. Det är ett tydligt bevis på det starka stödet för att bevara och ge nytt liv åt Valhallabadet. Som medlemmar i Föreningen Fasad är vi på Platsutveckling Think Tank stolta över att ha varit en del av detta viktiga projekt. Nu ser vi fram emot att se filmen tillsammans med er och fortsätta diskussionen om Valhallabadets framtid.

dag: lördag15 mars
tid:
16.00
plats: Bio Capitol i Göteborg
Ladda ner programmet här >>>

Förslaget att riva Valhallabadet i Göteborg har väckt starka känslor och skapat ett enormt engagemang. Inför valet 2022 föreslog Miljöpartiet att staden borde tillsätta en stadsantikvarie för att skydda de historiska miljöerna och kulturarvet från förfall och rivningar. Men sedan det rödgröna maktskiftet har förslaget försvunnit från den politiska diskussionen. Vad tycker egentligen Socialdemokraterna och Vänstern om detta förslag? Och hur ställer sig Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna? Är en stadsantikvarie fortfarande aktuellt i Göteborg?

Miljöpartiet argumenterade 2022 för att staden redan har en stadsarkitekt som fokuserar på samtida stadsutveckling, men att det också behövs någon som arbetar långsiktigt och strategiskt för att bevara och utveckla stadens kulturhistoriska miljöer. Men varför har förslaget inte fått något genomslag? Visar rivningsförslaget av Valhallabadet på en större politisk linje där partier som Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna inte anser att det är tillräckligt viktigt att bevara Göteborgs kulturarv, eller handlar det om något helt annat? Är det inte dags att lyfta frågan på nytt och få svar på varför ett sådant förslag inte prioriterats?

Besparingar på 48 miljoner till friluftslivet får konskvenser för folkhälsan och välbefinnandet

Att ge offentligt stöd till natur- och kulturvården för det rörliga friluftslivet är en investering i folkhälsan och välbefinnandet för kommande generationer. En sammanställning från Friluftsfrämjandet och STF visar att det blir 48 miljoner kronor mindre till friluftslivet 2024 jämfört med året innan. Sett utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av stor betydelse att vi prioriterar och investerar i friluftslivet. 

Fredagen den 1:e mars 2024 presenterade SVT Nyheter alarmerande siffrorna rörande fetma. Utvecklingen av fetma är särskilt oroande bland barn och ungdomar. Mellan 1990 och 2022 har antalet unga med fetma nästan femfaldigats globalt sett, och Sverige ligger över det globala snittet när det gäller förekomsten av fetma bland barn och ungdomar.

Läs mer » » » 

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se