Hooja & Miriam Bryant. VEM FAN E DU? . Videon är producerad i Nattavaara av Rolf Nylinder och Markus Lemke. —- Nattavaara ligger ungefär 70 kilometer sydväst om Gällivare och har omkring 300 invånare. Namnet Nattavaaras betydelse är inte säkerställd men har troligen sitt ursprung i det samiska ordet ”nahta” som betyder skaft. Det samiska ordet ”vare” och det finska ”vaara” betyder berg. Nattavaara är alltså ”Skaftberget”. — Gällivare kommun
Kategoriarkiv: regenerativ platsutveckling
Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver
I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.
Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.
Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.
Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.
Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.
Kødbyen i Köpenhamn.
Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.
Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på
Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.
Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.
Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.
Skanstorget kan visa vägen till en grönare och mer levande stad
Vy över Skanstorget i Göteborg.
Genom att minska antalet parkeringsplatser i städer och sätta människor före bilar kan vi skapa levande och hållbara urbana miljöer. Parkeringsytor kan omvandlas till grönområden, gångvänlig infrastruktur och nya bostäder. För att möjliggöra denna förändring krävs investeringar i hållbara transportalternativ, som gång, cykling och kollektivtrafik, samt ett förändrat synsätt på bilens roll i stadslivet.
Professor Donald Shoup menar att denna strategi kan bidra till mindre segregerade miljöer och resultera i grönare, trevligare och mer inkluderande städer. Skulle det rentav vara möjligt att tillämpa Shoups teorier på Skanstorget i Göteborg? Med en sådan omvandling skulle torget kunna bli en plats där människor och hållbara transporter prioriteras, vilket kan främja både gemenskap och miljö.
Vi en internationell trend där man börjar diskutera att ta ut marknadsmässiga avgifter för trottoarytor och vägkanter, en så kallad trottoaravgift. Syftet är att skapa mer permanenta lösningar som både eliminerar gratisparkering och genererar intäkter som kan användas till investeringar i offentliga ytor, såsom platsbildningar och torgytor. Donald Soups forskning fokuserar på markekonomi, offentlig ekonomi, transport och parkering. Det är väldigt spännande lösningar som han kommer med.
Nationell konferens om kulturarvets finansiering
SVT:s luciafirande 2024 från Sätra Brunn och Sala Silvergruva.
Hur kan fler privata initiativ, föreningar, medborgarengagemang och företag ta ansvar för vårt kulturarv och utveckla svensk byggnadsvård, både genom ekonomiska resurser och personligt engagemang?
Det är verkligen glädjande att SVT:s luciafirande i år spelades in på Sätra Brunn och i Sala Silvergruva, med inslag från andra vackra platser i och runt Sala. Sätra Brunn, som grundades av Samuel Skragge år 1700, är en av Sveriges äldsta kurorter. Efter en konkurs 2002 räddades Sätra Brunn av en grupp på 15 lokalinvånare som köpte konkursboet och bildade Sätra Brunn ekonomisk förening. Idag är ägandet organiserat i ett bolag, men föreningens insats är ett inspirerande exempel på hur människor i en bygd kan gå samman för att bevara det lokala kulturarvet.
Kurorten Sätra Brunn i Västmanland
Det skulle vara fantastiskt om fler liknande initiativ växte fram runt om i Sverige. Därför planerar Platsutveckling Think Tank, tillsammans med flera samarbetspartners, att arrangera en konferens i september 2025 på Nääs Slott och Slöjdseminarium. År 2025 är dessutom ett jubileumsår som markerar 50 år av svensk byggnadsvård, till minne av det europeiska Byggnadsvårdsåret 1975.
Kurorten Sätra Brunn i Västmanland
Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.
Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank. Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.
Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank.
Kurorten Sätra Brunn i Västmanland
Byggnadsvårdens konvent 25-27 september 2024 – nästa vecka förvandlas Mariestad till epicentrum för svensk byggnadsvård
Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde
www.byggnadsvardenskonvent.se
Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.
Svenska byggnadsvårdsföreningens ordförande Ulrika Lindh och Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde.
Byggnadsvårdens konvent är Sveriges största mötesplats för byggnadsvård, där myndighetsbyråkrater, museitjänstemän, fastighetsförvaltare, materialtillverkare, privatpraktiserande konsulter och specialiserade hantverkare får möjlighet till kunskapsutbyte, bygga nätverk och inleda nya samarbeten. Konventet arrangeras av Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Byggnadsvårdsföretagen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet .
TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS
lokal: Stora teatern
samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen
Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.
Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling
Samtalsledare: Caroline Bergman
Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden?
Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet
Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen
Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland
Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.
Platsutveckling Think Tank
Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling
Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.
Allt gott och väl mött!
Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Kontakt: thinktank@platsutveckling.se
Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030
Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter
Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.
Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.
Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»
Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande
Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.
En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.
Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.
- Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
- Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
- Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
- Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
- Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
- Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.
Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad
I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.
Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.
Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!
Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde
I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.
I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.
En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.
Sagomiljö i Värmland med fascinerande kulturarv inom konsthantverk söker ny ägare
En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.
Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.
Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.
Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.
Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.
Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst.
Läs mer » » »