Make Vikings Great Again: Världens starkaste man sjösätter världens största vikingaskepp

Den 23 april 2025 händer något helt unikt vid Sagastads vikingacenter i Nordfjordeid. Då ska världens starkaste man, Martins Licis, sjösätta det 16 ton tunga Myklebustskeppet – helt på egen hand.

Myklebustskeppet är det största vikingaskepp som hittats i Norge. Det grävdes fram ur en gravhög redan 1874, men föll i glömska för många. Nu, över 1000 år efter sin första seglats, har skeppet återuppstått – bara ett stenkast från fjorden där det en gång färdades.

År 2016 drog ett ambitiöst vikingaprojekt igång i Nordfjordeid och Bjørkedalen, där skickliga båtbyggare med rötter i vikingatidens hantverk återskapade skeppet med kärlek och precision. Sedan 2019 är det en ståtlig del av utställningen på Sagastad – redo för både rodd, segel och nyfikna besökare ombord.

Och i år blir det något alldeles extra. Ett vikingaskepp. En superstarkman. En fjord. Det här vill du inte missa.

Vikingaskeppet har väckt en hel bygd till liv

Myklebustskeppet har inte bara återvänt till fjorden – det har också fått en hel bygd att engagera sig i ortens platsutveckling och kulturarv. Det som började som ett vikingaprojekt har utvecklats till något mycket mer: ett levande vikingacenter som inte bara fungerar som ett museum, utan också som en mötesplats där människor får möjlighet att komma i kontakt med sitt lokala kulturarv.

Civilsamhället, näringslivet, den privata sektorn, offentlig sektor och akademin – alla har viktiga roller att spela i samhällsutvecklingen. Nyckeln ligger i att hitta samverkan och förstå varandras uppdrag och ansvar. Genom att erkänna och utnyttja de olika styrkorna kan alla bidra till en mer hållbar och framgångsrik samhällsutveckling. Ett utmärkt exempel på detta samarbete är rekonstruktionen av Myklebustskeppet och Sagastads Vikingacenter, som fungerar som en inspirerande förebild på hur olika sektorer kan arbeta tillsammans för att bevara och förmedla vår gemensamma historia.

Det är en plats där historia inte bara visas upp utan också levs och andas. Här arbetar lokalborna tillsammans för att bevara och förmedla den stolta vikingatraditionen, och det har skapat ett starkt engagemang i hela Nordfjordeid. Över 200 lokalbor har anslutit sig till olika grupper: roddlaget, sjösättningslaget, krigarrekonstruktionsgruppen, eventteamet – och inte minst sygillet Åsynjene, uppkallat efter de fornnordiska gudinnorna Æsir. Här har fantasifulla krafter tagit tyg, nål och tråd i egna händer.

”Vi har sytt över 140 vikingadräkter hittills,” berättar Gitte Lefdal och Ruth Sunde, två av sygillets 10–12 medlemmar. ”Vi använder mycket linne, ull, läder – och en del bomull, som faktiskt hittats i vissa gravar. Men vi låter också kreativiteten flöda. Allt är inte 100 procent historiskt korrekt – och det är ju fortfarande mycket vi inte vet om vikingatiden.”

Det är just den blandningen av noggrant återuppbyggd historia och kreativitet som gör vikingacentret så levande och engagerande. Här får både invånare och besökare uppleva vikingatiden på ett sätt som känns både autentiskt och inspirerande.


Program sjösättningsveckan 23 –29 april 2025 – en hyllning till vikingarv och styrka

Onsdag 23 april: Skeppsdragning – Martins Licis drar Myklebustskeppet till fjorden

  • 15:00 – Meet and Greet med Martins Licis: Kom nära världsmästaren, ta bilder och lär dig om hans resa inom styrkesport.
  • 16:00 – Skeppsdraningen börjar: Titta på när Licis påbörjar sitt försök att dra Myklebust Vikingaskepp.
  • 19:00 – Skeppet når fjorden: Högsta punkten på en oförglömlig dag när skeppet dras till sin hemvist vid fjorden.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.
    När vikingadalen vaknar till liv under eftermiddagen kan gästerna utforska vikingareenaktment, lyssna på berättelser och njuta av energin från denna historiska händelse.

Torsdag 24 april: Vikingadalen och nordiska aktiviteter
Under torsdagen öppnar Sagastad Vikingacenter sina dörrar för en actionfylld dag med vikingareenaktment, bågskytte, spel och berättande. Besökare får uppleva det traditionella vikingalivet på nära håll med aktiviteter mellan 10:00 och 17:00.

Aktiviteter i Vikingadalen:
Prova på bågskytte, titta på vikingademonstrationer och utforska byn när den tar form.

Hitta din vikingafödelsedag: 17:00, Sigrun Björk Olafsdottir lär dig att hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern.
Sagastad Café är öppet hela dagen.
Under tiden kommer Myklebust Vikingaskepp att genomgå en traditionell blötläggningsprocess, kallad plymming, för att förbereda det för sina resor på fjorden.

Fredag 25 april: Officiell invigningsceremoni
Spänningen fortsätter på fredag med fler vikingareenaktment och demonstrationer, och en extra speciell kväll.

  • 16:00 – Hitta din vikingafödelsedag: Följ med Sigrun Björk Olafsdottir och hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern.
  • 17:00 – Sagastadfesten: Gulaschsoppa till försäljning på plats, serveras för att ge energi inför kvällens festligheter. Drycker finns på Sagastadbaren.
  • 19:00 – Officiell invigningsceremoni: Kulturminister Lubna Jaffery klipper officiellt bandet och markerar början på resorna för Myklebust Vikingaskepp. Myklebusts roddlag tar till årorna för årets första resa, med en speciell isländsk välsignelse och musikframträdanden av Solfyr och Helisir.

Lördag 26 april: Vikingadalen, Nordens väsen och modevisning
Lördagen bjuder på mer vikingahistoria med den efterlängtade föreläsningen Creatures of the North och en spektakulär vikingamodevisning.

  • 10:00 – 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 10:00, 13:00 och 19:30: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
  • 11:00 – Hitta din vikingafödelsedag med Sigrun Björk Olafsdottir: Upptäck din vikingafödelsedag.
  • 15:00 – Föreläsningen Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir dyker ner i den fascinerande världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.
  • 19:00 till midnatt: Vikingamodevisning inspirerad av Bifröst, den regnbågsbro som förekommer i nordisk mytologi, kommer att hållas på det upplysta Myklebust Vikingaskepp. Denna fantastiska visning kommer att visa moderna modeplagg som blandar vikingaarv med samtida design, med ONE NODE:s senaste kollektion. Förvänta dig vibrerande regnkläder inspirerade av regnbroarnas färger, vikingaregndräkter och ett slut med riktiga vikingar som personifierar sina förfäders kraft.
  • 20:30 Vikingamusikframträdande av Solfyr

Vikingafest: Kvällen börjar med en vikingainspirerad fest med en utsökt Kjebabbuffé, perfekt för att tanka energi innan modevisningen. Drycker finns på Sagastadbaren.

Söndag 27 april: Fler Vikingaresor och musik
Söndagen erbjuder ytterligare en chans att uppleva Myklebust Vikingaskepps resor, med framträdanden av Buldrekoret och Eid Mannskor som fyller luften med musik.

  • 10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 10:00, 13:00 och 21:00: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
  • 11:00 – Föreläsning om Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir utforskar världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Måndag 28 april: Vikingaregatta och världsrekordförsök

Måndagen bjuder på en spännande dag för roddentusiaster då brittiska och norska olympiska roddare deltar i en vikingaregatta på fjorden.

  • 10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 12:00: Brittiska och norska olympiska roddare tävlar i en vikingaregdatta ombord på vikingaskeppen Ask och Birk. Ledda av Oliver Cook (Storbritannien) och Martin Helseth (Norge) kommer de att slå sig samman på Myklebust för att försöka sätta ett inofficiellt världsrekord för snabbaste rodd med ett vikingaskepp.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Tisdag 29 april: AIDAnova Ankomst och vikingahälsningar
UNder lanseringsveckans sista dag kommer AIDAnova kryssningsfartyg att lägga till i Nordfjordeid och Myklebusts roddlag kommer att ro ut för att möta fartyget på morgonen. En grupp vikingar kommer att gå ombord på kryssningsfartyget för att hälsa gästerna välkomna på traditionellt sätt.

  • 10:00 – 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 13:00: Myklebust Vikingaskepp ger sig ut på sin sista resa för veckan.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Kulturarvet och historiska byggnader nyckelspelare i ny vision för utvecklingen av ikoniska Regent Street i London

Westminster City Council och The Crown Estate har arbetagemensamt för att skapa en ny vision och utvecklingsplan för ikoniska Regent Street i London. The Crown Estate äger och förvaltar de flesta av byggnaderna längs gatan, medan Westminster City Council sköter de offentliga ytorna. Regent Street, som designades av arkitekten John Nash för över 200 år sedan, får nu en uppdaterad vision som blickar framåt mot de kommande 100 åren.

Efter att ha lyssnat på idéer från både sakkunnig expertis och allmänheten har tre huvudteman utkristalliserats för hur gatan skall utvecklas:

1. mer natur och grönska
2. bevara den historiska identiten och kulturarvet
3. gångtrafikanterna i centrum

Målet är att skapa en gata och ett attraktivt stråk som känns ännu mer levande, inbjudande och hållbart och en plats som både Londonbor och besökare kan njuta av. Den nya planen ses som en viktig milstolpe för att säkerställa att Regent Street förblir en av Londons mest älskade och välbesökta gator även i framtiden.

Läs mer »»»

Biopremiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – folkhemsbadet”


Lördagen den 15 mars klockan 16.00 är det premiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – Folkhemsbadet” på Bio Capitol i Göteborg. Filmen fick ingen offentlig finansiering, men tack vare göteborgarnas engagemang och generositet blev den ändå verklighet. Det är ett tydligt bevis på det starka stödet för att bevara och ge nytt liv åt Valhallabadet. Som medlemmar i Föreningen Fasad är vi på Platsutveckling Think Tank stolta över att ha varit en del av detta viktiga projekt. Nu ser vi fram emot att se filmen tillsammans med er och fortsätta diskussionen om Valhallabadets framtid.

dag: lördag15 mars
tid:
16.00
plats: Bio Capitol i Göteborg
Ladda ner programmet här >>>

Förslaget att riva Valhallabadet i Göteborg har väckt starka känslor och skapat ett enormt engagemang. Inför valet 2022 föreslog Miljöpartiet att staden borde tillsätta en stadsantikvarie för att skydda de historiska miljöerna och kulturarvet från förfall och rivningar. Men sedan det rödgröna maktskiftet har förslaget försvunnit från den politiska diskussionen. Vad tycker egentligen Socialdemokraterna och Vänstern om detta förslag? Och hur ställer sig Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna? Är en stadsantikvarie fortfarande aktuellt i Göteborg?

Miljöpartiet argumenterade 2022 för att staden redan har en stadsarkitekt som fokuserar på samtida stadsutveckling, men att det också behövs någon som arbetar långsiktigt och strategiskt för att bevara och utveckla stadens kulturhistoriska miljöer. Men varför har förslaget inte fått något genomslag? Visar rivningsförslaget av Valhallabadet på en större politisk linje där partier som Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna inte anser att det är tillräckligt viktigt att bevara Göteborgs kulturarv, eller handlar det om något helt annat? Är det inte dags att lyfta frågan på nytt och få svar på varför ett sådant förslag inte prioriterats?

Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Välkommen till Göteborg Grand Central, en plats där historia och modern design möts på ett fantastiskt sätt. Här blandas gammaldags charm med nyskapande idéer och skapar en symbol för stadens framtid. Trä, kalksten, glas, betong och återbrukat tegel kombineras på ett unikt sätt. Detta blir stadens nya centrum och en viktig plats för hållbart resande och arbete. Alla är välkomna hit, som Jernhusen beskriver på sin webbplats om den nya stationsbyggnadem vid Göteborgs central.

Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av Sveriges största byggföretag skulle få tillstånd att riva den vackra Yttre hallen vid Göteborgs centralstation, byggd 1928-30. Men tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara den – förutom kanske byggföretaget som missade chansen att göra mer vinst. Yttre hallen är idag en av de unika delarna som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.

När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till livliga mötesplatser, inspireras vi ofta av Grand Central Terminal i New York. Målet med Grand Central Terminal är att alltid erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, så att resenärerna alltid känner att de inte har missat något tåg eller någon anslutning. Grand Central Terminals framtid var dock inte självklar. Byggnaden räddades tack vare ett starkt engagemang från New Yorks invånare. 2013 firade stationen sin 100-årsdag. Idag är den en del av Grand Central Partnership, ett så kallat Business Improvement District (BID), som bildades på 1980-talet för att förbättra och utveckla området kring stationen. Ett BID är ett initiativ där fastighetsägare, företag och andra intressenter tillsammans finansierar och genomför åtgärder för att förbättra ett specifikt område, exempelvis genom att förbättra säkerheten, renhållningen eller skapa nya offentliga utrymmen.

År 2012 föreslog det brittiska arkitektkontoret Foster & Partners att biltrafiken skulle tas bort från området runt Grand Central Terminal för att skapa bättre flöden för fotgängare och en trevligare gatumiljö. Detta förslag var en del av en vision att förbättra den omgivande stadsstrukturen, minska trafikträngseln och göra området mer tillgängligt och attraktivt för både invånare och besökare. Genom att skapa fler offentliga ytor och förbättra gångvägarna skulle stationens omgivningar bli ett mer livfullt och funktionellt stadsrum.

Nu är Grand Central Terminal ett av New Yorks mest populära besöksmål, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva det för att bygga kontorsbyggnader. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang har byggnaden istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett världsklassigt besöksmål!

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.

Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.

BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.

Den brittiska modellen för Business Improvement District
Den tidigare premiärministern Tony Blair  spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.

Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:

  • uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
  • uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
  • skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
  • bygga och bevara hållbara samhällen
  • ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå

Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.

Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien
Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i.

Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank

Läs mer mer »»»

Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer

Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.

Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver


I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.

Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.

Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.

Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.

Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.

Kødbyen i Köpenhamn.

Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.

Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på

Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.

Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.

Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.

Byggnadsvårdens konvent 25-27 september 2024 – nästa vecka förvandlas Mariestad till epicentrum för svensk byggnadsvård

Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde

www.byggnadsvardenskonvent.se

Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.

Svenska byggnadsvårdsföreningens ordförande Ulrika Lindh och Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde.

Byggnadsvårdens konvent är Sveriges största mötesplats för byggnadsvård, där myndighetsbyråkrater, museitjänstemän, fastighetsförvaltare, materialtillverkare, privatpraktiserande konsulter och specialiserade hantverkare får möjlighet till kunskapsutbyte, bygga nätverk och inleda nya samarbeten. Konventet arrangeras av Kulturförvaltningen i Västra GötalandsregionenHantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitetByggnadsvårdsföretagenSvenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet .


TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS
lokal: Stora teatern
samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen

Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.

Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling
Samtalsledare: Caroline Bergman

Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden?
Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet

Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen
Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland

www.byggnadsvardenskonvent.se

Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.

Platsutveckling Think Tank

Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling

Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

Beyond Our Places # 12. Hammarby sjöstad – unik stadsdel med innovativt medborgarnätverk

Lumagatan Hammarby sjöstad, Sjöstadsbladet. www.sjostadsbladet.se

I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Lyssna på Beyond Our Places om Hammarby sjöstad »»»

7,4 miljoner besökare och 170 museer


Kulturattraktioner spelar en viktig roll för den svenska besöksnäringen, och Sveriges museer är inget undantag. En sammanställning från Riksförbundet Sveriges Museer visar att 170 museiorganisationer runt om i landet rapporterade sina besökssiffror för sommaren 2024.

Det nationella besöksantalet minskade 2024 med drygt en procent jämfört med 2023 men vissa regioner som uppvisade en ökning i museibesök. Örebroregionen toppar listan med en imponerande 12-procentig ökning, mycket tack vare populära Wadköping. Stockholmsregionen står för flest besök med hela 3,2 miljoner besökare, där fyra av tio besök var till Skansen eller Vasamuseet.

Procentuell ökning av museibesök per region:

  • Örebro +12%
  • Dalarna +11%
  • Värmland +9%
  • Västmanland +8%
  • Västerbotten +7%
  • Gotland och Västernorrland +5%
  • Halland och Norrbotten +2%
  • Stockholm +1%

Digitala besök också en dimension av museibesök Det skulle vara intressant att även se statistik över digitala besök, då museernas digitala arkiv, som är tillgängliga dygnet runt året om, spelar en allt större roll. I en tid där näthandel och digitala upplevelser förändrar våra vanor, är det viktigt att definiera vad ett ”besök” egentligen innebär. Vad gör till exempel en fysisk besökare på Skansen jämfört med en digital besökare på Nordiska Museet? Hur påverkar dessa olika former av besök museernas roll i samhället?

Läs mer »»»

Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»