The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:
analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.
Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.
Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.
Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.
BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.
Den brittiska modellen för Business Improvement District Den tidigare premiärministern Tony Blair spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.
Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:
uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
bygga och bevara hållbara samhällen
ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå
Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.
Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i. Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank
Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.
Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.
I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.
Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.
Sveriges Fönsterhantverkareär ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..
I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BIDs) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se!
Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.
Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.
Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.
Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.
Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.
Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.
USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.
I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:
Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.
Westminster City Council och The Crown Estate har arbetagemensamt för att skapa en ny vision och utvecklingsplan för ikoniska Regent Street i London. The Crown Estate äger och förvaltar de flesta av byggnaderna längs gatan, medan Westminster City Council sköter de offentliga ytorna. Regent Street, som designades av arkitekten John Nash för över 200 år sedan, får nu en uppdaterad vision som blickar framåt mot de kommande 100 åren.
Efter att ha lyssnat på idéer från både sakkunnig expertis och allmänheten har tre huvudteman utkristalliserats för hur gatan skall utvecklas:
1. mer natur och grönska 2. bevara den historiska identiten och kulturarvet 3. gångtrafikanterna i centrum
Målet är att skapa en gata och ett attraktivt stråk som känns ännu mer levande, inbjudande och hållbart och en plats som både Londonbor och besökare kan njuta av. Den nya planen ses som en viktig milstolpe för att säkerställa att Regent Street förblir en av Londons mest älskade och välbesökta gator även i framtiden.
Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av landets stora byggbolag fick tillstånd att riva den vackra Yttre hallen, byggd 1928-30, vid Göteborgs centralstation. Tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara Yttre hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara, förutom kanske byggbolaget som missade chansen att maximera sin vinst. Yttre hallen är nu ett av de unika rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.
När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till levande mötesplatser är Grand Central Terminal i New York en av de främsta förebilderna. Målsättningen med Grand Central Terminal är att stationen alltid ska erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, vilket ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en anslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte alltid varit självklar. Stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt engagemang från New Yorks invånare.
Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.
Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.
Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.
Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.
I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.
Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°
I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.
I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.
En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.
San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.
Neighborhood Next är utvecklat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.
Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.
