Kulturnatt i Kvarnbyn. Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling.
I Göteborgs-Posten skildras en engagerande historia om Kvarnbyn, en plats som har utvecklats till en pärla och som utpekas som ett kulturhistoriskt riksintresse för kulturmiljövården. Omvandlingen av området, som tidigare präglades av fattigdom och elände, till en attraktiv plats med höga fastighetspriser (dock med inslag av gentrifiering) är imponerande. Ursprungligen var planen att sanera Kvarnbyn och omvandla det till en motorvägsavfart och en förlängning av Mölndalsbro. Men tack vare invånarnas protester och engagemang i Mölndal kunde politikerna övertalas att istället bevara Kvarnbyn.
Madness – Our House
Folkliga protester, som de i Kvarnbyn, möter kritik från nätverket Yimby. Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnds nuvarande ordförande, som också är grundare av Yimby i Göteborg, kategoriserar folkliga protester som de i Kvarnbyn som ”Nimbys” – det vill säga människor som enligt hen säger nej till förändringar och ställer sig i vägen för politiska beslut och exploaterarnas intressen. Istället förespråkar stadsbyggnadsnämndens ordförande människor som hen benämner som ”Yimbys”, dvs de som säger ja till politikernas och exploaterarnas önskemål.
I en annan artikel i Göteborgs-Posten diskuteras bevarandet av ett kulturhistoriskt värdefullt skärmtak på en bensinmack i stadsdelen Majorna. Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Göteborg framhåller vikten av att bevara miljöer om det finns ett betydande folkligt intresse för dem. Det väcker naturligtvis frågan om hur man definierar ett ”stort folkligt intresse.” Vanligtvis talas det om en tipping point vid 20-25 % för att påverka en opinion. Det återstår att se om det är den andelen som verkligen gör skillnad eller om det krävs att 70-90 % av folket som stöder bevarandet för att det ska anses legitimt för politiken i Göteborg? Denna fråga ger upphov till en viktig diskussion om demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang!
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Platsutveckling Think Tankär vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?
Program
10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.
Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.
11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.
Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.
Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.
Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.
Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.
Per Ritzlers föreläsning om “Nasjonale turistveger” under seminariet Glesbygd och tursim. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia
Sommarprat: Varför har danskarna lyckats göra Köpenhamn till en härlig, levande, sprudlande och heterogen huvudstad? Mark Isitt efterfrågade politisk handlingskraft och mindre snack i arbetat med att skapa attraktiv blandstad. För tyvärr är trenden tydlig. Mångfalden i våra innerstäder utarmas och staden som mötesplats blir bara fattigare och allt mer strömlinjeformad. Lokala småbutiker går i graven och ersätts av internationella kedjebutiker.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer. Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Den svenska kronkursen har varit mycket positiv för svensk besöksnäring. Sommaren 2023 har inneburet en dansk invasion av besökare/turister i Sverige. Danskarna älskar kulturarvet så mycket att de söker sig till kulturhistoriska miljöer på resor, utflykter och semestrar. I Realdanias senaste kulturarvsundersökning säger nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade danskarna att de söker sig till platser med kulturarv när de åker på semester eller utflykter. Det är tredje gången Realdania genomför Kulturarvsundersökningen. Studien kartlägger vad kulturarvet betyder för danskarna, deras livskvalitet och de samhällen de är en del av.
En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.
Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra.realdania.dk/nyheder
Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet.
Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.
Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.
”För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.
I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.
datum: ons 1/3 2023 tid: 19-20 hur: digitalt via zoomlänk
Platsutveckling Think Tank 2023 kommer att inledas onsdagen 1/3 med Bertil Harström och Arctic Bath . Arctic Bath ligger i Luleälven vid Harads och är ritat av Bertil Harström som tidigare har arbetat med Treehotel i Harads och intressanta trä-utvecklingsprojekt som Vistet. Vistet är ett samtida timmerhus som utvecklades under början av 2000-talet. Treehotel och Arctic Bath har varit viktiga pusselbitar i den positiva utveckling som dagens Norrbotten genomgår. Det lilla samhället Harads var runt 2010 en del av en större avflyttningsbygd som i dag upplever en fantastisk pånyttfödelse med nyproduktion av bostäder och internationell inflyttning från olika delar av världen.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Under 2023 kommer vi att träffas digitalt på onsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.
Till höstens andra Platsutveckling Think Tank har vi bjudit in Eileen Jahren Jordan-Nilsen från Haldens kommun i Norge. Eileen kommer att presentera kommunens pågående arbete med industrimiljöerna i Tistadalen (ligger strax öster om Halden nära den svensk-norska gränsen). Dalgången har fått sitt namn efter älven Tista som löper från Femsjøen till Halden.
Under 1600-talet anlades sågverk vid vattenfallen i Tistadalen och ett litet sågverkssamhälle växte fram. År 1815-talet startade Norges första moderna industriverksamhet Tistadalen genom Mads Wiels Bomuldsfabrique och det lilla sågverksamhället utvecklades därmed till ett industrisamhälle med textilindustri bostäder, kyrka och butiker. Det industriella äventyret för Tistadalen varade fram till 1970-talet då konkurrensen från utlandet blev för hård.
I dag står byggnaderna där med ett omfattande restaureringsbehov. Halden kommun har nu tagit initiativ till att etablera ett samarbete med fastighetsägare, Östfoldmuseet (som också äger en av de stora industrilokalerna) samt med regionala myndigheter och Riksantikvaren för att se på hur området skall kunna bevaras men samtidigt utvecklas.
Detroitborna visar i dag en fantastisk entreprenörsanda, där entreprenören Phillip Cooley är en av småföretagarnas frontfigurer. Phillip Cooley började i ett fallfärdigt hus (2006) med den lilla krogen Slows Barbeque. Framgångarna med krogen gav mersmak och han fortsatte att bevara och utveckla fallfärdiga byggnader i den historiska stadsdelen Corktown.
Januari 2017 börjar stadsdelen Corktown återigen att blomstra med en riktigt het bostadsmarknad.
För Phillip Cooley handlar det även om att skapa framtidstro och möjligheter till nya jobb i Detroit. Genom inkubatorn Ponyride har han skapat en arena med lokaler för nystartade företag.
