Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Välkommen till Göteborg Grand Central, en plats där historia och modern design möts på ett fantastiskt sätt. Här blandas gammaldags charm med nyskapande idéer och skapar en symbol för stadens framtid. Trä, kalksten, glas, betong och återbrukat tegel kombineras på ett unikt sätt. Detta blir stadens nya centrum och en viktig plats för hållbart resande och arbete. Alla är välkomna hit, som Jernhusen beskriver på sin webbplats om den nya stationsbyggnadem vid Göteborgs central.

Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av Sveriges största byggföretag skulle få tillstånd att riva den vackra Yttre hallen vid Göteborgs centralstation, byggd 1928-30. Men tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara den – förutom kanske byggföretaget som missade chansen att göra mer vinst. Yttre hallen är idag en av de unika delarna som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.

När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till livliga mötesplatser, inspireras vi ofta av Grand Central Terminal i New York. Målet med Grand Central Terminal är att alltid erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, så att resenärerna alltid känner att de inte har missat något tåg eller någon anslutning. Grand Central Terminals framtid var dock inte självklar. Byggnaden räddades tack vare ett starkt engagemang från New Yorks invånare. 2013 firade stationen sin 100-årsdag. Idag är den en del av Grand Central Partnership, ett så kallat Business Improvement District (BID), som bildades på 1980-talet för att förbättra och utveckla området kring stationen. Ett BID är ett initiativ där fastighetsägare, företag och andra intressenter tillsammans finansierar och genomför åtgärder för att förbättra ett specifikt område, exempelvis genom att förbättra säkerheten, renhållningen eller skapa nya offentliga utrymmen.

År 2012 föreslog det brittiska arkitektkontoret Foster & Partners att biltrafiken skulle tas bort från området runt Grand Central Terminal för att skapa bättre flöden för fotgängare och en trevligare gatumiljö. Detta förslag var en del av en vision att förbättra den omgivande stadsstrukturen, minska trafikträngseln och göra området mer tillgängligt och attraktivt för både invånare och besökare. Genom att skapa fler offentliga ytor och förbättra gångvägarna skulle stationens omgivningar bli ett mer livfullt och funktionellt stadsrum.

Nu är Grand Central Terminal ett av New Yorks mest populära besöksmål, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva det för att bygga kontorsbyggnader. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang har byggnaden istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett världsklassigt besöksmål!

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Business Improvement Districts – nyckelspelare i revitaliseringen av Downtown LA

Downtown Los Angeles utvecklas med nya bostäder i gamla kontors- och affärsbyggnader. Nancy Nigrosh, boende i Eastern Columbia Building , pratar om en levande blandstad med grannar som svenska Acne Studios.


Downtown Center Business Improvement District är centrala Los Angeles största BID. Tillsammans med övriga centrala BIDs arbetar de för att Downtown LA skall fortsätta att utvecklas till en attraktiv miljö för business, kultur och boende. 

Säkra och trygga platser – Platssamverkan/BID för säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer

Stadsplaneraren och kulturgeografen Erika Sjöqvist om Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan och BiDs under seminariet Säkra och trygga platser

Under seminariet Säkra och trygga platser , som hölls i Göteborg den 8:e december 2020, presenterades BoTryggt2030 som en ny standard för att skapa säkra, trygga och attraktiva städer, stadsdelar och offentliga rum. Under seminariet presenterade även kulturgeografen och stadsplaneraren Erika Sjöqvist, från Stiftelsen Tryggare Sveriges, hur kommuner, fastighetsägare, näringsidkare, polisen m.fl. kan arbeta med platssamverkan för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer. Under dagen diskuterades även vilken roll som fastighetsägarna kan ha i kampen mot brott och otrygghet. Seminariet arrangerades av Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammmans med Fastighetsägarna och Fastighetsakademin.

New York har blivit tryggt och attraktivt – vi kan göra samma resa i Sverige

Rent, snyggt och tryggt: Svenska kommuner skall få ta hjälp av ordningsvakter för att stötta polisen i deras arbete. Närpoliskontoret NYPD Downtown Center  är en bra förebild för det arbetet. Vid NYPD Downtown Center samverkar polis med personal från stadens största BID  – The Downtown Alliance – genom att dela lokaler och delta i gemensamma aktiviteter som morgonmöten med aktuell lägesrapportering.

Under  slutet av 1980-talet var det vanligt att innerstäderna i USA endast stod för 10 procent av handelsomsättningen i deras regioner. Affärsverksamheter hade tynat bort, och fastighetsbestånden förfallit som del i den ökade förslumningen. Köpcentra och externa stormarknader stod då för cirka 50 procent av handelns omsättning i landet. Detta innebar:

  1. att kunderna valde stormarknaderna från städernas centrala delar
  2. att de centrala delarna (Downtowns) av städerna blev ödsliga och övergivna
  3. sänkta fastighetspriser, ökad förslumning och brottslighet i många bostadsområden och centrala delar

I dag redovisar New York City goda resultat i arbetet med att förebygga och förhindra brott. Stadens satsningar på BIDs är en bidragande faktor till framgången tillsammans med andra satsningar. Under ett av Stiftelsen Tryggare Sveriges seminarier i Almedalen 2019 diskuterades framgångsfaktorerna från arbetet med brottsbekämpningen i New York City.



Medverkande: Moderator Marika Johansson (Stiftelsen Tryggare Sverige), Tidigare poliskommissarie Christer Nordström (Polisregion Mitt), F.d. generalkonsul i New York Olle Wästberg, VD Per Eriksson (City i Samverkan), VD Mattias Dahl (Säkerhetsföretagen), Generalsekreterare Magnus Lindgren (Stiftelsen Tryggare Sverige)

Tim Tompkins från Times Square Alliance BID – håll kursen men ta höjd för det oväntade i en värld som är i ständig förändring


Tim Tompkins är ordförande för Times Square Alliance, ett Business Improvement District (BID) som skall utvecklaTimes Square till en attraktiv miljö för underhållning, kultur och den urbana livsstilen. Tim Tompkins har tidigare arbetat som chef för Partnerships for Parks och för New York City Charter Revision Commission