Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.” Bryant Park Corp. President Dan Biederman
Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!
datum: onsdag 17 januari tid: 19 – 20 plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg
Föreningen FASAD hälsar välkommen till en högaktuell diskussion om stadsbyggnad, arkitektur och kultur. Samtalet om den byggda staden hamnar ofta i en snäv diskussion om estetik och personliga preferenser. Det är vanligt att fokusera på stil och smak när man diskuterar stadsbyggnad och arkitektur. Dock är det viktigt att reflektera över de djupare konsekvenserna av dessa förändringar.
När äldre och trygga miljöer försvinner eller omvandlas till något som är svårt att känna igen, påverkar det människors välbefinnande och känsla av samhörighet. Frågan går bortom ytan av arkitektonisk design och berör själva kärnan i våra liv och relationer till den fysiska omgivningen.
Förändringar i stadsstrukturen påverkar också kulturlivet. Nya områden som Karlastaden och Masthuggskajen kanske byggs för att möta specifika behov och krav, men vilka konsekvenser har detta för det existerande kulturlandskapet? Förutsättningarna för konst, kreativitet och samhällsengagemang kan förändras avsevärt när staden omformas.
Frågan om vem som gynnas av dessa förändringar och vem som bär kostnaderna är också av stor betydelse. Nya områden och byggnadsprojekt kan ha olika påverkan på olika samhällsgrupper. Att undersöka vilka värden som offras i processen är avgörande för att förstå de verkliga konsekvenserna av stadsutveckling.
Sammanfattningsvis, bakom den yttre diskussionen om stil och smak ligger en djupare fråga om hur stadsbyggnad och arkitektur påverkar människors liv, kultur och samhället som helhet. Att reflektera över dessa aspekter är nödvändigt för att skapa hållbara och inkluderande städer.
I panelen deltar Lydia Sandgren, psykolog och författare, samt Johan Linton, arkitekt och konstnär.
Moderator för kvällen är Adam Cwejman, politisk redaktör för Göteborgs-Posten.
Lydia Sandgren tilldelades Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen för sin storslagna Göteborgsskildring, ”Samlade verk”.
Evenemanget kostar 75 kr, men är kostnadsfritt för medlemmar i Föreningen FASAD. Biljetter kan köpas via Swish 123 318 39 85 (ange ”Samtal 17 januari”) eller genom att bli medlem för 50 kr via föreningens hemsida.
När det gamla centralposthuset i Göteborg omvandlades till ett hotell fanns förhoppningar om att skapa en tredimensionell fastighetsstruktur med en mix av bostäder, boutiquehotell, kontor, restauranger och butiker. Tyvärr ledde själva omvandlingen till uppförandet av en massiv och klumpig fyrkantig byggkloss på den tidigare vackra gårdsformationen, vilket förstörde helhetsintrycket av både byggnaden och stadsdelen. Sett från Odinsgatan försvann den vackra gården, och tillbyggnaden påverkade starkt upplevelsen av husets arkitektoniska komposition och exteriör. Huvudfasaden bröts sönder med nya öppningar för entréparti, och den arkitektoniska karaktären förändrades genom den nya byggnadskroppens höjdskala och volym.
Å andra sidan planeras Karlatornet på Hisingen i Göteborg att erbjuda en mer framgångsrik blandning av bostäder, kontorslokaler och hotell. Det projektet skapar möjligheter för en mångsidig användning och har potential att bidra till en mer blandad och dynamisk stadsutveckling.
Ett liknande exempel på en skyskrapa med varierande funktioner är The Book Tower i Detroit, som har genomgått ett omfattande restaureringsarbete under de senaste sju åren. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Bedrock som har omvandlat den tidigare kontorsbyggnaden från 1920-talet till en byggnad med blandat innehåll med olika funktioner. Omvandlingen illustrerar en pågående trend där man strävar efter att skapa mer diversifierade och mångsidiga byggnader för att möta olika behov och främja en levande och dynamisk stadsmiljö.
Mixed Use. Mixed Income. Mixed up? Hur utvecklar vi blandstad och mångfald i stadsutvecklingen på riktigt? Hör några av New Yorks stora fastighetsaktörer snacka Mixed-Use! Moderator Mary Rowe och i panelen Margaret Anadu, Jonathan Bowles, Jeffrey Rosenblum.
Kulturnatt i Kvarnbyn. Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling.
I Göteborgs-Posten skildras en engagerande historia om Kvarnbyn, en plats som har utvecklats till en pärla och som utpekas som ett kulturhistoriskt riksintresse för kulturmiljövården. Omvandlingen av området, som tidigare präglades av fattigdom och elände, till en attraktiv plats med höga fastighetspriser (dock med inslag av gentrifiering) är imponerande. Ursprungligen var planen att sanera Kvarnbyn och omvandla det till en motorvägsavfart och en förlängning av Mölndalsbro. Men tack vare invånarnas protester och engagemang i Mölndal kunde politikerna övertalas att istället bevara Kvarnbyn.
Madness – Our House
Folkliga protester, som de i Kvarnbyn, möter kritik från nätverket Yimby. Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnds nuvarande ordförande, som också är grundare av Yimby i Göteborg, kategoriserar folkliga protester som de i Kvarnbyn som ”Nimbys” – det vill säga människor som enligt hen säger nej till förändringar och ställer sig i vägen för politiska beslut och exploaterarnas intressen. Istället förespråkar stadsbyggnadsnämndens ordförande människor som hen benämner som ”Yimbys”, dvs de som säger ja till politikernas och exploaterarnas önskemål.
I en annan artikel i Göteborgs-Posten diskuteras bevarandet av ett kulturhistoriskt värdefullt skärmtak på en bensinmack i stadsdelen Majorna. Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Göteborg framhåller vikten av att bevara miljöer om det finns ett betydande folkligt intresse för dem. Det väcker naturligtvis frågan om hur man definierar ett ”stort folkligt intresse.” Vanligtvis talas det om en tipping point vid 20-25 % för att påverka en opinion. Det återstår att se om det är den andelen som verkligen gör skillnad eller om det krävs att 70-90 % av folket som stöder bevarandet för att det ska anses legitimt för politiken i Göteborg? Denna fråga ger upphov till en viktig diskussion om demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang!
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Platsutveckling Think Tankär vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Det är intressant att reflektera över planerna för Backaplan och dra lärdom av hur höjden på byggnader påverkar stadens karaktär och den mänskliga skalan. En jämförelse med Frankrike, specifikt Parisregionen som Göteborgs stad har som förebild för Biskopsgården-Länsmansgården, visar att man där begränsar höjden på byggnader för att bevara stadens estetik och den mänskliga skalan. Trots att Parisregionen är en av Europas mest framstående och pulserande områden, tillåter man inte byggnader av samma höjd som de som planeras för Backaplan.
Backaplan förtjänar en mänsklig skala Frågan som uppkommer är varför det är nödvändigt att bygga så höga hus på Backaplan? Är syftet att maximera ekonomisk vinst, där kommunen och fastighetsbolag samarbetar för att optimera sina intäkter? Eller bör fokus snarare ligga på att skapa en stadsmiljö som främjar människors välbefinnande och livskvalitet?
Avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare Det är en avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare. En balans mellan ekonomiska intressen och bevarandet av stadens charm och mänskliga dimension är nödvändig. Att dra lärdom av andra städer, som Paris, kan ge insikter om hur man skapar en hållbar och trivsam stadsmiljö utan att offra estetik och den mänskliga skalan.
Strategier för att revitalisera områden I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar Kritiken mot förorterna fokuserar på deras överväldigande skala och monotona, rätvinkliga strukturer. Långt före förorternas byggande och dess efterföljande kritik, kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte staden Paris för dess snörräta rutnätsplan med liknande argument: Monotont, repetitivt och prefabricerat. Albert Lilienberg, stadsbyggnadschef i Göteborg 1907–27 var influerad av österrikarens idéer om en variationsrik stadsupplevelse i arbetet med de stadsdelar som vi är mest stolta över i Göteborg i dag: Bagaregården, Brämaregården, Landala egnahem, Kungsladugård, Kålltorp, Änggården och Örgryte. Gemensamt för dem är organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar och högst fem våningar.
Park Hill i Sheffield Frågan om det går att omforma förorter associerade med förfall och otrygghet är komplex. Urban Splash’s arbete med Park Hill i Sheffield kan ses som en positiv framgångssaga. Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes mellan 1957 och 1961. Området blev ”K-märkt” år 1998 och erhöll en klass två-listning enligt det brittiska systemet för att bevara kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, och ökande förfall genomgick bostadsområdet en omvandling tack vare fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att vitalisera området och göra det levande dygnet runt satsafe Urban Splash medvetet på att skapa attraktiva kommersiella utrymmen för kontor och nöjesliv.
Revitaliseringen kräver en holistisk strategi Biskopsgården-Länsmansgården,med sin befolkning på 30 000 invånare, står inför behovet av en omfattande uppgradering och förnyelse. Liknande en behovspyramid, där grunden utgörs av det är rent, välvårdat och tryggt, kräver revitaliseringen en holistisk strategi. I den kontexten blir begreppet regenerativ design centralt, det bygger på eller efterliknar naturliga processer i ekosystemet för att skapa motståndskraftiga och hållbara miljöer. Målet är att integrera samhällets behov på ett harmoniskt sätt med naturens egna kretslopp.
Gröna innovationer och grön teknik Förnyelsen handlar till stor del om gröna innovationer och grön teknik. Genom att använda de verktygen kan stadsdelarna inte bara uppgraderas utan också omvandlas till moderna och hållbara förorter. Det innebär att man strävar efter att skapa samhällen som inte bara möter dagens behov utan även säkerställer en långsiktig harmoni mellan människa och natur.
Förtätning med trähusbebyggelse och trädgårdsstadsidealen är intressant Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är intressant, och trädgårdsstadsidealen är relevanta. Frågan är om lösningen är kopior av hus i Örgryte och Kungsladugård? Varför kan inte Biskopsgården-Länsmansgården utvecklas som Wendelstrand i Härryda kommun? Det skulle innebära en anpassad och respektfull förnyelse av stadsdelarna utifrån dess specifika arkitekturhistoriska och kulturhistoriska värden.
Vier Brillen and Akademiska kören at the spring concert 2016.
Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District – www.dumbo.is –
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en betydande brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
Bygg blandstad på riktigt För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Beslutsfattarna och näringslivet i Göteborg borde engagera sig i att skapa en verklig blandstad. Att bevara Valhallabadet skulle utgöra ett steg i rätt riktning för att förverkliga ambitionerna om en blandstad. Dessutom saknar centrala Göteborg lokala idrottsanläggningar för vardagsmotion och vardagsidrott. Att bevara Valhallabadet är därför av stor vikt ur ett socialt perspektiv.
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg Valhallabadet är inte vilket badhus som helst, det är en kulturhistorisk kronjuvel som är utpekad i Göteborgs stads bevarandeprogram. Coronapandemin innebar nya insikter om klimathotet och att framtiden handlar om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Även ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller därför för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad staden gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!
