Kategoriarkiv: Glesbygdsutveckling

Make Vikings Great Again: Världens starkaste man sjösätter världens största vikingaskepp

Publicerat av

Den 23 april 2025 händer något helt unikt vid Sagastads vikingacenter i Nordfjordeid. Då ska världens starkaste man, Martins Licis, sjösätta det 16 ton tunga Myklebustskeppet – helt på egen hand.

Myklebustskeppet är det största vikingaskepp som hittats i Norge. Det grävdes fram ur en gravhög redan 1874, men föll i glömska för många. Nu, över 1000 år efter sin första seglats, har skeppet återuppstått – bara ett stenkast från fjorden där det en gång färdades.

År 2016 drog ett ambitiöst vikingaprojekt igång i Nordfjordeid och Bjørkedalen, där skickliga båtbyggare med rötter i vikingatidens hantverk återskapade skeppet med kärlek och precision. Sedan 2019 är det en ståtlig del av utställningen på Sagastad – redo för både rodd, segel och nyfikna besökare ombord.

Och i år blir det något alldeles extra. Ett vikingaskepp. En superstarkman. En fjord. Det här vill du inte missa.

Vikingaskeppet har väckt en hel bygd till liv

Myklebustskeppet har inte bara återvänt till fjorden – det har också fått en hel bygd att engagera sig i ortens platsutveckling och kulturarv. Det som började som ett vikingaprojekt har utvecklats till något mycket mer: ett levande vikingacenter som inte bara fungerar som ett museum, utan också som en mötesplats där människor får möjlighet att komma i kontakt med sitt lokala kulturarv.

Civilsamhället, näringslivet, den privata sektorn, offentlig sektor och akademin – alla har viktiga roller att spela i samhällsutvecklingen. Nyckeln ligger i att hitta samverkan och förstå varandras uppdrag och ansvar. Genom att erkänna och utnyttja de olika styrkorna kan alla bidra till en mer hållbar och framgångsrik samhällsutveckling. Ett utmärkt exempel på detta samarbete är rekonstruktionen av Myklebustskeppet och Sagastads Vikingacenter, som fungerar som en inspirerande förebild på hur olika sektorer kan arbeta tillsammans för att bevara och förmedla vår gemensamma historia.

Det är en plats där historia inte bara visas upp utan också levs och andas. Här arbetar lokalborna tillsammans för att bevara och förmedla den stolta vikingatraditionen, och det har skapat ett starkt engagemang i hela Nordfjordeid. Över 200 lokalbor har anslutit sig till olika grupper: roddlaget, sjösättningslaget, krigarrekonstruktionsgruppen, eventteamet – och inte minst sygillet Åsynjene, uppkallat efter de fornnordiska gudinnorna Æsir. Här har fantasifulla krafter tagit tyg, nål och tråd i egna händer.

”Vi har sytt över 140 vikingadräkter hittills,” berättar Gitte Lefdal och Ruth Sunde, två av sygillets 10–12 medlemmar. ”Vi använder mycket linne, ull, läder – och en del bomull, som faktiskt hittats i vissa gravar. Men vi låter också kreativiteten flöda. Allt är inte 100 procent historiskt korrekt – och det är ju fortfarande mycket vi inte vet om vikingatiden.”

Det är just den blandningen av noggrant återuppbyggd historia och kreativitet som gör vikingacentret så levande och engagerande. Här får både invånare och besökare uppleva vikingatiden på ett sätt som känns både autentiskt och inspirerande.


Program sjösättningsveckan 23 –29 april 2025 – en hyllning till vikingarv och styrka

Onsdag 23 april: Skeppsdragning – Martins Licis drar Myklebustskeppet till fjorden

  • 15:00 – Meet and Greet med Martins Licis: Kom nära världsmästaren, ta bilder och lär dig om hans resa inom styrkesport.
  • 16:00 – Skeppsdraningen börjar: Titta på när Licis påbörjar sitt försök att dra Myklebust Vikingaskepp.
  • 19:00 – Skeppet når fjorden: Högsta punkten på en oförglömlig dag när skeppet dras till sin hemvist vid fjorden.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.
    När vikingadalen vaknar till liv under eftermiddagen kan gästerna utforska vikingareenaktment, lyssna på berättelser och njuta av energin från denna historiska händelse.

Torsdag 24 april: Vikingadalen och nordiska aktiviteter
Under torsdagen öppnar Sagastad Vikingacenter sina dörrar för en actionfylld dag med vikingareenaktment, bågskytte, spel och berättande. Besökare får uppleva det traditionella vikingalivet på nära håll med aktiviteter mellan 10:00 och 17:00.

Aktiviteter i Vikingadalen:
Prova på bågskytte, titta på vikingademonstrationer och utforska byn när den tar form.

Hitta din vikingafödelsedag: 17:00, Sigrun Björk Olafsdottir lär dig att hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern.
Sagastad Café är öppet hela dagen.
Under tiden kommer Myklebust Vikingaskepp att genomgå en traditionell blötläggningsprocess, kallad plymming, för att förbereda det för sina resor på fjorden.

Fredag 25 april: Officiell invigningsceremoni
Spänningen fortsätter på fredag med fler vikingareenaktment och demonstrationer, och en extra speciell kväll.

  • 16:00 – Hitta din vikingafödelsedag: Följ med Sigrun Björk Olafsdottir och hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern.
  • 17:00 – Sagastadfesten: Gulaschsoppa till försäljning på plats, serveras för att ge energi inför kvällens festligheter. Drycker finns på Sagastadbaren.
  • 19:00 – Officiell invigningsceremoni: Kulturminister Lubna Jaffery klipper officiellt bandet och markerar början på resorna för Myklebust Vikingaskepp. Myklebusts roddlag tar till årorna för årets första resa, med en speciell isländsk välsignelse och musikframträdanden av Solfyr och Helisir.

Lördag 26 april: Vikingadalen, Nordens väsen och modevisning
Lördagen bjuder på mer vikingahistoria med den efterlängtade föreläsningen Creatures of the North och en spektakulär vikingamodevisning.

  • 10:00 – 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 10:00, 13:00 och 19:30: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
  • 11:00 – Hitta din vikingafödelsedag med Sigrun Björk Olafsdottir: Upptäck din vikingafödelsedag.
  • 15:00 – Föreläsningen Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir dyker ner i den fascinerande världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.
  • 19:00 till midnatt: Vikingamodevisning inspirerad av Bifröst, den regnbågsbro som förekommer i nordisk mytologi, kommer att hållas på det upplysta Myklebust Vikingaskepp. Denna fantastiska visning kommer att visa moderna modeplagg som blandar vikingaarv med samtida design, med ONE NODE:s senaste kollektion. Förvänta dig vibrerande regnkläder inspirerade av regnbroarnas färger, vikingaregndräkter och ett slut med riktiga vikingar som personifierar sina förfäders kraft.
  • 20:30 Vikingamusikframträdande av Solfyr

Vikingafest: Kvällen börjar med en vikingainspirerad fest med en utsökt Kjebabbuffé, perfekt för att tanka energi innan modevisningen. Drycker finns på Sagastadbaren.

Söndag 27 april: Fler Vikingaresor och musik
Söndagen erbjuder ytterligare en chans att uppleva Myklebust Vikingaskepps resor, med framträdanden av Buldrekoret och Eid Mannskor som fyller luften med musik.

  • 10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 10:00, 13:00 och 21:00: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
  • 11:00 – Föreläsning om Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir utforskar världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Måndag 28 april: Vikingaregatta och världsrekordförsök

Måndagen bjuder på en spännande dag för roddentusiaster då brittiska och norska olympiska roddare deltar i en vikingaregatta på fjorden.

  • 10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 12:00: Brittiska och norska olympiska roddare tävlar i en vikingaregdatta ombord på vikingaskeppen Ask och Birk. Ledda av Oliver Cook (Storbritannien) och Martin Helseth (Norge) kommer de att slå sig samman på Myklebust för att försöka sätta ett inofficiellt världsrekord för snabbaste rodd med ett vikingaskepp.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Tisdag 29 april: AIDAnova Ankomst och vikingahälsningar
UNder lanseringsveckans sista dag kommer AIDAnova kryssningsfartyg att lägga till i Nordfjordeid och Myklebusts roddlag kommer att ro ut för att möta fartyget på morgonen. En grupp vikingar kommer att gå ombord på kryssningsfartyget för att hälsa gästerna välkomna på traditionellt sätt.

  • 10:00 – 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
  • 13:00: Myklebust Vikingaskepp ger sig ut på sin sista resa för veckan.
    Sagastad Café är öppet hela dagen.

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Publicerat av

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Bygdebolaget som räddade prästgården

Publicerat av

Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.

Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.

Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.

Läs mer » » »

Byggnadsvårdens konvent 25-27 september 2024 – nästa vecka förvandlas Mariestad till epicentrum för svensk byggnadsvård

Publicerat av

Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde

www.byggnadsvardenskonvent.se

Nästa vecka förvandlas Mariestad från en slumrande gammal residensstad till ett linoljekokande epicentrum för svensk byggnadsvård. Varenda bädd i staden är bokad – från vandrarhemmens enklaste extrasängar till de finaste hotellrummens kingsizebäddar. Programmet är väldigt brett och imponerande, med allt från teoretiska akademiska seminarier till praktiska workshops för passionerade yxentusiaster. Dessutom arrangeras en av Sveriges främsta byggnadsvårdsmässor, där restaureringsfirmor inom både hantverk och projektering deltar, tillsammans med tillverkare av produkter och material.

Svenska byggnadsvårdsföreningens ordförande Ulrika Lindh och Frank Erichsen från TV-programmet Hundra procent bonde.

Byggnadsvårdens konvent är Sveriges största mötesplats för byggnadsvård, där myndighetsbyråkrater, museitjänstemän, fastighetsförvaltare, materialtillverkare, privatpraktiserande konsulter och specialiserade hantverkare får möjlighet till kunskapsutbyte, bygga nätverk och inleda nya samarbeten. Konventet arrangeras av Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet, Byggnadsvårdsföretagen, Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet .

TEMA: KULTURMILJÖN TAR PLATS
lokal: Stora teatern
samtal: Kulturmiljöns roll i platsutvecklingen

Hjärtligt välkommen till Byggnadsvårdens konvent för att träffa oss under seminariet KULTURMILJÖN TAR PLATS i Stora Teatern torsdag 26 sept kl 8.30-10.00.

Samtal om kulturmiljöns roll i platsutveckling
Samtalsledare: Caroline Bergman

Robertsfors – För allmänt bruk. Hur kan den ärvda miljön bli en levande del av framtiden?
Hanna Gelotte Fernandez, Riksantikvarieämbetet

Restore, Rebuild, Revitalize – vi pratar regenerativ platsutveckling i norra Klarälvdalen
Torbjörn Lindstedt och Hans Johnsson, Platsutveckling i Värmland

www.byggnadsvardenskonvent.se

Gården Där Nol i Fastnäs stod övergiven i 30 år innan Hans Johnsson köpte och tog över den 2007. Sedan dess har gården genomgått en omfattande renovering under hans ledning. Arbetet med att rädda och utveckla Där Nol handlar inte bara om att renovera förfallna byggnader, utan också om att återuppliva ett samhälle och bevara kulturarvet för framtida generationer.

Platsutveckling Think Tank

Platsutveckling Think Tank är ett initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling

Tankesmedjan startades i januari 2022, och fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri plattform där alla är hjärtligt välkomna att delta i diskussionen.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Publicerat av

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Publicerat av

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Sagomiljö i Värmland med fascinerande kulturarv inom konsthantverk söker ny ägare

Publicerat av

En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.

Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.

Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.

Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.

Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.

Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst.
Läs mer » » »

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Publicerat av

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

En gemensam berättelse och vision för Sverige

Publicerat av

Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.

Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.

Läs Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning »»»

Värmlands besöksnäringsstrategi 2023-2030 vill öka besöksnäringens attraktionskraft och främja Värmlands natur- och kulturarv

Publicerat av


Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.

Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.

En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.

Värmlands besöksnäringsstrategi  är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.

Läs mer »»»