Kategoriarkiv: Livsstil

Imponerande utveckling av bilfria staden i New York City

Publicerat av

Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.

Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.

Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision.
Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

Publicerat av

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Publicerat av

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»

SVT – Thank you for the music 

Publicerat av

SVT:s satsning med några av Sveriges mest framträdande artister och musiker som framför ABBA:s ”Thank you for the music”. Medverkande: Miriam Bryant, Benny Andersson, Sebastian Murphy, Tommy Körberg, Sarah Klang, Darin, Felicia Takman, Victor Leksell, Seinabo Sey, Hooja, Björn Skifs, Ann-Louise Hanson, Malena Ernman, Titiyo, Daniela Rathana, Kikki Danielsson, Stor, Oskar Linnros, Lena Philipsson, John Norum, Mikkey Dee, Pelle Almqvist, Molly Sandén, José González, Siw Malmkvist, Lily Lexfors och Stockholm Studio Orchestra under ledning av Erik Arvinder.

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Publicerat av

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Vattnet, livet, drivet – kärnvärden för Platsvarumärket Lidköping vid Vänern

Publicerat av

Under slutet av  mars 2024, är det dags för en ny varumärkesplattform att presenteras för kommunfullmäktige i Lidköping. Samtidigt har arbetet med att uppdatera den visuella identiteten för Lidköping precis påbörjats och förväntas vara klart till mitten av april. Planerna är att lansera den nya varumärkesplattformen och den uppdaterade visuella identiteten för allmänheten sensommaren 2024. Det är ett spännande steg framåt för Lidköping och dess framtid som en attraktiv plats att bo, besöka och verka på.

Det strategiska arbetet tog sin början redan år 2022 då kommunstyrelsen i Lidköping fattade ett viktigt beslut att prioritera utvecklingen av platsvarumärket för Lidköping vid Vänern. Målet var och är att stärka bilden av Lidköping och locka fler att både flytta till, besöka och verka i staden.

Vad är egentligen ett platsvarumärke? För många kan det låta som ett abstrakt begrepp, men i grunden handlar det om att fånga essensen av en plats – dess unika karaktär, dess attraktioner och dess särdrag. Varje plats har sin egen identitet, medvetet eller omedvetet, och detta utgör grunden för dess platsvarumärke. Det handlar om att skapa en känsla, en upplevelse, som invånare och besökare kan känna och förmedla vidare till andra.

Ett starkt platsvarumärke är av stor betydelse för en stad en plats. Genom att skapa positiva associationer kring staden och platsen blir det lättare att locka nya invånare, företag och besökare. Det gynnar inte bara näringslivet utan även föreningar och andra organisationer som verkar på platsen.

Läs mer »»»

Biden-administrationen satsar på ekonomiskt stöd för ombyggnation av kontorshus i närheten av allmän infrastruktur

Publicerat av

Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.

För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.

Läs mer »»»

Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Publicerat av

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Publicerat av

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.