Tänd alla ljus – framtiden innebär hållbar platsutveckling och nya insikter om ett fossilfritt tjänstesamhälle

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Återstarten efter COVID-19 gav oss en möjlighet att omvärdera och omforma vårt samhälle, och det är viktigt att vi tar med oss dessa nya insikter om klimathotet. En ny inriktning mot ett fossilfritt samhälle kräver inte bara medvetenhet utan också konkreta åtgärder, och ekonomiska reformer spelar en central roll.

I Paris har borgmästare Anne Hidalgo introducerat konceptet ”15-minutersstaden,” där människan står i centrum och viktiga resurser som jobb, skolor, grönområden och shopping finns inom 15 minuters cykelavstånd från hemmet. Det här konceptet kan vara inspirerande för Sverige och kan kombineras med näringspolitiska reformer, såsom en svensk BID-lagstiftning, för att främja lokal utveckling.

Den cirkulära ekonomin blir alltmer aptitlig, och Sverige bör ta den på allvar. Genom att uppmuntra köp av tjänster istället för nya produkter och genom grön skatteväxling, som kan inkludera avskaffad moms på tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor, kan vi främja hållbara konsumtionsmönster. Digitaliseringen kan skapa förändringar i köpbeteenden och leda till butiksdöd och tomma stadskärnor, men den cirkulära ekonomin kan vara svaret på dessa utmaningar. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare, och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt blir därmed nyckelorden för framtiden. Att göra konkreta satsningar inom dessa områden är ett självklart steg i rätt riktning. En BID-lagstiftning kan vara en betydande lösning för att underlätta och påskynda övergången mot en hållbar framtid. Likt det snabba framtagandet av vaccin mot Covid-19 visar, kräver förändringen förberedelse, proaktivitet och samarbete inom olika sektorer. Vi har möjligheten att skapa en ljusare och mer hållbar framtid, men det kommer inte att ske av sig självt – det kräver engagemang och handling från oss alla.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling. Think Tank

Ace Hotel Portland – mycket mer än bara en plats för övernattning

På Stark Street i centrala Portland, Oregon, hittar du det unika Ace Hotel Portland. Det är en del av Ace Hotels-kedjan, som blivit känd för deras kreativa atmosfär och deras starka engagemang för den cirkulära ekonomin. Ace Hotel Portland är en frisk fläkt av medvetenhet om hållbarhet och återbruk, vilket genomsyrar både dess design och verksamhetsfilosofi.

En av de mest framstående egenskaperna hos Ace Hotel Portland är dess engagemang för lokala företag och cirkulär design. Inredningen på hotellet är tillverkad av lokala designers och företag, vilket inte bara ger en unik och autentisk atmosfär, utan också stöder den lokala ekonomin. Genom att använda material och möbler från lokala tillverkare visar Ace Hotel Portland sitt engagemang för att minimera det ekologiska fotavtrycket.

Hotellet är beläget i en historisk byggnad och tar hand om dess charm och historia. Gamla handfat, badkar och fönster har bevarats och integrerats i den moderna inredningen. Detta ger gästerna en unik upplevelse och skapar en känsla av sammanhang mellan det förflutna och nutiden.

Ace Hotel Portland strävar också efter att vara mer än bara en plats att övernatta. De strävar efter att vara ett offentligt rum, en mötesplats för lokalbefolkningen och besökare. Hotellet är utformat för att vara en plats där människor kan samlas, dela idéer och njuta av gemenskapen. Det kan vara ett kafé eller en lounge där lokalinvånare och resenärer kan koppla av och inspireras av varandra.

Ace Hotel Portland visar en modern syn på hotellverksamheten, där hållbarhet, lokal förankring och gemenskap står i centrum. Det är inte bara en plats att övernatta utan en upplevelse som hyllar Portland’s kreativa anda och historia. acehotel.com/portland

Landsbygdens småskaliga företagande inom besöksnäringen stärks i ny utredning

Utredningen om ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna har nyligen presenterat sitt betänkande för klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredningen föreslår införandet av ett nytt dispensskäl som syftar till att underlätta för småskaliga förvärvsverksamheter på landsbygden. Dispensskälet kan skapa en mer flexibel och anpassningsbar miljö för lokal ekonomisk utveckling.och  öppna upp för möjligheter för småskaliga verksamheter att bedriva sin verksamhet utan att behöva möta samma stränga krav som normalt gäller enligt strandskyddet. Det kan vara av särskild betydelse för de som bedriver småskalig jordbruk eller företag inom fiske- och annan naturturism. 

Utredningens betänkande markerar därmed ett viktigt steg mot att skapa en balans mellan bevarande av naturvärden och främjande av hållbara näringslivsaktiviteter på landsbygden. Det är nu upp till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och övriga beslutsfattare att överväga och eventuellt implementera utredningens förslag till förändringar i syfte att möjliggöra en positiv och hållbar utveckling för de areella näringarna i Sverige.

De kinesiska stadsdelarna i USA – fristäder för gemenskap 


Föreställ dig att du anländer till ett nytt land, helt ensam utan familj eller gemenskap vid din sida. Du känner dig omedelbart annorlunda och söker febrilt efter en plats där du kan känna dig hemma.

I hela USA var de kinesiska stadsdelarna en fristad för immigranter från Kina när de först anlände till deras nya hem. Trots trånga och överbefolkade förhållanden erbjöd de kinesiska stadsdelarna en känsla av gemenskap och tillhörighet. Stadsdelarna blev avgörande sociala och kulturella knutpunkter för invandrargrupperna, där de smälte samman traditioner från det förflutna med nya lösningar.

Trots utmaningar som gentrifiering, stigande hyror och ökad främlingsfientlighet, särskilt i spåren av covid-19, är de kinesiska stadsdelarna en form av kulturella enklaver som är viktiga att bevara. Den nordamerikanska kulturmiljöorganisationen National Trust for Historic Preservation arbetar därför aktivt för att bevara dessa stadsdelar och därigenom bidra till en mer mångfacetterad tolkning av den amerikanska historien. #TellTheFullStory 
Läs mer »»»

Neighborhood Next – San Diego skall utvecklas som blandstad med regenerativ 15-minuters stadsdel

San Diego i Kalifornien skall utvecklas med blandstad och regenerativ 15-minuters stadsdel. Förslaget kallas för Neighborhood Next och är tänkt som  blandstad för alla inkomstnivåer. I Neighborhood Next vävs boendemiljöer, kommersiella lokaler, kulturverksamheter och lokaler för rekreation samman genom gröna promenadstråk och offentliga parker i en relativt låg skala.  Förslaget för den nya stadsdelen i San Diego är utarbetat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en fin förebild för utvecklingen av Framtidens Backaplan.

”I regenerativ verksamhet prioriteras saker på ett annat sätt än i hållbar verksamhet. Regenerativ verksamhet förutsätter att vi styr bort från linjära modeller mot cirkulär ekonomi och anpassar verksamheten så att den sker på naturens villkor. ”  www.regenerativtjordbruk.fi 

Förslaget kommer som ett svar på Kaliforniens utmaningar med klimatet, bilberoende, höga boendekostnader, segregation, stadsutglesning och monofunktionell stadsplanering. Den monofunktionella staden, med enorma motvägslandskap och separerade områden för boende, handel och arbete, skall utvecklas till klimatvänlig blandstad för alla. Klimathotet och ökade bostadskostnader har tvingat staten att börja arbeta för minskat bilberoende och för att begränsa koldioxidutsläppen.

Neighborhood Next kommer att utvecklas utifrån visionen om ”15-minutersstaden” där arbetsplatser, skolor, grönområden och shopping skall finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Ambitionen är att utveckla stadsdelen som ett ekosystem, med en blandning av lokalbefolkning, shoppare och turister.

Teamet bakom Neighborhood Next har därför presenterat ett ”radikalt gång- och cykelvänligt” samhälle som sätter människan i centrum. I förslaget tas stora ytor i anspråk för parker och grönytor. I planen ingår också att 25 % av stadsdelens 5 000 bostäder skall byggas som prisvärda bostäder. En bro föreslås även över motorvägen för att koppla stadsdelen till floden, vilket förbättrar den naturliga miljön och förbindelsen från ”Bay-to-Bay.” Stadsdelens huvudpromenadsstråk planeras som en väv med flera gångvägar som kantas av byggnader i varierande skala i både höjd och bredd.

Det kommer även att byggas en ny arena, som är tänkt att fungera för både konsert- och sportevenemang. Arenan kommer också att erbjuda kommersiella lokaler och lokaler för möten, delningstjänster, utbildning, biblioteksverksamhet, barnomsorg och kulturverksamheter.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

Källa: Översättning från artikel i www.archdaily.com 

Nationell kunskaps- och nätverksdag i Göteborg för stads- platsutveckling genom bid/platssamverkan

Grön och bilfri platsbildning i framtidens Gamlestaden. Visionsbild från White arkitekter.  Gamlestaden i Göteborg skall utvecklas till en trevligare och grönare stadsdel. Fotomontage från White arkitekter.

Helena Holmberg från Socialförvaltningen Nordost, Göteborg stad, Lena Dalerup från Innerstaden Göteborg och Pernilla Hallberg från Bid Kville/Fastighetsägare Centrala Hisingen och Bergsjön 2031 bjuder in till en nationell kunskaps- och nätverksdag för stads- och platsutveckling genom bid/platssamverkan.

Evenemanget äger rum den 8:e februari klockan 10.00-17.15 i Medborgarhuset, Gamlestaden, Göteborg. Dagen vänder sig till alla som är involverade i stads- och platsutveckling med bid/platssamverkan som verktyg, inklusive verksamhetsledare, fastighetsaktörer, kommunrepresentanter, andra myndigheter, branschorganisationer, forskare, experter, konsulter och akademiker.

Program för dagen »»»

Anmälan till dagen »»»

För frågor och ytterligare information eller för att anmäla sig till BEST PRACTICE, vänligen kontakta Pernilla Hallberg:

Bästa bidhälsningar!

Torbjörn Lindstedt

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.

Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.

En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar ”prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.

Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en ”stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.

En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

The Golden Triangle BID – Debrief on the D.C. Downtown Futuring Workshop

Futuring Workshop Debrief with IDEO 2023-07-27 15:59:40 from Federal City Council on Vimeo.

The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!

TTorbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank