Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?
Program
10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.
Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.
11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.
Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.
Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.
Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.
Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.
Den svenska kronkursen har varit mycket positiv för svensk besöksnäring. Sommaren 2023 har inneburet en dansk invasion av besökare/turister i Sverige. Danskarna älskar kulturarvet så mycket att de söker sig till kulturhistoriska miljöer på resor, utflykter och semestrar. I Realdanias senaste kulturarvsundersökning säger nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade danskarna att de söker sig till platser med kulturarv när de åker på semester eller utflykter. Det är tredje gången Realdania genomför Kulturarvsundersökningen. Studien kartlägger vad kulturarvet betyder för danskarna, deras livskvalitet och de samhällen de är en del av.
En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.
Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra.realdania.dk/nyheder
Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet.
Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.
Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.
Under seminariet ”Bygg grönt, säkert, vackert och levande” (fredagen den 25:e mars 2022) samtalade Stockholms Handelskammare om platsens själ kopplat till attraktivitet. Little Jinder tolkade i Så mycket bättre 2016 Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta!
datum: ons 1/3 2023 tid: 19-20 hur: digitalt via zoomlänk
Platsutveckling Think Tank 2023 kommer att inledas onsdagen 1/3 med Bertil Harström och Arctic Bath . Arctic Bath ligger i Luleälven vid Harads och är ritat av Bertil Harström som tidigare har arbetat med Treehotel i Harads och intressanta trä-utvecklingsprojekt som Vistet. Vistet är ett samtida timmerhus som utvecklades under början av 2000-talet. Treehotel och Arctic Bath har varit viktiga pusselbitar i den positiva utveckling som dagens Norrbotten genomgår. Det lilla samhället Harads var runt 2010 en del av en större avflyttningsbygd som i dag upplever en fantastisk pånyttfödelse med nyproduktion av bostäder och internationell inflyttning från olika delar av världen.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Under 2023 kommer vi att träffas digitalt på onsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Treehotel är en framgångssaga, som bekräftar det alla arkitekter vet: Att spännande arkitektur har en attraktionskraft på människor. Och att spännande arkitektur drar till sig medias intresse. Med sina arkitektritade trädkojor insmugna i den Norrländska storskogen har Treehotel rönt enorm uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt.
Treehotel from ArchChannel on Vimeo. Inspirationen till Treehotel är hämtad från filmen “Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsen om tre män från storstan’ som ville hitta tillbaka till sina rötter genom att bygga en trädkoja tillsammans.
Idén bakom Treehotel i Harads, cirka fem mil utanför Luleå, är att erbjuda ett högklassigt boende på en harmonisk plats, där vardagsstressen tynar bort och gästerna kan njuta av stillheten och renheten i orörd natur. Gästerna avnjuter samtliga måltider på Brittas pensionat, i en K-märkt byggnad från 1940-talet. Den varma och familjära stämningen på Brittas pensionat kombinerat med de moderna trädrummen bildar en helt unik dimension för Treehotels gäster. De gäster som önskar avskildhet kan naturligtvis välja att få måltiderna levererade till sina trädrum. En helg på Treehotel erbjuder en mångfald av vildmarksrelaterade aktiviteter året runt. Men många gäster väljer att i första hand njuta av lugnet i trädrummen och dess omgivning.
Norska Statens vegvesen bygger turistattraktionen Nasjonale turistveger på uppdrag av regeringen och Stortinget. 18 utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
Nasjonale turistveger påbörjades 1994 och avslutades under 2020. Syftet med Nasjonale turistveger är att positionera Norge som besöksmål och att utveckla reseanledningar som stärker orter och lokalt näringsliv i glesbygd.
Spektakulär arkitektur i storslagen natur är turistvägarnas särprägel. Rastplatser, stoppunkter och servicebyggen som formats i harmoni med eller kontrast till den omkringliggande naturen borgar för upplevelser och hög kvalitet längs vägsträckorna. Det norska vägverket sätter spår från vår tid.
Platsutveckling Think Tank Sisyfos datum: torsdag 24/11 tid: 19-20 hur: digitalt via zoom
Solbackas gamla internatskola reser sig ur askan med delaktighet, hållbarhet, återbruk och hjärta som viktiga ingredienser i revitaliseringen. Hur bör vi utveckla trygga och attraktiva communities och bysamhällen under 2020-talet? Vad kan ett samarbete med en bygds och/eller en stadsdels invånare, föreningsliv och näringsliv bidra med för att lyfta och vidareutveckla platsens attraktionskraft och platsspecifika värden? Går det att bevara, renovera, återbruka och praktisera cirkulärt tänkande och samtidigt få ekonomi för att en miljö skall kunna börja blomstra igen? Under devisen ”svårt är roligt och enkelt är tråkigt” antar Sisyfosgruppens grundare Olle Larsson utmaningarna med revitaliseringen av miljöer som ofta stått i förfall och varit övergivna under flera år och decennier.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.