Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.
Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.
Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.
”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.
Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.
Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.
Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.
Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!
Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.
Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.
“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen
Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!
Att ge offentligt stöd till natur- och kulturvården för det rörliga friluftslivet är en investering i folkhälsan och välbefinnandet för kommande generationer. En sammanställning från Friluftsfrämjandet och STF visar att det blir 48 miljoner kronor mindre till friluftslivet 2024 jämfört med året innan. Sett utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av stor betydelse att vi prioriterar och investerar i friluftslivet.
Fredagen den 1:e mars 2024 presenterade SVT Nyheter alarmerande siffrorna rörande fetma. Utvecklingen av fetma är särskilt oroande bland barn och ungdomar. Mellan 1990 och 2022 har antalet unga med fetma nästan femfaldigats globalt sett, och Sverige ligger över det globala snittet när det gäller förekomsten av fetma bland barn och ungdomar.
San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.
Neighborhood Next är utvecklat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.
Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.
Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.
Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.
Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.
En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.
Tanken med ABC-staden var att arbete, bostad och centrumanläggning förenades i samma stadsdel. Vällingby utanför Stockholm var ett tidigt exempel på denna idé. Stadsdelarna var strukturerade i grannskapsenheter med närbelägna centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker för att främja gemenskap och bekvämlighet. Tyvärr led ABC-tankarna ett nedslag till följd av privatbilismens ökande popularitet och handelns övergång till större enheter och självbetjäning.
Det är nödvändigt att utveckla och förbättra projektbaserade lösningar till mer hållbara och cirkulära modeller över tid. Många förortsområden står inför stora utmaningar med utanförskap och brottslighet. Med inspiration från Frankrike föreslogs nystartszoner av Alliansen som ett sätt att främja sysselsättning och öka tryggheten i dessa områden. Tanken var att nystartszoner skulle erbjuda lägre avgifter för arbetsgivare som anställde personer från närområdet.
Att bryta den nedåtgående spiralen av arbetslöshet i dessa områden är av avgörande betydelse, och det krävs en övergång från endast utredningar och tillfälliga projekt till långsiktiga förbättringar. Det påminner om tankarna som förts fram av Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, om blandstaden som en myt som politiker och planerare kanske borde ompröva.
Charlie Karlsson menar i en artikel på SvD Debatt att problemen med hög arbetslöshet i vissa av landets stadsdelar löses inte genom allt tal om att skapa blandstäder för att bryta segregeringen. Hushållen visar genom sitt beteende att de inte vill bo blandat eftersom de uppnår högre välfärd genom att bo i kluster. För att lösa de aktuella problemen krävs det att de prioriteras på allvar och att det utvecklas anpassade, riktade åtgärder för de olika klustren. Att tro att man löser problemen genom att flytta på människor är en chimär. Våra politiker måste äntligen ta till sig att hushåll, oberoende av bakgrund, uppnår högre välfärd av att bo nära andra hushåll de känner samhörighet med. Det är hög tid att sluta tala om att bryta segregeringen och istället fokusera på att lösa sysselsättnings- och inkomstproblemen i våra utsatta områden enligt Charlie Karlsson.
Ekonomiprofessor Micael Dahlen menar att känslan av att bidra till en bättre miljö och att ta ett personligt ansvar för klimatomställningen genom att köra elbil kan ge människor en känsla av duktighet, harmoni och lycka. Han betonar vikten av att konsumenter tar ett aktivt steg mot att stödja paradigmskiftet mot hållbara transportalternativ.
I linje med detta har Frankrike nyligen implementerat ett innovativt statligt stöd för att underlätta för låginkomsttagare att köra elbilar. Genom detta program har personer med en årsinkomst på under 14 100 euro möjlighet att leasa en ny europeisk elbil för endast 100 euro per månad. För att kvalificera sig måste bilen vara tillverkad i Europa, och de modeller som omfattas av subventionen inkluderar Fiat 500e, Renault Twingo ZE och nya Citroën ë-C3.
Det franska initiativet bygger på tidigare åtgärder för att främja användningen av elbilar, såsom kontantbonusar för köp av elbilar och stöd för att omvandla befintliga fordon till eldrift. Den exakta bonusen för köp varierar beroende på modell och miljöpåverkan från tillverkningen. Dessutom har regeringen stimulerat omvandlingen av äldre fordon till eldrift genom ekonomiska bidrag, vilket har resulterat i en ökning av antalet specialiserade verkstäder. Konverteringsprocessen för att göra om äldre fordon till eldrift tar ungefär tre dagar och leder till en elbil med jämförbar prestanda och räckvidd. Regeringen erbjuder också ekonomiskt stöd till kunderna för kostnaderna för denna omvandling.
Genom att kombinera ekonomiska incitament med möjligheten att ta ett personligt ansvar för miljön strävar den franska regeringen till att uppmuntra övergången till en mer hållbar transportsektor och därigenom bidra till en bättre framtid för både samhället och miljön.
Frankrikes president var nyligen på besök i Sverige, och förhoppningsvis kommer de nya relationerna mellan Frankrike och Sverige att inspirera till ytterligare satsningar inom svensk fordonsindustri. Sverige skulle kunna se Frankrike som en förebild när det gäller att implementera effektiva incitament för att främja användningen av elbilar i klimatomställningen!
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..
Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län
Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.
Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simning, när det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.
Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg
Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.
I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.
I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn.
Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.
Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.
Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!
Sheila Gordon-Barksdale, Erika McSwain och Abéna Moore är medlemmar och ledare för den lokala gruppen We Run Brownsville. Gruppen uppmuntrar kvinnor i det ruffa området Brownsville att börja röra på sig. Genom We Run Brownsville vill kvinnorna skapa nya möjligheter för social gemenskap och en sundare livsstil.
Brownsville är ett bostadsområde i östra Brooklyn i New York som präglas av fattigdom, brott, missbruk och gängvåld. We Run Brownsville övertygelse är att ökad fysisk aktivitet gör det lättare för mammorna i området att klara den tuffa vardagen.
We Run Brownsville är ett av initiativen som The Municipal Art Society of New York (MAS) och New Yorkers for Parks (NY4P) lyfter fram i rapporten Bright Ideas: New York City’s Fight for Light. I arbetet med Bright Ideas: New York City’s Fight for Light vill MAS och NY4P visa på sambandet mellan skyddade naturmiljöer och möjligheterna till en hälsosam livsstil.
