Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

Läs mer » » »

Ny utvecklingsplan för att revitalisera Chicagos stadskärna

En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.

I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans. 

Läs mer » » » 

Platsutveckling Think Tank 13. Återbygget 7/3 kl 19-20

Yxmakare Julia KalthoffÅterbruk och hantverk skulle kunna bidra till att göra städer och orter mer levande när butikerna blir digitala och lämnar det fysiska rummet. Pompe Hedengren föreslår i en intervju i Fastighetstidningen att tomma kontorslokaler skulle kunna öppnas upp för att omvandlas till ateljéer för konstnärer och hantverkare. Foto: Mattias Lindbäck.

datum: torsdag mars 7 mars 2024
tid: 19-20
hur: 
digitalt – via zoom. länk mailas ut 6 mars.
anmälan: senast 6 mars via formulär » » »

FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, omfattar 17 globala mål för att främja hållbar utveckling. Som en del av det initiativet har EU satt upp mål om att 70 procent av allt avfall skall återanvändas, återvinnas eller på annat sätt nyttjas före 2030. Till Platsutveckling Think Tank 13 hälsar vi Återbyggets grundare och VD, Per Holst, välkommen. Bygg- och fastighetssektorn står för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Som tidigare hantverkare insåg Per det enorma slöseriet inom byggindustrin och kände att han ville vara en del av lösningen. Nu är han stolt över att leda ett företag som har starkt fokus på hållbarhet och återbruk.

Återbygget är ett företag som tar ett stort steg mot att minska miljöförstöringen inom byggsektorn. De är specialiserade på att återanvända och återvinna byggmaterial som annars skulle ha gått förlorade efter rivningar och ombyggnationer. Deras kombinerade butiks- och lagerlokal på Sigurdsgatan 35 i Västerås erbjuder inte bara plats för handel och förvaring utan fungerar också som en plattform för förändring och innovation inom byggindustrin.

Företaget tror på förändring genom samverkan och på att skapa ett helhetsgrepp. De strävar efter att skapa cirkulära flöden genom att koppla samman avfallsflöden från olika källor och erbjuda en hållbar marknad där inga resurser går till spillo. Som verktyg i det arbetet använder de återbruksappen Palats, som presenterades av Henrik Olausson under Platsutveckling Think Tank 6.

Återbyggets verksamhet fokuserar på Mälardalen, men deras visioner sträcker sig långt bortom Mälardalens gränser. Som ett socialt företag med en stark förankring i människor och miljö strävar de mot att uppfylla samtliga mål inom Agenda 2030.

anmälan: senast 6 mars via formulär » » »

Läs mer »»»



Återbygget är en del av en global rörelse inom samhällsbyggnadsbranschen. I Vancouver i Kanada arbetar företaget Unbuilders med selektiva rivningar och försäljning av återbrukat byggmaterial.

En gemensam berättelse och vision för Sverige

Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.

Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.

Läs Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning »»»

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.

Läs mer »»»

Landsbygdens småskaliga företagande inom besöksnäringen stärks i ny utredning

Utredningen om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna har nyligen presenterat sitt betänkande för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredningen föreslår införandet av ett nytt dispensskäl som syftar till att underlätta för småskaliga förvärvsverksamheter på landsbygden. Dispensskälet kan skapa en mer flexibel och anpassningsbar miljö för lokal ekonomisk utveckling.och  öppna upp för möjligheter för småskaliga verksamheter att bedriva sin verksamhet utan att behöva möta samma stränga krav som normalt gäller enligt strandskyddet. Det kan vara av särskild betydelse för de som bedriver småskalig jordbruk eller företag inom fiske- och annan naturturism. 

Utredningens betänkande markerar därmed ett viktigt steg mot att skapa en balans mellan bevarande av naturvärden och främjande av hållbara näringslivsaktiviteter på landsbygden. Det är nu upp till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och övriga beslutsfattare att överväga och eventuellt implementera utredningens förslag till förändringar i syfte att möjliggöra en positiv och hållbar utveckling för de areella näringarna i Sverige.

Värmlands besöksnäringsstrategi 2023-2030 vill öka besöksnäringens attraktionskraft och främja Värmlands natur- och kulturarv


Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.

Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.

En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.

Värmlands besöksnäringsstrategi  är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.

Läs mer »»»

Karlstad bäst i test – toppar svenska listan för kultur- och nöjesliv

Karlstadsborna har talat, och enligt Statistiska centralbyråns medborgarundersökning är Karlstads kommun i framkant när det gäller kultur- och nöjeslivet. Det är en bedrift som inte hade varit möjlig utan det engagemang och den passion som utövare, föreningar och arrangörer lägger ner för att göra staden till en kulturell knutpunkt.

I en kommentar till den framstående placeringen i medborgarundersökningen betonar Robert Halvarsson (MP), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, vikten av att skapa utrymme för både bredd och spets inom kultursektorn. Han poängterar att kommunen strävar efter att vara en plats där allt från intima musikspelningar till storslagna teaterföreställningar kan blomstra. Det är denna mångfald som skapar en kulturell helhet som invånarna är stolta över.

”Vi vill vara en kommun där utrymme finns för både bredd och spets, från den intima spelningen till den stora teaterföreställningen. Allt bidrar till en helhet som vi är stolta över”, säger Robert Halvarsson.

Kultur och nöjeslivet är en viktig del av stadens identitet och skapar en levande och dynamisk atmosfär. Det är tydligt att Karlstadsborna värdesätter de olika kulturella uttrycken och att det finns en stark gemenskap bland de som verkar inom kultursektorn.

Framgången i medborgarundersökningen pekar på att Karlstads kommun inte bara är en plats där kultur frodas, utan också där invånarna aktivt deltar och stödjer olika initiativ inom kultursektorn. Det är en gemensam ansträngning som gör att Karlstad kan stoltsera som den bästa kommunen i landet när det gäller kultur- och nöjesliv.