Genom att minska antalet parkeringsplatser i städer och sätta människor före bilar kan vi skapa levande och hållbara urbana miljöer. Parkeringsytor kan omvandlas till grönområden, gångvänlig infrastruktur och nya bostäder. För att möjliggöra denna förändring krävs investeringar i hållbara transportalternativ, som gång, cykling och kollektivtrafik, samt ett förändrat synsätt på bilens roll i stadslivet.
Professor Donald Shoup menar att denna strategi kan bidra till mindre segregerade miljöer och resultera i grönare, trevligare och mer inkluderande städer. Skulle det rentav vara möjligt att tillämpa Shoups teorier på Skanstorget i Göteborg? Med en sådan omvandling skulle torget kunna bli en plats där människor och hållbara transporter prioriteras, vilket kan främja både gemenskap och miljö.
Vi en internationell trend där man börjar diskutera att ta ut marknadsmässiga avgifter för trottoarytor och vägkanter, en så kallad trottoaravgift. Syftet är att skapa mer permanenta lösningar som både eliminerar gratisparkering och genererar intäkter som kan användas till investeringar i offentliga ytor, såsom platsbildningar och torgytor. Donald Soups forskning fokuserar på markekonomi, offentlig ekonomi, transport och parkering. Det är väldigt spännande lösningar som han kommer med.
Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.
Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.
Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.
Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.
I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.
Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.
Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.
Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.
Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.
Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana UppmanochBeyond Our Placesför ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
Städerna i Norden ligger ofta i topp i rakningar av så kallade ”liveable cities”. Vilka faktorer gör att Nordens städer får bra poäng? Stadspodden pratar välbefinnande och stadsutveckling tillsammans med Anne Henderson, Senior Analyst vid Happiness Research Institute i Köpenhamn.
År 2021 firar Göteborg 400 år eftersom staden fick sina stadsprivilegier den 4:e juni 1621.
Hör Rain Gothenburgs kreativa ledare, Jens Thoms Ivarsson, berätta om arbetet med att göra stan till världens attraktivaste plats när det regnar. Jens har arbetat med vatten, i dess olika former, under större delen av hans yrkesverksamma liv och har bland annat erfarenhet som designer och kreativ ledare för ett av landets häftigaste besöksmål, nämligen Ice Hotel i Jukkasjärvi.
”Talking Destination Marketing with The Bearded Marketer, the Hipster Viking of Stockholm,”… Stefan Pettersson från Gameng intervjuas om destinationsutveckling.
Kan folket i stan fixa stadsutvecklingen på egen hand? Stadspodden möter Måns Herngren som diskuterar erfarenheter från popup-parkprojekt på Södermalm. Hör även Billy McCormac fråm Fastighetsägarna Stockholm, Meike Schalk från Arkitekturhögskolan och Stockholmspolitikern Lorentz Tovatt (MP).
Vy över Skanstorget i Göteborg.
