Miriam Bryant – Du Med Dig
Kategoriarkiv: Platsutveckling
Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa
Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.
Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.
Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.
Hugo Boss butik i Meatpacking District.
I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association
Main Street Programs: ”Four Point Approach” och ”Eight Principles of Success”
Inom Platsutveckling.se inspireras vi av både BID-lagstiftningen och av ”Main Street Program”-modellen. Modellen för Main Street Programs har utvecklats av kulturmiljövården i USA och man arbetar utifrån modellens fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success” !
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
Målet är ingenting vägen är allt – Nasjonale turistveger sätter spår från vår tid
Norska Statens vegvesen bygger turistattraktionen Nasjonale turistveger på uppdrag av regeringen och Stortinget. 18 utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Nasjonale turistveger påbörjades 1994 och avslutades under 2020. Syftet med Nasjonale turistveger är att positionera Norge som besöksmål och att utveckla reseanledningar som stärker orter och lokalt näringsliv i glesbygd.
Spektakulär arkitektur i storslagen natur är turistvägarnas särprägel. Rastplatser, stoppunkter och servicebyggen som formats i harmoni med eller kontrast till den omkringliggande naturen borgar för upplevelser och hög kvalitet längs vägsträckorna. Det norska vägverket sätter spår från vår tid.
Torbjörn Lindstedt, projektledare Glesbygd och turism, Nordiska Arkitekturmässan
Ida Redig – Från Hisingen till framtiden
Sångerskan Ida Redig har gjort BK Häckens och svenska mästarans låt ”Från Hisingen till framtiden”.
GP Debatt: Låt inte nya Backaplan bli ett dystopiskt förortscentrum
Göteborg är en port mot världen. Av tradition är vi vana att lyfta blicken mot horisonten och sätta segel mot nya farvatten. Vi är dock inte valfångare, som för största möjliga profit kastar oss ut oavsett väderförhållanden. Lär av historien och agera omdömesgillt utifrån väl avvägda beslut när nu kursen sätts för Göteborgs fortsatta expansion. Läs artikeln på GP debatt!
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Camilla Lidholm från Göteborgs fastighetskontor och Karin Slättberg från Göteborgs stadsbyggnadskontor intervjuas om framtidens Backaplan av programledaren Lennart Persson. Backaplan är en viktig pusselbit för att knyta ihop Göteborg. Stadsdelen kommer att utvecklas under de kommande 10 – 15 åren med en blandning av bostäder, service, kontor och handel.
Det sköna förortslivet: Tre Gringos
JustD med Thorleifs ’Tre Gringos’.
100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto
Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.
Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).
Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.
De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.
Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.
I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Varvsstaden och Malmö bygger Sveriges nya centralbank med cirkulär ekonomi och återbruk i centrum
Varvsstaden är Kockums gamla varvsområde i Malmö som nu utvecklas till ny stadsdel och länk mellan centrala Malmö och Västra Hamnen. I det framtida Varvsstaden är visionen att ny bebyggelse skall samspela med varvets bevarade industriarkitektur och ge stadsdelen en tydlig och egen identitet.
I utvecklingen av Varvsstaden finns också ett tydligt fokus på återbruk och cirkulärt byggande. Byggnader bevaras och/eller demonteras med målsättningen att större delen av det byggmaterial från demonterade byggnader skall kunna återanvändas och återbrukas till nya byggnader i stadsdelen. För att hålla koll på allt material som demonteras krävs en ny centralbank för stadsdelen. Det är här som Materialbanken kommer in!
Platsutveckling Think Tank Tistadalen
datum: tors 27/10
tid: 19-20
hur: digitalt via zoomlänk
https://us02web.zoom.us/j/6854350467?pwd=KzZLY0VjOU5iSnBER1Z0SGd6WnNndz09
Till höstens andra Platsutveckling Think Tank har vi bjudit in Eileen Jahren Jordan-Nilsen från Haldens kommun i Norge. Eileen kommer att presentera kommunens pågående arbete med industrimiljöerna i Tistadalen (ligger strax öster om Halden nära den svensk-norska gränsen). Dalgången har fått sitt namn efter älven Tista som löper från Femsjøen till Halden.
Under 1600-talet anlades sågverk vid vattenfallen i Tistadalen och ett litet sågverkssamhälle växte fram. År 1815-talet startade Norges första moderna industriverksamhet Tistadalen genom Mads Wiels Bomuldsfabrique och det lilla sågverksamhället utvecklades därmed till ett industrisamhälle med textilindustri bostäder, kyrka och butiker. Det industriella äventyret för Tistadalen varade fram till 1970-talet då konkurrensen från utlandet blev för hård.
I dag står byggnaderna där med ett omfattande restaureringsbehov. Halden kommun har nu tagit initiativ till att etablera ett samarbete med fastighetsägare, Östfoldmuseet (som också äger en av de stora industrilokalerna) samt med regionala myndigheter och Riksantikvaren för att se på hur området skall kunna bevaras men samtidigt utvecklas.
Anmälan via länk / se ovan / alt via e-post: thinktank@platsutveckling.se
Allt gott och väl mött!
Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia