En hållbar och livskraftig plats

Platsutveckling är en bred term som används för att beskriva processen att förbättra och förändra en geografisk plats eller ett område för att främja ekonomisk tillväxt, social utveckling och ökad livskvalitet för invånarna.

Platsutveckling handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar också om att skapa en ny vision och målbild för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

”För stressadestressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.” Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

Platsutveckling bygger på samarbete och samverkan mellan olika intressenter, inklusive lokala myndigheter, näringsliv, ideella organisationer och invånare. Platsutveckling kan vara relevant för städer, regioner, orter, byar eller andra geografiska områden och kan innefatta olika strategier och åtgärder beroende på målen och behoven för det specifika området. Målet är att skapa en hållbar och livskraftig plats där människor kan trivas och blomstra. Här är några av de vanliga komponenterna och målen för platsutveckling:

  1. Ekonomisk tillväxt: Att främja skapandet av nya arbetstillfällen, företagsetableringar och investeringar i området för att öka den ekonomiska aktiviteten.
  2. Infrastrukturutveckling: Att förbättra den fysiska infrastrukturen, såsom vägar, kollektivtrafik, energiförsörjning och kommunikationsnätverk, för att stödja ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt.
  3. Bostäder och samhällsplanering: Att skapa attraktiva bostadsområden och samhällen där människor vill bo, arbeta och leva.
  4. Utbildning och kompetensutveckling: Att investera i utbildning och kompetensutveckling för att öka arbetskraftens kvalifikationer och anpassningsförmåga till nya ekonomiska möjligheter.
  5. Kultur och turism: Att främja kulturella och turistattraktioner för att locka besökare och generera intäkter för området.
  6. Hållbarhet och miljöhänsyn: Att utveckla området på ett sätt som är miljömässigt hållbart och tar hänsyn till långsiktig miljöpåverkan.
  7. Social inkludering och jämlikhet: Att arbeta för att minska sociala klyftor och se till att alla samhällsmedlemmar har tillgång till möjligheter och resurser.


Modeller för utveckling av platser
Vi är väl insatta i de två huvudmodellerna för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

BIDs och Main Street Programs bygger på samverkan mellan offentliga och privata aktörer
I ett BID och i ett Main street Program samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.