Sångerskan Ida Redig har gjort BK Häckens och svenska mästarans låt ”Från Hisingen till framtiden”.
Kategoriarkiv: Stadsutveckling
GP Debatt: Låt inte nya Backaplan bli ett dystopiskt förortscentrum
Göteborg är en port mot världen. Av tradition är vi vana att lyfta blicken mot horisonten och sätta segel mot nya farvatten. Vi är dock inte valfångare, som för största möjliga profit kastar oss ut oavsett väderförhållanden. Lär av historien och agera omdömesgillt utifrån väl avvägda beslut när nu kursen sätts för Göteborgs fortsatta expansion. Läs artikeln på GP debatt!
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Camilla Lidholm från Göteborgs fastighetskontor och Karin Slättberg från Göteborgs stadsbyggnadskontor intervjuas om framtidens Backaplan av programledaren Lennart Persson. Backaplan är en viktig pusselbit för att knyta ihop Göteborg. Stadsdelen kommer att utvecklas under de kommande 10 – 15 åren med en blandning av bostäder, service, kontor och handel.
100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto
Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.
Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).
Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.
De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.
Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.
I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Varvsstaden och Malmö bygger Sveriges nya centralbank med cirkulär ekonomi och återbruk i centrum
Varvsstaden är Kockums gamla varvsområde i Malmö som nu utvecklas till ny stadsdel och länk mellan centrala Malmö och Västra Hamnen. I det framtida Varvsstaden är visionen att ny bebyggelse skall samspela med varvets bevarade industriarkitektur och ge stadsdelen en tydlig och egen identitet.
I utvecklingen av Varvsstaden finns också ett tydligt fokus på återbruk och cirkulärt byggande. Byggnader bevaras och/eller demonteras med målsättningen att större delen av det byggmaterial från demonterade byggnader skall kunna återanvändas och återbrukas till nya byggnader i stadsdelen. För att hålla koll på allt material som demonteras krävs en ny centralbank för stadsdelen. Det är här som Materialbanken kommer in!
Dolly Parton – 9 To 5
Miljöpartiet i Göteborg vill tillsätta en stadsantikvarie
Miljöpartiet i Göteborg vill tillsätta en stadsantikvarie som skall säkra stadens historiska miljöer och kulturarv från förfall och rivningar. De lokala företrädarna för partiet menar i en intervju i GP att staden har en stadsarkitekt som arbetar med stadens samtida miljöer och att det även finns ett behov av en funktion som arbetar långsiktigt och strategiskt med utvecklingen och bevarandet av stadens kulturhistoriska miljöer.
Vi ser Miljöpartiets förslag om att tillsätta en stadsantikvarie som ett mycket välkommet initiativ och hoppas att fler partier i Göteborg kan komma till samma insikt om värdet av kulturarvet för stadens fortsatta utveckling och attraktionskraft.
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
”Bygg grönt, säkert, vackert och levande” – ny rapport från Stockholms Handelskammare
Medverkande: Göran Cars, professor i samhällsbyggnad Magnus Kuchler, Sverigechef EY Kristina Alvendal, stadsutvecklingsspecialist och initiativtagare Stadsutvecklarna i Värtahamnen Mats Hederos, tidigare vd AMF Fastigheter Fredrik Lantz, uthyrnings- och marknadschef Skanska Hedda Jakobsson, näringspolitisk analytiker Stockholms Handelskammare Samtalet leds av Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.
Vad betraktar egentligen företagen i Stockholm – och deras medarbetare – som attraktivt i dag? Vilka åtgärder måste till för att öka magnetismen i Stockholms arbetsplatsområden och kontorskvarter? Och vad står på spel för de platser som inte kan leverera på detta, där stadsattraktiviteten har förbisetts? Under ett seminarium fredagen den 25:e mars presenterade Stockholms Handelskammare en ny rapport om den avgörande betydelsen av attraktiva miljöer för talangattraktion och kreativitet. Stockholms Handelskammare
The Message – Polarpriset 2019 gick till Grandmaster Flash
Polarpriset 2019 gick till Grandmaster Flash. The Message är ett tydligt tidsdokument från 80-talets förslummade NYC. I NYC vändes förfall och förslumning genom BID-lagstiftning och nolltolerans för vardagsbrott. I dag är det ett Message till oss! #gbgftw
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Heldag om BIDs, stadsutveckling och platssamverkan i Göteborg den 9:e maj
Visionsbild för framtidens Gamlestaden.
Toppen. Måndag 9/5 arrangerar Business Region Göteborg och Socialförvaltning Nordost tillsammans med Stena Fastigheter, Fastighetsägarna GFR, Polismyndigheten och Fastighetsägare i Gamlestaden en heldag om BIDs och platssamverkan!
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
BID, stadsutveckling och platssamverkan – program den 9 maj
Kl. 9-10 Registrering, kaffe och smörgås
Kl. 10-12 Förmiddag om BID
- Om BID, stadsutveckling och platssamverkan. Helena Holmberg, Socialförvaltningen Nordost, Göteborgs stad.
- BID Gamlestaden – en brokig, rolig och viktig stadsutvecklingsprocess. Möt nyckelaktörer i arbetet. Från Stena Fastigheter i Göteborg möter du VD Agneta Kores och fastighetsutvecklingschef Bodil Löfmark som pratar om vår satsning i Gamlestaden och hur vi genom samverkan skapar en långsiktig och hållbar stadsutveckling.
Kl. 12-13 Lunch (köps separat på plats)
Kl. 13–17 Inspiration, diskussion och fikapaus
- Om BID-verksamheter och stadsutveckling i Malmö, Stockholm och Göteborg. Hjalmar Falck, Malmö, Trond Hannerstig, Stockholm, Lena Dalerup och Lena Molund Tunborn, Göteborg
- Svensk lag – ett hinder eller en möjlighet för BID och platssamverkan? Olle Lundin och Erika Björkdahl, Uppsala universitet
- Effekt: BID Sofielund i Malmö. Anna-Karin Ivert, Malmö Universitet
- Hållbar och elektrifierad mobilitet. Tor Skoglund, RISE
- Vad säger Gamlestadens invånare efter 20 år av stadsutveckling? Ylva Noren Bretzer, Förvaltningshögskolan GU
- Hur kan platssamverkan göra svenska samhällen till livskraftiga och trygga platser för boende, besökare och företagare? Lennart Weiss, Veidekke; Helena Olsson och Christina Heikel, Fastighetsägarna; Rudolf Antoni, Svenskt Näringsliv; Johan Nyhus, HSB; Helena Starfelt, Västra Götalandsregionen
- Är BID och stadsutveckling en viktig politisk fråga? Axel Josefson (M) Göteborg, Andreas Schönström (S) Malmö, Björn Ljung (L) Stockholm, Kristina Jonäng (C), Västra Götaland, Karin Pleijel (MP) Göteborg
Till program, anmälan och mer om konferensen hos Stena Fastigheter >>>
Main Street Programs och BIDs – i USA finns modeller för platssamverkan som bygger på lagstiftning och på oreglerad samverkan
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas. Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Vår bild är att vi i Sverige har fastnat i diskussionen om en svensk BID-lagstiftning. I USA finns det två varianter av modeller för offentlig-privat platssamverkan, Main Street Programs och BIDs. Deras Main Street Programs är en beprövad modell och effektiv revitaliseringsprocess av småorter. Modellen är utarbetad av den amerikanska kulturmiljövården, som har arbetat utifrån modellen sedan mitten av 1980-talet. Main Street Programs bygger på en oreglerad (som i Sverige) samverkan i ett avgränsat område i en stad/ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer medan BID-modellen är reglerad utifrån en lagstiftning för samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Många BIDs i USA startar genom Main Street Programs.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se