Kategoriarkiv: Kulturattraktioner

Kulturen bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer – lär av framgångarna i Borås

Publicerat av

Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft.

Bravo Monica Bruvik. Hur kan Sverige skapa bättre förutsättningar för att kulturen ska frodas och överleva? Årets kulturbudget är den lägsta på över 20 år, och våra kulturinstitutioner står inför drastiska besparingar. Hur kan näringslivet bidra med ekonomiska resurser för att utveckla kulturen och göra våra stadsmiljöer mer levande, attraktiva och blomstrande?

Kulturen bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer – lär av framgångarna i Borås skriver Monica Bruvik. i hennes senaste krönika i Fastighetsvärlden.

Svenskt kulturliv genomgår ett ekonomiskt stålbad. Genom samverkan mellan olika aktörer kan mycket åstadkommas, men kulturlivet i Sverige behöver en nödvändig tillförsel av nya ekonomiska medel. Kan våra storbanker vara med och skapa nya kulturfonder för att stötta den här viktiga sektorn?

I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.

Det finns också stor potential i att införa en svensk version av BID-lagen (Business Improvement Districts) och satsa på konceptet ”15-minutersstaden”. Londons centrala BIDs är ett lysande exempel på hur näringslivet kan investera i kulturen för att höja stadsmiljöernas attraktionskraft. I New York ser vi hur Bryant Park BID samarbetar med Broadway för att stödja teaterscenen.

Liknande satsningar i Sverige skulle kunna motverka butiksdöd och tomma verksamhetslokaler, samtidigt som de bidrar till att stärka fastighetsvärdena – allt genom en ekonomisk injektion i vårt kulturliv
Läs Monicas krönika >>>

Urban Splash – 30 år av banbrytande fastighetsutveckling

Publicerat av

Går det att se möjligheter där andra ser problem? Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsmiljöer i världsklass. 

Kör till slumkvarteren: Har vi råd att förlora kulturarvet – riksintresset Haga är Göteborgs populäraste stadsdel och 20 000 på två dagar – stötta filmen om Valhallabadet

Publicerat av

Den mänskliga skalan och de bevarade arbetarstadsdelarna är uppskattade av både boende och besökare, en undersökning från Göteborg Citysamverkan visar att Haga är den mest populära stadsdelen i staden.

För att bryta segregationen och utveckla hela Göteborg är det avgörande att vi inte enbart fokuserar på områden utmed Västlänkens dragning. Ett mer rättvist och hållbart alternativ vore att restaurera Valhallabadet och samtidigt utveckla Lundbybadet på Hisingen till stadens nya centralbad. Genom att placera en viktig offentlig satsning på Hisingen, som länge har varit i behov av större offentliga investeringar, skulle vi inte bara skapa en bättre balans i stadens utveckling, utan även bidra till att minska segregationen.

—————————————————————————————————————
Stöd Föreningen FASADs film om Valhallabadet!
På bara två dagar har vi samlat in 20 000 kr, och nu siktar vi på att nå målet 30 000 kr till nästa vecka.

Vill du vara med och bidra? Swisha gärna 100 kr (eller valfri summa) till 123 318 39 85 och märk din donation med ”Valhallafilm”.

—————————————————————————————————————

Det är väldigt svårt att få simtider för simklubbarna i Göteborg. Staden behöver fler simhallar.

Simning är en sport som är lättillgänglig och relativt billig att utöva, men trots detta finns det en stor brist på simhallar och simtider i Göteborg. Detta begränsar många göteborgares möjligheter att utöva en sport som inte bara är hälsosam, utan också livsviktig. Lundbybadet, med sitt läge på Hisingen, kan spela en nyckelroll i att öka tillgången till simning för alla göteborgare, oavsett var de bor. Genom att utveckla det till en modern centralbadanläggning kan staden göra simsporten mer inkluderande och tillgänglig för alla.

Gentrifiering eller revitalisering? Äldre, slitna och lite ruffiga områden upplevs ofta som charmigt oputsade för utomstående samtidigt som de som bor i miljöerna ofta längtar till att de lyfts och utvecklas till välvårdade och trygga stadsdelar.

Exemplet Haga visar på hur en genomtänkt och respektfull stadsplanering kan skapa långsiktig framgång och uppskattning. Huskramarna i Hagagruppen kämpade för att bevara stadsdelens kulturhistoriska värden, och de hade rätt – Haga har blivit en av Göteborgs mest älskade stadsdelar. Den mänskliga skalan och de bevarade arbetarstadsdelarna är uppskattade av både boende och besökare, och en undersökning från Göteborg Citysamverkan visar att Haga är den mest älskade stadsdelen i staden. Det är ett tydligt exempel på hur framgång kan uppnås genom att bevara kulturarv och historia, snarare än att riva och bygga nytt.

Dan Kristenssons och Einar Hanssons film Haga – Stadsdel i förvandling från 1986 skildrar Hagas förändringar under 1980-talet och betonar vikten av att bevara och utveckla stadsdelar med respekt för deras kulturhistoria. Denna insikt är lika relevant idag när vi diskuterar Valhallabadets framtid. Filmen påminner oss om hur viktigt det är att lyssna på invånarna och ta deras värderingar i beaktande när vi planerar stadens utveckling. Det är dags att våra politiker visar långsiktigt ansvar och tar beslut som bevarar vår historia och samtidigt främjar stadens framtid.

 — ”Hur blev kulturmiljö hot och hinder? Systemet med riksintressanta miljöer har absolut sina brister. Men det är fascinerande att följa hur det tornat upp sig som ett hot mot landets framtid. Det har liknats vid ”en tickande bomb”, något som hindrar både nyskapande arkitektur, tillväxt och sysselsättning. …I somras kom delbetänkandet. Där kan man läsa att det är brist på bostäder på många håll i Sverige, men det är inte omsorgen om kulturvärden som är boven i dramat. Utredaren pekade på flera faktorer. Bland annat finns en obalans i tillgång och efterfrågan, det som marknadens aktörer vill bygga blir ofta för dyrt och exklusivt. — Elisabet Andersson SvD 2014

Trots dessa lärdomar fattar Göteborgs politiker beslut som går i motsatt riktning. Som Mark Isitt uttryckte i Göteborgs-Posten, är rivningen av Valhallabadet inget annat än ”idioti”. Att riva ett ikoniskt landmärke istället för att renovera det på ett hållbart sätt är inte bara kortsiktigt, utan ett svek mot stadens historia och dess invånare.

Om Göteborg vill bryta segregationen och främja hållbarhet, måste politikerna våga tänka större än kortsiktiga prestigeprojekt. Genom att utveckla Lundbybadet till ett nytt centralbad och samtidigt restaurera Valhallabadet, kan staden både bevara sitt kulturarv och skapa nya möjligheter för alla göteborgare. Det är dags att Göteborgs politiker börjar lyssna på invånarna och agerar med ett långsiktigt ansvar för stadens utveckling.

Stötta Föreningen FASADs film om Valhallabadet. Under två dagar har det samlats in 20 000 gkr. Bidra med 1000 kra så att vo kan nå målet 30 000 till nästa vecka.

Kv Furiren i Haga, Del 1: Reportage Den 19 januari 1987 startades upprustningen av två kvarter i Haga i Göteborg. Ett reportage av Dan Kristensson som producerat för Bostads AB Poseidon.
Kv Furiren i Haga, Del 2: Renovering och ombyggnad En dokumentärfilm om ombyggnaden av kv Furiren i Haga i Göteborg. Filmen följer hela processen, från inventeringen i april 1987 fram till att alla arbeten är klara i kvarteret. En film av Dan Kristensson, för Bostads AB Poseidon, 1987 – 1994

Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan

Publicerat av

Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.

I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.

Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.

Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>

boratt240609Ladda ner

Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..

Bygdebolaget som räddade prästgården

Publicerat av

Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.

Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.

Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.

Läs mer » » »

Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

Publicerat av
Intervju i nätmagasinet Hela Hisingen.


Hisingen är en del av stadskärnan. Spännande nya strategier för att utveckla infrastrukturen på Hisingen diskuteras av politiken i Göteborg. . 

I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BIDs) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Byggnadsvårdens konvent 25-27 september 2024 – nästa vecka förvandlas Mariestad till epicentrum för svensk byggnadsvård

Publicerat av

Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde

www.byggnadsvardenskonvent.se

Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.

Svenska byggnadsvårdsföreningens ordförande Ulrika Lindh och Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde.

Byggnadsvårdens konvent är Sveriges största mötesplats för byggnadsvård, där myndighetsbyråkrater, museitjänstemän, fastighetsförvaltare, materialtillverkare, privatpraktiserande konsulter och specialiserade hantverkare får möjlighet till kunskapsutbyte, bygga nätverk och inleda nya samarbeten. Konventet arrangeras av Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Byggnadsvårdsföretagen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet .

TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS
lokal: Stora teatern
samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen

Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.

Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling
Samtalsledare: Caroline Bergman

Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden?
Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet

Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen
Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland

www.byggnadsvardenskonvent.se

Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.

Platsutveckling Think Tank

Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling

Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

Beyond Our Places # 12. Hammarby sjöstad – unik stadsdel med innovativt medborgarnätverk

Publicerat av

Lumagatan Hammarby sjöstad, Sjöstadsbladet. www.sjostadsbladet.se

I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Lyssna på Beyond Our Places om Hammarby sjöstad »»»

Lunchseminarium och workshop fredag 20/9: Hantverk i arkitektur – tradition och samtid i Sverige och Japan

Publicerat av

Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur.

När? Fredag 20 september kl. 12:00–13:00
Var? White Arkitekter Göteborg, Magasinsgatan 10, samt via Zoom
För vem? Alla är välkomna – ARQ

Anmäl er till seminariet:
Anmälan till workshop (se separat inlägg) sker via e-post

Nationalromantiken är svår att överträffa. Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur. Denna rörelse lyfte fram äkta material och omsorg om detaljer, och var Sveriges svar på den internationella Arts and Crafts-rörelsen. I Storbritannien, där rörelsen uppstod i slutet av 1800-talet, spelade William Morris en central roll. Arts and Crafts betonade hantverkets värde och stod i kontrast till den industrialiserade massproduktionen som följde den industriella revolutionen. Den påverkade inte bara inredning och konst, utan även arkitektur, trädgårdsdesign och samhällsplanering.

Vi måste återuppta det offentliga samtalet om arkitekturens värden. Precis som när Arts and Crafts formades under Morris ledning, är det viktigt att idag diskutera vilka kvaliteter som saknas i samtida arkitektur och stadsplanering. Den polariserade debatten mellan ”klassisk” arkitektur och modernism är inte konstruktiv. Det är dags att fokusera på kvalitet, hantverk och de mänskliga värden som bör prägla vår byggda miljö.

Två ARQ-projekt från Sverige och Japan kommer att belysa dessa frågor. Arkitekterna Samuel Michaëlsson och Lars Nilsson diskuterar hur samtid, traditionell byggteknik och kulturarv samverkar. Lunchseminariet följs av en workshop ledd av stråtaksläggare Joar Nilsson.

Vass Arkitektur, ett svenskt ARQ-projekt, utforskar vasstakshus som en del av en svensk sommardröm och hur moderna byggtekniker kan tillämpas. Boken visar tio lanthusprojekt som uppförts i Sverige de senaste 30 åren och erbjuder ett alternativt perspektiv på dagens bostadsproduktion.

Samtidigt har japansk arkitektur länge varit känd för sina starka hantverkstraditioner. I flera ARQ-projekt har Samuel Michaëlsson undersökt hur unga japanska arkitekter omdefinierar vad modernt hantverk kan vara. Under seminariet kommer han att presentera insikter från sina forskningsprojekt Communal Ecologies – Conversations with young Japanese architects och Hiroba – Learning from Japanese Public Space, båda stödda av ARQ-stiftelsen, White Arkitekter, Sasakawa Foundation och Japanstiftelsen.

Seminariet hålls både på plats på White Arkitekter i Göteborg och online via Zoom.´

7,4 miljoner besökare och 170 museer

Publicerat av


Kulturattraktioner spelar en viktig roll för den svenska besöksnäringen, och Sveriges museer är inget undantag. En sammanställning från Riksförbundet Sveriges Museer visar att 170 museiorganisationer runt om i landet rapporterade sina besökssiffror för sommaren 2024.

Det nationella besöksantalet minskade 2024 med drygt en procent jämfört med 2023 men vissa regioner som uppvisade en ökning i museibesök. Örebroregionen toppar listan med en imponerande 12-procentig ökning, mycket tack vare populära Wadköping. Stockholmsregionen står för flest besök med hela 3,2 miljoner besökare, där fyra av tio besök var till Skansen eller Vasamuseet.

Procentuell ökning av museibesök per region:

  • Örebro +12%
  • Dalarna +11%
  • Värmland +9%
  • Västmanland +8%
  • Västerbotten +7%
  • Gotland och Västernorrland +5%
  • Halland och Norrbotten +2%
  • Stockholm +1%

Digitala besök också en dimension av museibesök Det skulle vara intressant att även se statistik över digitala besök, då museernas digitala arkiv, som är tillgängliga dygnet runt året om, spelar en allt större roll. I en tid där näthandel och digitala upplevelser förändrar våra vanor, är det viktigt att definiera vad ett ”besök” egentligen innebär. Vad gör till exempel en fysisk besökare på Skansen jämfört med en digital besökare på Nordiska Museet? Hur påverkar dessa olika former av besök museernas roll i samhället?

Läs mer »»»