Storbritannien var först ut med BIDs i Europa
Londons största BID heter New West End Company och utvecklar Bond Street, Oxford Street och Regent Street. I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.
Varför BIDs i Storbritannien? Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
• att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
• att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
• att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
• att skapa och bibehålla hållbara “communities”
• att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.
Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 – 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet.
Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.
Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild.
Original thinkers, rebels at heart, natural collaborators – Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsmiljöer i världsklass!
Färre butiker och en växande e-handel – hur kommer det kommersiella utbudet i centrala Göteborg att förändras som en konsekvens av ökad näthandel och pandemin? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff på CFK/Gothenburg Research Institute och Gunilla Grahn-Hinnfors från Västsvenska Handelskammaren tar en promenad innanför vallgraven för att prata om centrala stadens framtida utmaningar och möjligheter.
Vad händer när bilgatan ersätts och utvecklas till en delad mötesplats och yta för verksamheter?
Den kanadensiska studion Lateral Office installerade 12 stora gungor som lyser upp och skapar nya ljud på gatorna i New York Citys Garment District.
Matt Clark från United Visual Artists, förklarar hur hans installation vid MINI:s kreativa arbetsyta A / D / O i Brooklyn återspeglar mänskliga upplevelser av staden.
De en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg är i dag de trendigaste. Entreprenören Jonathan Liebmann har förvandlat ruffa industrikvarter i centrala Johannesburg till en tuff och säker stadsdel för boende och besökare.
Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.
Hur skulle ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.
Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken var att nystartszonerna skulle ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställde boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet. Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!
Marcus Samuelsson föddes 1970 i Addis Abeba i Etiopien och växte upp i Sävedalen utanför Göteborg. I dag är Marcus bosatt i New York City och han trivs med att leva och driva krog i stadsdelen Harlem.
I en krönika 2013 skrev Malin Lernfelt på GP:s ledarsidor att ”Göteborg måste bli bättre på att fånga upp och samarbeta med fastighetsägare i områden med högt bevarandevärde. I en del fall skulle det till och med vara önskvärt att staden gick in och erbjöd sig att köpa för att garantera att en upprustning sker. Dyrt kanske, men det handlar om att rädda stadsmiljöer som annars riskerar att försvinna för alltid. Om att öka attraktionsvärdet och göra Göteborg till en plats där historien tillåts existera sida vid sida med framtiden.”
Det omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg hotas av rivning. Vår vädjan till Göteborgs beslutfattare och näringsliv är att våga tänka nytt i arenafrågan och våga börja bygga blandstad på riktigt!
Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.
Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild.