The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!
I en nyligen publicerad ledare i GP riktar Karin Pihl kritik mot det ökande antalet obehöriga lärare med humanistisk bakgrund som verkar som lärare i den svenska skolan. Varför en sådan raljerande ton mot humaniora och humanistisk kompetens Karin Pihl? Kanske är bristen på humaniora och humanistisk kunskap en bidragande orsak till dagens globala konflikter? Istället för att begränsa möjligheterna för humanister att delta i skolvärlden skulle det vara konstruktivt med en satsning. Sverige borde istället investera i kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU-utbildningar) för de med en befintlig universitetsexamen, det skulle kunna optimera den redan befintliga humanistiska kompetensen i svensk skola! #skolpolitik #humaniora #kulturarv
datum: onsdag 17 januari tid: 19 – 20 plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg
Föreningen FASAD hälsar välkommen till en högaktuell diskussion om stadsbyggnad, arkitektur och kultur. Samtalet om den byggda staden hamnar ofta i en snäv diskussion om estetik och personliga preferenser. Det är vanligt att fokusera på stil och smak när man diskuterar stadsbyggnad och arkitektur. Dock är det viktigt att reflektera över de djupare konsekvenserna av dessa förändringar.
När äldre och trygga miljöer försvinner eller omvandlas till något som är svårt att känna igen, påverkar det människors välbefinnande och känsla av samhörighet. Frågan går bortom ytan av arkitektonisk design och berör själva kärnan i våra liv och relationer till den fysiska omgivningen.
Förändringar i stadsstrukturen påverkar också kulturlivet. Nya områden som Karlastaden och Masthuggskajen kanske byggs för att möta specifika behov och krav, men vilka konsekvenser har detta för det existerande kulturlandskapet? Förutsättningarna för konst, kreativitet och samhällsengagemang kan förändras avsevärt när staden omformas.
Frågan om vem som gynnas av dessa förändringar och vem som bär kostnaderna är också av stor betydelse. Nya områden och byggnadsprojekt kan ha olika påverkan på olika samhällsgrupper. Att undersöka vilka värden som offras i processen är avgörande för att förstå de verkliga konsekvenserna av stadsutveckling.
Sammanfattningsvis, bakom den yttre diskussionen om stil och smak ligger en djupare fråga om hur stadsbyggnad och arkitektur påverkar människors liv, kultur och samhället som helhet. Att reflektera över dessa aspekter är nödvändigt för att skapa hållbara och inkluderande städer.
I panelen deltar Lydia Sandgren, psykolog och författare, samt Johan Linton, arkitekt och konstnär.
Moderator för kvällen är Adam Cwejman, politisk redaktör för Göteborgs-Posten.
Lydia Sandgren tilldelades Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen för sin storslagna Göteborgsskildring, ”Samlade verk”.
Evenemanget kostar 75 kr, men är kostnadsfritt för medlemmar i Föreningen FASAD. Biljetter kan köpas via Swish 123 318 39 85 (ange ”Samtal 17 januari”) eller genom att bli medlem för 50 kr via föreningens hemsida.
När det gamla centralposthuset i Göteborg omvandlades till ett hotell fanns förhoppningar om att skapa en tredimensionell fastighetsstruktur med en mix av bostäder, boutiquehotell, kontor, restauranger och butiker. Tyvärr ledde själva omvandlingen till uppförandet av en massiv och klumpig fyrkantig byggkloss på den tidigare vackra gårdsformationen, vilket förstörde helhetsintrycket av både byggnaden och stadsdelen. Sett från Odinsgatan försvann den vackra gården, och tillbyggnaden påverkade starkt upplevelsen av husets arkitektoniska komposition och exteriör. Huvudfasaden bröts sönder med nya öppningar för entréparti, och den arkitektoniska karaktären förändrades genom den nya byggnadskroppens höjdskala och volym.
Å andra sidan planeras Karlatornet på Hisingen i Göteborg att erbjuda en mer framgångsrik blandning av bostäder, kontorslokaler och hotell. Det projektet skapar möjligheter för en mångsidig användning och har potential att bidra till en mer blandad och dynamisk stadsutveckling.
Ett liknande exempel på en skyskrapa med varierande funktioner är The Book Tower i Detroit, som har genomgått ett omfattande restaureringsarbete under de senaste sju åren. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Bedrock som har omvandlat den tidigare kontorsbyggnaden från 1920-talet till en byggnad med blandat innehåll med olika funktioner. Omvandlingen illustrerar en pågående trend där man strävar efter att skapa mer diversifierade och mångsidiga byggnader för att möta olika behov och främja en levande och dynamisk stadsmiljö.
Mixed Use. Mixed Income. Mixed up? Hur utvecklar vi blandstad och mångfald i stadsutvecklingen på riktigt? Hör några av New Yorks stora fastighetsaktörer snacka Mixed-Use! Moderator Mary Rowe och i panelen Margaret Anadu, Jonathan Bowles, Jeffrey Rosenblum.
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Platsutveckling Think Tankär vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Det är intressant att reflektera över planerna för Backaplan och dra lärdom av hur höjden på byggnader påverkar stadens karaktär och den mänskliga skalan. En jämförelse med Frankrike, specifikt Parisregionen som Göteborgs stad har som förebild för Biskopsgården-Länsmansgården, visar att man där begränsar höjden på byggnader för att bevara stadens estetik och den mänskliga skalan. Trots att Parisregionen är en av Europas mest framstående och pulserande områden, tillåter man inte byggnader av samma höjd som de som planeras för Backaplan.
Backaplan förtjänar en mänsklig skala Frågan som uppkommer är varför det är nödvändigt att bygga så höga hus på Backaplan? Är syftet att maximera ekonomisk vinst, där kommunen och fastighetsbolag samarbetar för att optimera sina intäkter? Eller bör fokus snarare ligga på att skapa en stadsmiljö som främjar människors välbefinnande och livskvalitet?
Avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare Det är en avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare. En balans mellan ekonomiska intressen och bevarandet av stadens charm och mänskliga dimension är nödvändig. Att dra lärdom av andra städer, som Paris, kan ge insikter om hur man skapar en hållbar och trivsam stadsmiljö utan att offra estetik och den mänskliga skalan.
Strategier för att revitalisera områden I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar Kritiken mot förorterna fokuserar på deras överväldigande skala och monotona, rätvinkliga strukturer. Långt före förorternas byggande och dess efterföljande kritik, kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte staden Paris för dess snörräta rutnätsplan med liknande argument: Monotont, repetitivt och prefabricerat. Albert Lilienberg, stadsbyggnadschef i Göteborg 1907–27 var influerad av österrikarens idéer om en variationsrik stadsupplevelse i arbetet med de stadsdelar som vi är mest stolta över i Göteborg i dag: Bagaregården, Brämaregården, Landala egnahem, Kungsladugård, Kålltorp, Änggården och Örgryte. Gemensamt för dem är organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar och högst fem våningar.
Park Hill i Sheffield Frågan om det går att omforma förorter associerade med förfall och otrygghet är komplex. Urban Splash’s arbete med Park Hill i Sheffield kan ses som en positiv framgångssaga. Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes mellan 1957 och 1961. Området blev ”K-märkt” år 1998 och erhöll en klass två-listning enligt det brittiska systemet för att bevara kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, och ökande förfall genomgick bostadsområdet en omvandling tack vare fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att vitalisera området och göra det levande dygnet runt satsafe Urban Splash medvetet på att skapa attraktiva kommersiella utrymmen för kontor och nöjesliv.
Revitaliseringen kräver en holistisk strategi Biskopsgården-Länsmansgården,med sin befolkning på 30 000 invånare, står inför behovet av en omfattande uppgradering och förnyelse. Liknande en behovspyramid, där grunden utgörs av det är rent, välvårdat och tryggt, kräver revitaliseringen en holistisk strategi. I den kontexten blir begreppet regenerativ design centralt, det bygger på eller efterliknar naturliga processer i ekosystemet för att skapa motståndskraftiga och hållbara miljöer. Målet är att integrera samhällets behov på ett harmoniskt sätt med naturens egna kretslopp.
Gröna innovationer och grön teknik Förnyelsen handlar till stor del om gröna innovationer och grön teknik. Genom att använda de verktygen kan stadsdelarna inte bara uppgraderas utan också omvandlas till moderna och hållbara förorter. Det innebär att man strävar efter att skapa samhällen som inte bara möter dagens behov utan även säkerställer en långsiktig harmoni mellan människa och natur.
Förtätning med trähusbebyggelse och trädgårdsstadsidealen är intressant Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är intressant, och trädgårdsstadsidealen är relevanta. Frågan är om lösningen är kopior av hus i Örgryte och Kungsladugård? Varför kan inte Biskopsgården-Länsmansgården utvecklas som Wendelstrand i Härryda kommun? Det skulle innebära en anpassad och respektfull förnyelse av stadsdelarna utifrån dess specifika arkitekturhistoriska och kulturhistoriska värden.
Vier Brillen and Akademiska kören at the spring concert 2016.
Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District – www.dumbo.is –
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en betydande brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
Bygg blandstad på riktigt För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Beslutsfattarna och näringslivet i Göteborg borde engagera sig i att skapa en verklig blandstad. Att bevara Valhallabadet skulle utgöra ett steg i rätt riktning för att förverkliga ambitionerna om en blandstad. Dessutom saknar centrala Göteborg lokala idrottsanläggningar för vardagsmotion och vardagsidrott. Att bevara Valhallabadet är därför av stor vikt ur ett socialt perspektiv.
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg Valhallabadet är inte vilket badhus som helst, det är en kulturhistorisk kronjuvel som är utpekad i Göteborgs stads bevarandeprogram. Coronapandemin innebar nya insikter om klimathotet och att framtiden handlar om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Även ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller därför för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad staden gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!
Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild.
Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.
Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.
Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.
Hur utvecklar vi den sköna och sprudlande blandstaden med levande bottenplan som alla snackar om? Vad efterfrågar konsumenterna i dagens läge med höjda räntor och hög inflation? Hur ser trenderna ut i förhållande till tidigare år under 2020-talet?
Rapportsläpp för Cityindex Sverige 2023 avHUI:s analytiker Erik Jonsson i dialog med moderator Christina Friberg från Fastighetsägarna MittNord. Webbinariet avslutades med ett intressant samtal mellan gästerna Anna K. Johansson, Change Director på Tam och Thomas Erséus, VD AMF Fastigheter. Källa: Fastighetsägarna
