Kategoriarkiv: Platsutveckling

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Publicerat av

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Imponerande utveckling av bilfria staden i New York City

Publicerat av

Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.

Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.

Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision.
Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

Publicerat av

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

Publicerat av

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

Vattnet, livet, drivet – kärnvärden för Platsvarumärket Lidköping vid Vänern

Publicerat av

Under slutet av  mars 2024, är det dags för en ny varumärkesplattform att presenteras för kommunfullmäktige i Lidköping. Samtidigt har arbetet med att uppdatera den visuella identiteten för Lidköping precis påbörjats och förväntas vara klart till mitten av april. Planerna är att lansera den nya varumärkesplattformen och den uppdaterade visuella identiteten för allmänheten sensommaren 2024. Det är ett spännande steg framåt för Lidköping och dess framtid som en attraktiv plats att bo, besöka och verka på.

Det strategiska arbetet tog sin början redan år 2022 då kommunstyrelsen i Lidköping fattade ett viktigt beslut att prioritera utvecklingen av platsvarumärket för Lidköping vid Vänern. Målet var och är att stärka bilden av Lidköping och locka fler att både flytta till, besöka och verka i staden.

Vad är egentligen ett platsvarumärke? För många kan det låta som ett abstrakt begrepp, men i grunden handlar det om att fånga essensen av en plats – dess unika karaktär, dess attraktioner och dess särdrag. Varje plats har sin egen identitet, medvetet eller omedvetet, och detta utgör grunden för dess platsvarumärke. Det handlar om att skapa en känsla, en upplevelse, som invånare och besökare kan känna och förmedla vidare till andra.

Ett starkt platsvarumärke är av stor betydelse för en stad en plats. Genom att skapa positiva associationer kring staden och platsen blir det lättare att locka nya invånare, företag och besökare. Det gynnar inte bara näringslivet utan även föreningar och andra organisationer som verkar på platsen.

Läs mer »»»

Biden-administrationen satsar på ekonomiskt stöd för ombyggnation av kontorshus i närheten av allmän infrastruktur

Publicerat av

Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.

För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.

Läs mer »»»

Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Publicerat av

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»

Sagomiljö i Värmland med fascinerande kulturarv inom konsthantverk söker ny ägare

Publicerat av

En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.

Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.

Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.

Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.

Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.

Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst.
Läs mer » » »

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Publicerat av

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

Debatt: ”Andreas Carlson, ta emot våra krav på återbruk”

Publicerat av

Ronald Eek gav sig ut och fotograferade Olskroken i Göteborg sommaren 1977. Foto och musik: Ronald Eek.

Regenerativ utveckling är nästa steg i klimatarbetet – det innebär att återställa, återskapa och reparera, och att övergå från linjära till cirkulära modeller. Enligt Robin, Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa, är det nödvändigt att bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson tar en mer aktiv roll när det gäller att införa krav på återbruk vid beviljande av rivningslov.

Den ökade förståelsen för klimathotet kräver både reformer och politisk vilja till handling, samtidigt som medborgarna också har en roll att spela genom att agera cirkulärt i sin vardag. I Sverige har Robin Rushdi Al-Sálehi varit en drivande kraft bakom kampanjen ”Krama byggnaden”, som syftar till att öka medvetenheten och opinionen kring dessa frågor.

Läs mer >>>