Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.
Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.
Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision. Läs mer »»»
I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.
Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.
Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!
Ett förföriskt förfall av byggnaderna på Stora Ekholmen.
Platsutveckling Think Tank 14 – Stora Ekholmen
dag: torsdag 18:e april 2024 tid: 19-20 hur: digitalt via Zoom anmälan: se formulär nedan På den avlägsna ön Stora Ekholmen utanför Vaxholm i Stockholms skärgård sker en fascinerande restaurering och återuppbyggnad av ett historiskt sommarparadis. Ön, som en gång ansågs vara den vackraste i skärgården, bär på en rik historia.
Till Platsutveckling Think Tank 14 torsdagen den 18:e april, klockan 19-20, välkomnar vi Gunnar och Kerstin Haglund som är ägare av Stora Ekholmen Kultur AB. Gunnar och Kerstin kommer att dela med sig av deras inspirerande resa med att restaurera och återge Stora Ekholmen till dess forna prakt.
Stora Ekholmen. Ekodling – nära Vaxholms fästning och de stora farlederna Med sitt strategiska läge nära Vaxholms fästning och de stora farlederna som löper i dess omedelbara närhet, spelade Stora Ekholmen en central roll för ekodling. Eftersom ek är känt för sin styrka och röttålighet, var det en eftertraktad resurs under flera århundraden, särskilt inom skeppsbyggande och konstruktionen av krigsfartyg. Ön var en del av Värmdö Skeppslag från 1720 till 1881, en period då skeppsbyggandet och sjöfarten blomstrade i regionen.
Under perioden fungerade Stora Ekholmen som en viktig plats för att förse skeppsvarven med det robusta träet som krävdes för att konstruera sjövärdiga fartyg. Dess närhet till farlederna gjorde det enkelt att transportera ekträet till de olika varven längs kusten.
Efter att ha tillhört Värmdö Skeppslag under över två århundraden, övergick Stora Ekholmen sedan till Vaxholms Fögderi och Waxholms Skeppslag. Grosshandlare Albert Grumme bygger ett semesterparadis
Grosshandlare Albert Grumme med familj.
Under början av 1900-talet köpte grosshandlare Albert Grumme hela ön och det blev startskottet för öns glansperiod. Ön förvaltades som ett privat semesterparadis där familjen Grumme tillbringade hela somrarna. För att klara hushållningen på ön inrättades växthus, hönshus och ladugård. En dedikerad trädgårdsmästare var bosatt på ön året om för att sköta växter och djur. De befintliga gångstråken förstärktes och vackra alléer anlades för att förhöja öns skönhet och tillgänglighet
Institute for human development and peace
Stora Ekholmen börjar att förfalla under när nya ägare tar 1965.
Stora Ekholmen förblev ett semesterparadis och en välvårdad oas fram till att den såldes 1965 till ”Institute for human development and peace”, grundat av bland andra George Martin och Susanne Harris. George och Susanne bosatte sig i trädgårdsmästarbostaden och bodde där där ända fram till april 2019. Under deras tid på ön uppförde de ångbåtsbryggan som fortfarande används av Waxholmsbolaget. George och Susanne hade initialt höga ambitioner för öns utveckling men de kunde tyvärr inte förverkliga dem och under deras ägarskap uppstod förfallet av byggnaderna och miljön.
Gunnar och Kerstin Haglund köper Stora Ekholmen
Fartyget Arona som ägs och drivs av Gunnar och Kerstin Haglund.
Under april 2019 köptes Stora Ekholmen av Gunnar och Kerstin Haglund med ambitionen att återskapa ön till det skick som den hade under början av 1900-talet.
Genom studier av öns kultur- och byggnadshistoria planeras och genomförs projektet för att återställa de vackra byggnaderna och miljön till sin forna glans. Restaureringen sker utifrån en agil modell som möjliggör flexibilitet och anpassningarhet utifrån löpande upptäckter och nya kunskaper.
Gunnar och Kerstin Haglund.
Den stillhet och tystnad som präglar ön idag är fylld av ekon från det förflutna, vilket väcker nyfikenhet och förväntan inför framtiden. Stora Ekholmen erbjuder en unik möjlighet att uppleva historiens vingslag på nära håll, samtidigt som det agila arbetssättet möjliggör för nya idéer och insikter att formas och integreras i platsutvecklingen. Återuppbyggnaden präglas av flexibilitet, samarbete och en strävan mot det gemensamma målet att återställa ön till dess forna glans.
Byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen sommaren 2024
Ekorrhuset och dess paviljong.
I sommar kommer Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Arona Rederi och Stora Ekholmen Kultur AB att arrangera ett byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen. Under lägret kommer renoveringen av det s.k. Ekorrhuset och dess paviljong att påbörjas. Husen är byggda 1870 i cottagestil och är rikt utsmyckade med snickarglädje. Fokus under lägret kommer att ligga på att återskapa husens entréer. Det blir en kombination av nybyggnation och restaurering där momenten bl.a. är
reparation av dörrar och fönster
reparation/nytillverkning av golv, räcken, trappor, grund, utsmyckning/dekor av stolpar/pelare
målning med linoljefärg
föreläsningar med bebyggelseantikvarie Vicki Wenander
föreläsningar med Sara Johansson om hållbarhet och återbruk. Sara är initiativtagare till den digitala marknadsplatsen Byggnadsvardaren.se
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
SVT:s satsning med några av Sveriges mest framträdande artister och musiker som framför ABBA:s ”Thank you for the music”. Medverkande: Miriam Bryant, Benny Andersson, Sebastian Murphy, Tommy Körberg, Sarah Klang, Darin, Felicia Takman, Victor Leksell, Seinabo Sey, Hooja, Björn Skifs, Ann-Louise Hanson, Malena Ernman, Titiyo, Daniela Rathana, Kikki Danielsson, Stor, Oskar Linnros, Lena Philipsson, John Norum, Mikkey Dee, Pelle Almqvist, Molly Sandén, José González, Siw Malmkvist, Lily Lexfors och Stockholm Studio Orchestra under ledning av Erik Arvinder.
I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.
I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.
En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.
Under slutet av mars 2024, är det dags för en ny varumärkesplattform att presenteras för kommunfullmäktige i Lidköping. Samtidigt har arbetet med att uppdatera den visuella identiteten för Lidköping precis påbörjats och förväntas vara klart till mitten av april. Planerna är att lansera den nya varumärkesplattformen och den uppdaterade visuella identiteten för allmänheten sensommaren 2024. Det är ett spännande steg framåt för Lidköping och dess framtid som en attraktiv plats att bo, besöka och verka på.
Det strategiska arbetet tog sin början redan år 2022 då kommunstyrelsen i Lidköping fattade ett viktigt beslut att prioritera utvecklingen av platsvarumärket för Lidköping vid Vänern. Målet var och är att stärka bilden av Lidköping och locka fler att både flytta till, besöka och verka i staden.
Vad är egentligen ett platsvarumärke? För många kan det låta som ett abstrakt begrepp, men i grunden handlar det om att fånga essensen av en plats – dess unika karaktär, dess attraktioner och dess särdrag. Varje plats har sin egen identitet, medvetet eller omedvetet, och detta utgör grunden för dess platsvarumärke. Det handlar om att skapa en känsla, en upplevelse, som invånare och besökare kan känna och förmedla vidare till andra.
Ett starkt platsvarumärke är av stor betydelse för en stad en plats. Genom att skapa positiva associationer kring staden och platsen blir det lättare att locka nya invånare, företag och besökare. Det gynnar inte bara näringslivet utan även föreningar och andra organisationer som verkar på platsen.
Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.
För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.
Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.
Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.
För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.
Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.
Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.
En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.
Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.
Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.
Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.
Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.
Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst. Läs mer » » »
