Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

15-minutersstaden 2.0  – Mustafa Sherif möter professor Carlos Moreno

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden.

I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.

15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden  kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna.  15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.

Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.

Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:

  • Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
  • Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
  • Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
  • Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål

Läs mer »»»

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Först i Sverige av sitt slag

Park Hill i Sheffield. Exempel på hur en rå stomme kan förädlas och förbättras till attraktiv bostadsmiljö.

En ”rå stomme” för flerfamiljshus öppnar upp för egnahemsbyggande och skapar möjligheter till ökad flexibilitet, minskade byggkostnader för slutkunden och ökad gemenskap. Det är som en vitamininjektion för bostadsmarknaden, med potential att göra den mer mångsidig och hållbar för framtiden. Modellen ger köparen en grundläggande stomme utan interiörinredning och kan sedan anpassa planlösning, materialval och funktioner efter sina behov och önskemål. Det kan leda till minskade byggkostnader för slutkunden och ökad konkurrens på bostadsmarknaden, samtidigt som det främjar gemenskap och kreativitet hos köpare och beställare.

Genom att införa modellen med en ”rå stomme” för flerfamiljshus skapas också nya möjligheter för småföretagare. Arkitekter, bebyggelseantikvarier, konstruktörer och hantverkare kan dra nytta av den här förändringem. Köpare får möjlighet att anlita sina egna konsulter och hantverkare för att anpassa och förverkliga sina visioner. Det främjar inte bara mångfald och specialisering inom byggbranschen, utan ger också köparna större kontroll över sitt projekt och kan resultera i högre kvalitet och mer skräddarsydda lösningar. På så sätt stimuleras också lokala ekonomier och entreprenörskap samtidigt som det bidrar till en mer dynamisk och konkurrenskraftig bostadsmarknad.

Läs mer » » »

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Besparingar på 48 miljoner till friluftslivet får konskvenser för folkhälsan och välbefinnandet

Att ge offentligt stöd till natur- och kulturvården för det rörliga friluftslivet är en investering i folkhälsan och välbefinnandet för kommande generationer. En sammanställning från Friluftsfrämjandet och STF visar att det blir 48 miljoner kronor mindre till friluftslivet 2024 jämfört med året innan. Sett utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av stor betydelse att vi prioriterar och investerar i friluftslivet. 

Fredagen den 1:e mars 2024 presenterade SVT Nyheter alarmerande siffrorna rörande fetma. Utvecklingen av fetma är särskilt oroande bland barn och ungdomar. Mellan 1990 och 2022 har antalet unga med fetma nästan femfaldigats globalt sett, och Sverige ligger över det globala snittet när det gäller förekomsten av fetma bland barn och ungdomar.

Läs mer » » » 

Från vision till verklighet – tryggare skolmiljöer i Paris ökar rörligheten hos barn och unga

Arbetet med 15-min staden och tryggare skolmiljöer för barnen i Paris är en strålande förebild för hela Europas stadsutveckling. 

Vi behöver politiska visioner som skapar ramverk och målbilder. Gestaltningen och detaljerna i själva genomförandet bör däremot utföras av sakkunskapen.

Läs mer » » »

Open call: Gestaltande team sökes till Omställningslabbet i Frihamnen

Flytevi – marin kolonilott i Frihamnen. Foto: Happy Visuals.

Göteborgs Stad letar nu efter ett kreativt team för att fortsätta utveckla den hållbara framtidsprototypen och mötesplatsen Omställningslabbet genom samarbetsbyggande och användning av cirkulära byggmetoder. 

Utlysningen riktar sig till team med expertis inom gestaltning, såsom arkitekter, landskapsarkitekter, designers och konstnärer. Intresserade parter kan lämna in sin ansökan för uppdraget fram till den 11 mars 2024.

Läs mer » » »