Den mänskliga skalan och de bevarade arbetarstadsdelarna är uppskattade av både boende och besökare, en undersökning från Göteborg Citysamverkan visar att Haga är den mest populära stadsdelen i staden.
För att bryta segregationen och utveckla hela Göteborg är det avgörande att vi inte enbart fokuserar på områden utmed Västlänkens dragning. Ett mer rättvist och hållbart alternativ vore att restaurera Valhallabadet och samtidigt utveckla Lundbybadet på Hisingen till stadens nya centralbad. Genom att placera en viktig offentlig satsning på Hisingen, som länge har varit i behov av större offentliga investeringar, skulle vi inte bara skapa en bättre balans i stadens utveckling, utan även bidra till att minska segregationen.
————————————————————————————————————— Stöd Föreningen FASADs film om Valhallabadet! På bara två dagar har vi samlat in 20 000 kr, och nu siktar vi på att nå målet 30 000 kr till nästa vecka.
Vill du vara med och bidra? Swisha gärna 100 kr (eller valfri summa) till 123 318 39 85 och märk din donation med ”Valhallafilm”.
—————————————————————————————————————
Det är väldigt svårt att få simtider för simklubbarna i Göteborg. Staden behöver fler simhallar.
Simning är en sport som är lättillgänglig och relativt billig att utöva, men trots detta finns det en stor brist på simhallar och simtider i Göteborg. Detta begränsar många göteborgares möjligheter att utöva en sport som inte bara är hälsosam, utan också livsviktig. Lundbybadet, med sitt läge på Hisingen, kan spela en nyckelroll i att öka tillgången till simning för alla göteborgare, oavsett var de bor. Genom att utveckla det till en modern centralbadanläggning kan staden göra simsporten mer inkluderande och tillgänglig för alla.
Gentrifiering eller revitalisering? Äldre, slitna och lite ruffiga områden upplevs ofta som charmigt oputsade för utomstående samtidigt som de som bor i miljöerna ofta längtar till att de lyfts och utvecklas till välvårdade och trygga stadsdelar.
Exemplet Haga visar på hur en genomtänkt och respektfull stadsplanering kan skapa långsiktig framgång och uppskattning. Huskramarna i Hagagruppen kämpade för att bevara stadsdelens kulturhistoriska värden, och de hade rätt – Haga har blivit en av Göteborgs mest älskade stadsdelar. Den mänskliga skalan och de bevarade arbetarstadsdelarna är uppskattade av både boende och besökare, och en undersökning från Göteborg Citysamverkan visar att Haga är den mest älskade stadsdelen i staden. Det är ett tydligt exempel på hur framgång kan uppnås genom att bevara kulturarv och historia, snarare än att riva och bygga nytt.
Dan Kristenssons och Einar Hanssons film Haga – Stadsdel i förvandling från 1986 skildrar Hagas förändringar under 1980-talet och betonar vikten av att bevara och utveckla stadsdelar med respekt för deras kulturhistoria. Denna insikt är lika relevant idag när vi diskuterar Valhallabadets framtid. Filmen påminner oss om hur viktigt det är att lyssna på invånarna och ta deras värderingar i beaktande när vi planerar stadens utveckling. Det är dags att våra politiker visar långsiktigt ansvar och tar beslut som bevarar vår historia och samtidigt främjar stadens framtid.
— ”Hur blev kulturmiljö hot och hinder? Systemet med riksintressanta miljöer har absolut sina brister. Men det är fascinerande att följa hur det tornat upp sig som ett hot mot landets framtid. Det har liknats vid ”en tickande bomb”, något som hindrar både nyskapande arkitektur, tillväxt och sysselsättning. …I somras kom delbetänkandet. Där kan man läsa att det är brist på bostäder på många håll i Sverige, men det är inte omsorgen om kulturvärden som är boven i dramat. Utredaren pekade på flera faktorer. Bland annat finns en obalans i tillgång och efterfrågan, det som marknadens aktörer vill bygga blir ofta för dyrt och exklusivt. — Elisabet Andersson SvD 2014
Trots dessa lärdomar fattar Göteborgs politiker beslut som går i motsatt riktning. Som Mark Isitt uttryckte i Göteborgs-Posten, är rivningen av Valhallabadet inget annat än ”idioti”. Att riva ett ikoniskt landmärke istället för att renovera det på ett hållbart sätt är inte bara kortsiktigt, utan ett svek mot stadens historia och dess invånare.
Om Göteborg vill bryta segregationen och främja hållbarhet, måste politikerna våga tänka större än kortsiktiga prestigeprojekt. Genom att utveckla Lundbybadet till ett nytt centralbad och samtidigt restaurera Valhallabadet, kan staden både bevara sitt kulturarv och skapa nya möjligheter för alla göteborgare. Det är dags att Göteborgs politiker börjar lyssna på invånarna och agerar med ett långsiktigt ansvar för stadens utveckling.
Stötta Föreningen FASADs film om Valhallabadet. Under två dagar har det samlats in 20 000 gkr. Bidra med 1000 kra så att vo kan nå målet 30 000 till nästa vecka.
Kv Furiren i Haga, Del 1: Reportage Den 19 januari 1987 startades upprustningen av två kvarter i Haga i Göteborg. Ett reportage av Dan Kristensson som producerat för Bostads AB Poseidon.
Kv Furiren i Haga, Del 2: Renovering och ombyggnad En dokumentärfilm om ombyggnaden av kv Furiren i Haga i Göteborg. Filmen följer hela processen, från inventeringen i april 1987 fram till att alla arbeten är klara i kvarteret. En film av Dan Kristensson, för Bostads AB Poseidon, 1987 – 1994
Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.
Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.
Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.
I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BIDs) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se!
www.byggnadsvardenskonvent.se Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.
TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS lokal: Stora teatern samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen
Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.
Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling Samtalsledare: Caroline Bergman
Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden? Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet
Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland
Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.
Platsutveckling Think Tank
Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling
Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.
I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
Nationalromantiken är svår att överträffa. Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur. Denna rörelse lyfte fram äkta material och omsorg om detaljer, och var Sveriges svar på den internationella Arts and Crafts-rörelsen. I Storbritannien, där rörelsen uppstod i slutet av 1800-talet, spelade William Morris en central roll. Arts and Crafts betonade hantverkets värde och stod i kontrast till den industrialiserade massproduktionen som följde den industriella revolutionen. Den påverkade inte bara inredning och konst, utan även arkitektur, trädgårdsdesign och samhällsplanering.
Vi måste återuppta det offentliga samtalet om arkitekturens värden. Precis som när Arts and Crafts formades under Morris ledning, är det viktigt att idag diskutera vilka kvaliteter som saknas i samtida arkitektur och stadsplanering. Den polariserade debatten mellan ”klassisk” arkitektur och modernism är inte konstruktiv. Det är dags att fokusera på kvalitet, hantverk och de mänskliga värden som bör prägla vår byggda miljö.
Två ARQ-projekt från Sverige och Japan kommer att belysa dessa frågor. Arkitekterna Samuel Michaëlsson och Lars Nilsson diskuterar hur samtid, traditionell byggteknik och kulturarv samverkar. Lunchseminariet följs av en workshop ledd av stråtaksläggare Joar Nilsson.
Vass Arkitektur, ett svenskt ARQ-projekt, utforskar vasstakshus som en del av en svensk sommardröm och hur moderna byggtekniker kan tillämpas. Boken visar tio lanthusprojekt som uppförts i Sverige de senaste 30 åren och erbjuder ett alternativt perspektiv på dagens bostadsproduktion.
Samtidigt har japansk arkitektur länge varit känd för sina starka hantverkstraditioner. I flera ARQ-projekt har Samuel Michaëlsson undersökt hur unga japanska arkitekter omdefinierar vad modernt hantverk kan vara. Under seminariet kommer han att presentera insikter från sina forskningsprojekt Communal Ecologies – Conversations with young Japanese architects och Hiroba – Learning from Japanese Public Space, båda stödda av ARQ-stiftelsen, White Arkitekter, Sasakawa Foundation och Japanstiftelsen.
Seminariet hålls både på plats på White Arkitekter i Göteborg och online via Zoom.´
Kulturattraktioner spelar en viktig roll för den svenska besöksnäringen, och Sveriges museer är inget undantag. En sammanställning från Riksförbundet Sveriges Museer visar att 170 museiorganisationer runt om i landet rapporterade sina besökssiffror för sommaren 2024.
Det nationella besöksantalet minskade 2024 med drygt en procent jämfört med 2023 men vissa regioner som uppvisade en ökning i museibesök. Örebroregionen toppar listan med en imponerande 12-procentig ökning, mycket tack vare populära Wadköping. Stockholmsregionen står för flest besök med hela 3,2 miljoner besökare, där fyra av tio besök var till Skansen eller Vasamuseet.
Procentuell ökning av museibesök per region:
Örebro +12%
Dalarna +11%
Värmland +9%
Västmanland +8%
Västerbotten +7%
Gotland och Västernorrland +5%
Halland och Norrbotten +2%
Stockholm +1%
Digitala besök också en dimension av museibesök Det skulle vara intressant att även se statistik över digitala besök, då museernas digitala arkiv, som är tillgängliga dygnet runt året om, spelar en allt större roll. I en tid där näthandel och digitala upplevelser förändrar våra vanor, är det viktigt att definiera vad ett ”besök” egentligen innebär. Vad gör till exempel en fysisk besökare på Skansen jämfört med en digital besökare på Nordiska Museet? Hur påverkar dessa olika former av besök museernas roll i samhället?
Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.
Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.
Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.
Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.
Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.
Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.
USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.
I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:
Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.
Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.
Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.
Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.
