Nationell konferens om kulturarvets finansiering

SVT:s luciafirande 2024 från Sätra Brunn och Sala Silvergruva.

Hur kan fler privata initiativ, föreningar, medborgarengagemang och företag ta ansvar för vårt kulturarv och utveckla svensk byggnadsvård, både genom ekonomiska resurser och personligt engagemang?

Det är verkligen glädjande att SVT:s luciafirande i år spelades in på Sätra Brunn och i Sala Silvergruva, med inslag från andra vackra platser i och runt Sala. Sätra Brunn, som grundades av Samuel Skragge år 1700, är en av Sveriges äldsta kurorter. Efter en konkurs 2002 räddades Sätra Brunn av en grupp på 15 lokalinvånare som köpte konkursboet och bildade Sätra Brunn ekonomisk förening. Idag är ägandet organiserat i ett bolag, men föreningens insats är ett inspirerande exempel på hur människor i en bygd kan gå samman för att bevara det lokala kulturarvet.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Det skulle vara fantastiskt om fler liknande initiativ växte fram runt om i Sverige. Därför planerar Platsutveckling Think Tank, tillsammans med flera samarbetspartners, att arrangera en konferens i september 2025 på Nääs Slott och Slöjdseminarium. År 2025 är dessutom ett jubileumsår som markerar 50 år av svensk byggnadsvård, till minne av det europeiska Byggnadsvårdsåret 1975.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank. Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:

  1. analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
  2. utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
  3. samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
  4. rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.

Läs mer »»»

Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»

Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan

Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.

I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.

Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.

Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>

Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..

Bygdebolaget som räddade prästgården

Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.

Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.

Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.

Läs mer » » »

Byggnadsvårdens konvent 25-27 september 2024 – nästa vecka förvandlas Mariestad till epicentrum för svensk byggnadsvård

Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde

www.byggnadsvardenskonvent.se

Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.

Svenska byggnadsvårdsföreningens ordförande Ulrika Lindh och Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde.

Byggnadsvårdens konvent är Sveriges största mötesplats för byggnadsvård, där myndighetsbyråkrater, museitjänstemän, fastighetsförvaltare, materialtillverkare, privatpraktiserande konsulter och specialiserade hantverkare får möjlighet till kunskapsutbyte, bygga nätverk och inleda nya samarbeten. Konventet arrangeras av Kulturförvaltningen i Västra GötalandsregionenHantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitetByggnadsvårdsföretagenSvenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet .


TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS
lokal: Stora teatern
samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen

Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.

Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling
Samtalsledare: Caroline Bergman

Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden?
Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet

Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen
Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland

www.byggnadsvardenskonvent.se

Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.

Platsutveckling Think Tank

Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling

Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

Lunchseminarium och workshop fredag 20/9: Hantverk i arkitektur – tradition och samtid i Sverige och Japan

Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur.

När?
 Fredag 20 september kl. 12:00–13:00
Var? White Arkitekter Göteborg, Magasinsgatan 10, samt via Zoom
För vem? Alla är välkomna – ARQ

Anmäl er till seminariet:
Anmälan till workshop (se separat inlägg) sker via e-post

Nationalromantiken är svår att överträffa. Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur. Denna rörelse lyfte fram äkta material och omsorg om detaljer, och var Sveriges svar på den internationella Arts and Crafts-rörelsen. I Storbritannien, där rörelsen uppstod i slutet av 1800-talet, spelade William Morris en central roll. Arts and Crafts betonade hantverkets värde och stod i kontrast till den industrialiserade massproduktionen som följde den industriella revolutionen. Den påverkade inte bara inredning och konst, utan även arkitektur, trädgårdsdesign och samhällsplanering.

Vi måste återuppta det offentliga samtalet om arkitekturens värden. Precis som när Arts and Crafts formades under Morris ledning, är det viktigt att idag diskutera vilka kvaliteter som saknas i samtida arkitektur och stadsplanering. Den polariserade debatten mellan ”klassisk” arkitektur och modernism är inte konstruktiv. Det är dags att fokusera på kvalitet, hantverk och de mänskliga värden som bör prägla vår byggda miljö.

Två ARQ-projekt från Sverige och Japan kommer att belysa dessa frågor. Arkitekterna Samuel Michaëlsson och Lars Nilsson diskuterar hur samtid, traditionell byggteknik och kulturarv samverkar. Lunchseminariet följs av en workshop ledd av stråtaksläggare Joar Nilsson.

Vass Arkitektur, ett svenskt ARQ-projekt, utforskar vasstakshus som en del av en svensk sommardröm och hur moderna byggtekniker kan tillämpas. Boken visar tio lanthusprojekt som uppförts i Sverige de senaste 30 åren och erbjuder ett alternativt perspektiv på dagens bostadsproduktion.

Samtidigt har japansk arkitektur länge varit känd för sina starka hantverkstraditioner. I flera ARQ-projekt har Samuel Michaëlsson undersökt hur unga japanska arkitekter omdefinierar vad modernt hantverk kan vara. Under seminariet kommer han att presentera insikter från sina forskningsprojekt Communal Ecologies – Conversations with young Japanese architects och Hiroba – Learning from Japanese Public Space, båda stödda av ARQ-stiftelsen, White Arkitekter, Sasakawa Foundation och Japanstiftelsen.

Seminariet hålls både på plats på White Arkitekter i Göteborg och online via Zoom.´

7,4 miljoner besökare och 170 museer


Kulturattraktioner spelar en viktig roll för den svenska besöksnäringen, och Sveriges museer är inget undantag. En sammanställning från Riksförbundet Sveriges Museer visar att 170 museiorganisationer runt om i landet rapporterade sina besökssiffror för sommaren 2024.

Det nationella besöksantalet minskade 2024 med drygt en procent jämfört med 2023 men vissa regioner som uppvisade en ökning i museibesök. Örebroregionen toppar listan med en imponerande 12-procentig ökning, mycket tack vare populära Wadköping. Stockholmsregionen står för flest besök med hela 3,2 miljoner besökare, där fyra av tio besök var till Skansen eller Vasamuseet.

Procentuell ökning av museibesök per region:

  • Örebro +12%
  • Dalarna +11%
  • Värmland +9%
  • Västmanland +8%
  • Västerbotten +7%
  • Gotland och Västernorrland +5%
  • Halland och Norrbotten +2%
  • Stockholm +1%

Digitala besök också en dimension av museibesök Det skulle vara intressant att även se statistik över digitala besök, då museernas digitala arkiv, som är tillgängliga dygnet runt året om, spelar en allt större roll. I en tid där näthandel och digitala upplevelser förändrar våra vanor, är det viktigt att definiera vad ett ”besök” egentligen innebär. Vad gör till exempel en fysisk besökare på Skansen jämfört med en digital besökare på Nordiska Museet? Hur påverkar dessa olika former av besök museernas roll i samhället?

Läs mer »»»

Revitaliseringen av Continental Building blev startskottet för Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles – vilka lärdomar kan Sverige dra från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer

Continental Building i centrala Los Angeles.

Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.

Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.

Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.

Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.

Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.

Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.

USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer
Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.

I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:

  1. Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
  2. Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
  3. Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
  4. Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.

    Torbjörn Lindstedt, www.platsutveckling.se