Frågan om hur vi som invånare kan påverka vår närmiljö är central i dagens stadsplanering. Borås stad tar ett viktigt steg framåt med sitt initiativ Medel för lokal utveckling, där invånare ges möjlighet att genomföra lokala projekt som förbättrar både stadskärnan och landsbygden. Genom att prioritera trivsel, kreativitet och demokrati kan Borås utvecklas på ett sätt som gynnar alla – men vad händer när stadsplanering misslyckas med att leva upp till sina ideal? Här finns lärdomar att hämta.
Ett exempel är Kvillestaden i Göteborg, som ursprungligen var tänkt att bli en levande blandstad men istället har utvecklats till en sovstad. Dagens mest omdiskuterade förtätning i Göteborg sker i Linnéstaden, vid Skanstorget, ett av stadens mest attraktiva lägen, där redan välbärgade invånare bor. Det skapar en känsla av att man försöker återskapa ett nytt Södermalm på redan etablerade Södermalm. Samtidigt får områden som Hisingen, där behovet av utveckling är mycket större, en helt annan behandling: här planeras att byggas täta höghuskomplex med upp till 21 våningar, motiverat av behovet av kundunderlag för lokala butiker. Men är det verkligen en garanti att alla som bor i ett område också handlar där? Med dagens förändrade konsumtionsmönster, där näthandeln spelar en större roll, är den tanken inte längre självklar.
Det väcker frågor om hur vi bygger våra städer och vem de byggs för. I Köpenhamn ser vi ett exempel på en annan strategi. Där byggs nya stadsdelar i en mer mänsklig skala, där hushöjderna sällan överstiger 8–10 våningar och kanaler skapar en harmonisk miljö. Varför kan vi inte ha samma ambitiösa och balanserade planer för Hisingen som vi har för exklusiva Linnéstaden, där stadens mest välbärgade bor? Nuvarande stadsplanering riskerar att förstärka segregationen, där de ekonomiskt starkaste invånarna får tillgång till de bästa stadsmiljöerna, medan andra får nöja sig med dystopiska, höghusdominerade områden utan samma mänskliga och trivsamma stadskänsla. Är det verkligen den stad vi vill bygga?
,Ute, av Charlotte Gyllenhammar 2005.
Med Medel för lokal utveckling i Borås har invånarna en chans att påverka denna typ av utveckling och arbeta för en mer inkluderande och levande närmiljö. Genom att samarbeta mellan olika aktörer – som föreningar, företag och byalag – kan Borås skapa projekt som inte bara förbättrar stadens attraktionskraft, utan också motverkar den typ av segregerad stadsplanering som vi ser i andra delar av landet.
Det finns totalt två miljoner kronor tillgängligt per år för dessa projekt, och ansökningar upp till 100 000 kronor behandlas snabbare. Detta ger invånare och föreningar i Borås konkreta möjligheter att själva bidra till en mer jämlik och trivsam stad. Initiativet visar att det går att ge alla invånare möjlighet att påverka, och det kan fungera som en förebild för Sveriges 21 regioner och 290 kommuner.
Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.
Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.
Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.
Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.
I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.
Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°
Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.
Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.
Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet. Läs mer »»»
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.
Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.
Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.
För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.
Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.
Föreställ dig att du anländer till ett nytt land, helt ensam utan familj eller gemenskap vid din sida. Du känner dig omedelbart annorlunda och söker febrilt efter en plats där du kan känna dig hemma.
I hela USA var de kinesiska stadsdelarna en fristad för immigranter från Kina när de först anlände till deras nya hem. Trots trånga och överbefolkade förhållanden erbjöd de kinesiska stadsdelarna en känsla av gemenskap och tillhörighet. Stadsdelarna blev avgörande sociala och kulturella knutpunkter för invandrargrupperna, där de smälte samman traditioner från det förflutna med nya lösningar.
Trots utmaningar som gentrifiering, stigande hyror och ökad främlingsfientlighet, särskilt i spåren av covid-19, är de kinesiska stadsdelarnaen form av kulturella enklaver som är viktiga att bevara. Den nordamerikanska kulturmiljöorganisationen National Trust for Historic Preservation arbetar därför aktivt för att bevara dessa stadsdelar och därigenom bidra till en mer mångfacetterad tolkning av den amerikanska historien. #TellTheFullStory Läs mer »»»
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
