Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan

Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.

I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.

Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.

Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>

Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..

Urban Splash – 30 år av banbrytande fastighetsutveckling

Går det att se möjligheter där andra ser problem? Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsmiljöer i världsklass. 

Revitaliseringen av Continental Building blev startskottet för Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles – vilka lärdomar kan Sverige dra från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer

Continental Building i centrala Los Angeles.

Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.

Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.

Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.

Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.

Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.

Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.

USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer
Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.

I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:

  1. Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
  2. Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
  3. Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
  4. Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.

    Torbjörn Lindstedt, www.platsutveckling.se

Kulturarvet och historiska byggnader nyckelspelare i ny vision för utvecklingen av ikoniska Regent Street i London

Westminster City Council och The Crown Estate har arbetagemensamt för att skapa en ny vision och utvecklingsplan för ikoniska Regent Street i London. The Crown Estate äger och förvaltar de flesta av byggnaderna längs gatan, medan Westminster City Council sköter de offentliga ytorna. Regent Street, som designades av arkitekten John Nash för över 200 år sedan, får nu en uppdaterad vision som blickar framåt mot de kommande 100 åren.

Efter att ha lyssnat på idéer från både sakkunnig expertis och allmänheten har tre huvudteman utkristalliserats för hur gatan skall utvecklas:

1. mer natur och grönska
2. bevara den historiska identiten och kulturarvet
3. gångtrafikanterna i centrum

    Målet är att skapa en gata och ett attraktivt stråk som känns ännu mer levande, inbjudande och hållbart och en plats som både Londonbor och besökare kan njuta av. Den nya planen ses som en viktig milstolpe för att säkerställa att Regent Street förblir en av Londons mest älskade och välbesökta gator även i framtiden.

    Läs mer »»»

    Platsutveckling Think Tank 14 – Stora Ekholmen

    Ett förföriskt förfall av byggnaderna på Stora Ekholmen.

    Platsutveckling Think Tank 14 – Stora Ekholmen

    dag: torsdag 18:e april 2024
    tid: 19-20
    hur: digitalt via Zoom
    anmälan: se formulär nedan

    På den avlägsna ön Stora Ekholmen utanför Vaxholm i Stockholms skärgård sker en fascinerande restaurering och återuppbyggnad av ett historiskt sommarparadis. Ön, som en gång ansågs vara den vackraste i skärgården, bär på en rik historia.

    Till Platsutveckling Think Tank 14 torsdagen den 18:e april, klockan 19-20, välkomnar vi Gunnar och Kerstin Haglund som är ägare av Stora Ekholmen Kultur AB. Gunnar och Kerstin kommer att dela med sig av deras inspirerande resa med att restaurera och återge Stora Ekholmen till dess forna prakt. 

    Stora Ekholmen.

    Ekodling – nära Vaxholms fästning och de stora farlederna

    Med sitt strategiska läge nära Vaxholms fästning och de stora farlederna som löper i dess omedelbara närhet, spelade Stora Ekholmen en central roll för ekodling. Eftersom ek är känt för sin styrka och röttålighet, var det en eftertraktad resurs under flera århundraden, särskilt inom skeppsbyggande och konstruktionen av krigsfartyg. Ön var en del av Värmdö Skeppslag från 1720 till 1881, en period då skeppsbyggandet och sjöfarten blomstrade i regionen.

    Under perioden fungerade Stora Ekholmen som en viktig plats för att förse skeppsvarven med det robusta träet som krävdes för att konstruera sjövärdiga fartyg. Dess närhet till farlederna gjorde det enkelt att transportera ekträet till de olika varven längs kusten.

    Efter att ha tillhört Värmdö Skeppslag under över två århundraden, övergick Stora Ekholmen sedan till Vaxholms Fögderi och Waxholms Skeppslag.

    Grosshandlare Albert Grumme bygger ett semesterparadis

    Grosshandlare Albert Grumme med familj.

    Under början av 1900-talet köpte grosshandlare Albert Grumme hela ön och det blev startskottet för öns glansperiod. Ön förvaltades som ett privat semesterparadis där familjen Grumme tillbringade hela somrarna. För att klara hushållningen på ön inrättades växthus, hönshus och ladugård. En dedikerad trädgårdsmästare var bosatt på ön året om för att sköta växter och djur. De befintliga gångstråken förstärktes och vackra alléer anlades för att förhöja öns skönhet och tillgänglighet

    Institute for human development and peace

    Stora Ekholmen börjar att förfalla under när nya ägare tar 1965.

    Stora Ekholmen förblev ett semesterparadis och en välvårdad oas fram till att den såldes 1965 till ”Institute for human development and peace”, grundat av bland andra George Martin och Susanne Harris. George och Susanne bosatte sig i trädgårdsmästarbostaden och bodde där där ända fram till april 2019. Under deras tid på ön uppförde de ångbåtsbryggan som fortfarande används av Waxholmsbolaget. George och Susanne hade initialt höga ambitioner för öns utveckling men de kunde tyvärr inte förverkliga dem och under deras ägarskap uppstod förfallet av byggnaderna och miljön.

    Gunnar och Kerstin Haglund köper Stora Ekholmen

    Fartyget Arona som ägs och drivs av Gunnar och Kerstin Haglund.

    Under april 2019 köptes Stora Ekholmen av Gunnar och Kerstin Haglund med ambitionen att återskapa ön till det skick som den hade under början av 1900-talet.

    Genom studier av öns kultur- och byggnadshistoria planeras och genomförs projektet för att återställa de vackra byggnaderna och miljön till sin forna glans. Restaureringen sker utifrån en agil modell som möjliggör flexibilitet och anpassningarhet utifrån löpande upptäckter och nya kunskaper.

    Gunnar och Kerstin Haglund.

    Den stillhet och tystnad som präglar ön idag är fylld av ekon från det förflutna, vilket väcker nyfikenhet och förväntan inför framtiden. Stora Ekholmen erbjuder en unik möjlighet att uppleva historiens vingslag på nära håll, samtidigt som det agila arbetssättet möjliggör för nya idéer och insikter att formas och integreras i platsutvecklingen. Återuppbyggnaden präglas av flexibilitet, samarbete och en strävan mot det gemensamma målet att återställa ön till dess forna glans.

    Läs mer om Stora Ekholmen »»»

    Byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen sommaren 2024

    Ekorrhuset och dess  paviljong.

    I sommar kommer Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Arona Rederi  och Stora Ekholmen Kultur AB att arrangera ett byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen.  Under lägret kommer renoveringen av det s.k. Ekorrhuset och dess  paviljong att påbörjas. Husen är byggda 1870 i cottagestil och är rikt utsmyckade med snickarglädje. Fokus under lägret kommer att ligga på att återskapa husens entréer. Det blir en kombination av nybyggnation och restaurering där momenten bl.a. är

    • reparation av dörrar och fönster
    • reparation/nytillverkning av golv, räcken, trappor, grund, utsmyckning/dekor av stolpar/pelare
    • målning med linoljefärg
    • föreläsningar med bebyggelseantikvarie Vicki Wenander 
    • föreläsningar med Sara Johansson om hållbarhet och återbruk. Sara är initiativtagare till den digitala marknadsplatsen Byggnadsvardaren.se

    Anmälan och mer om lägret på Stora Ekholmen »»

    Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

    Allt gott och väl mött! 

    Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank 

    Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

    Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

    Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

    Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

    Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

    “Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

    Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

    Läs mer » » »

    Platsutveckling Think Tank 12. Ladan som återuppstod på Flatön 

    datum: torsdag 25 januari 2024
    tid: 19-20
    hur: 
    digitalt – via zoom

    Till Platsutveckling Think Tank 12 är vi glada över att hälsa Andrea Hartmann Jovell välkommen som föreläsare. Andrea är en erfaren konsult inom besöksnäring och kommunikation med en bakgrund inom landsbygdsutveckling och småskalig besöksnäring i Jämtland. Andrea har tidigare varit kommunikationschef för Göteborg & Co och sedan ett år tillbaka driver hon sin egen verksamhet där hon bland annat arbetar med affärsutveckling för besöksnäringen i fyra kommuner i Södra Bohuslän.

    Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.

    I sin föreläsning kommer Andrea att dela med sig av sitt arbete med att återställa en gård till dess ursprung, med särskild tonvikt på att bevara natur- och kulturvärden samt lokal byggnadstradition. Hon kommer att berätta om restaureringen av sin egna gård på ön Flatön i Bohuslän. Huvudbyggnaden, som har sina rötter från 1873, planeras återställas från en omfattande ombyggnad på 1960-talet. Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023. 

    Ladugården när gården togs över.

    Arkitekt Lotta Wennerberg har utformat ritningar för den nygamla ladugården, och Byggbolaget Orust har förverkligat dessa ritningar genom användning av återbruk och cirkulärt tänkande. Hållbarhet, kreativitet och lokal förankring har varit centrala principer som väglett hela projektet.

    Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.

    Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.

    Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

    Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

    Allt gott och väl mött! 

    Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

    Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

    Think Tank – en mer ellermindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

    Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv


    Välkommen till Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv

    datum: torsdag 7 december 2023
    tid: 19-20
    hur: digitalt – via zoom

    ”Regeringens budgetnedskärningar till naturvård leder nu till att norra entrén till Skuleskogens nationalpark, vid Höga kusten, stängs i vinter. Under hösten drev STF en kampanj för att få regeringen att lägga mer pengar i budgeten för 2024. Nära 65 000 personer skrev under uppropet. Tillskottet till naturvården 2024 blev dock marginellt. Från 2,2 miljarder 2022 till 1,1 2023 och 1,2 miljarder 2024.” ur STF :s tidskrift Turist 17/11 2023

    Till Platsutveckling Think Tank 11 – tors 7/12 kl 19-20 – har vi bjudit in Maria Ros Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen (STF), och Louise Brunborg-Næss, Rådgiver bærekraft og kulturarv för Den Norske Turistforening (DNT). Maria och Louise kommer att prata om hur de båda syskonföreningarna arbetar för att utveckla  hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv i Skandinavien. 

    • Maria Ros Hjelm kommer att dela insikter om STF:s arbete i Jämtland och hur de tacklar utmaningarna med överturism. Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell förening i Sverige som främjar natur- och kulturupplevelser samt friluftsliv. STF driver vandrarhem, fjällstugor och andra boendeformer runt om i landet.
    • Louise Brunborg-Næss kommer att ge en inblick i DNT:s generella bærekraftsarbeid och hur de arbetar för att utveckla hållbara kulturupplevelser och främja ett hållbart friluftsliv. Den Norske Turistforening (DNT) är en ideell organisation i Norge som främjar friluftsliv och turism. DNT grundades år 1868 och är en av de äldsta turistföreningarna i världen.

    Kan vi se naturmiljöer och kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av städer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonomin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

    Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.

    Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

    Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

    Allt gott och väl mött! 

    Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

    Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

    Think Tank – en mer ellermindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

    Treehotel – framgångssagan som bekräftar arkitekturens attraktionskraft för besöknäringen

    spegelrummet
    Mirrorcube av Tham & Videgård Arkitekter  

    Treehotel är en framgångssaga, som bekräftar det alla arkitekter vet: Att spännande arkitektur har en attraktionskraft på människor. Och att spännande arkitektur drar till sig medias intresse. Med sina arkitektritade trädkojor insmugna i den Norrländska storskogen har Treehotel rönt enorm uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt.

    Treehotel from ArchChannel on VimeoInspirationen till Treehotel är hämtad från filmen “Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsen om tre män från storstan’ som ville hitta tillbaka till sina rötter genom att bygga en trädkoja tillsammans.

    Idén bakom Treehotel i Harads, cirka fem mil utanför Luleå, är att erbjuda ett högklassigt boende på en harmonisk plats, där vardagsstressen tynar bort och gästerna kan njuta av stillheten och renheten i orörd natur. Gästerna avnjuter samtliga måltider på Brittas pensionat, i en K-märkt byggnad från 1940-talet. Den varma och familjära stämningen på Brittas pensionat kombinerat med de moderna trädrummen bildar en helt unik dimension för Treehotels gäster. De gäster som önskar avskildhet kan naturligtvis välja att få måltiderna levererade till sina trädrum. En helg på Treehotel erbjuder en mångfald av vildmarksrelaterade aktiviteter året runt. Men många gäster väljer att i första hand njuta av lugnet i trädrummen och dess omgivning.

    Torbjörn Lindstedt, projektledare Glesbygd och turism, Nordiska Arkitekturmässan