Arts Dynamics Talks är en live-streamad podcast-serie som leds av Sofie Marin, grundare och VD för Arts Dynamics. Hon pratar med kreativa entreprenörer och ledare inom kultursektorn från hela världen för att ta reda på hur de hanterar aktuella utmaningar och ser på framtiden.
I nästa avsnitt får du träffa Iwona Price, VD för Intercult och Smart Coop, som har lång erfarenhet av att leda kulturella organisationer och samarbeten både nationellt och internationellt. De kommer att diskutera utmaningar och möjligheter som oberoende kreatörer och kulturorganisationer står inför, särskilt när det gäller att få tillgång till finansiering och internationella nätverk.
Iwona kommer också att prata om hennes tankar kring framtida trender inom kultur- och kreativindustrin, samt vilka råd hon skulle ge till konstnärer och kreatörer som precis börjar sin karriär.
Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.
Återstarten efter COVID-19 gav oss en möjlighet att omvärdera och omforma vårt samhälle, och det är viktigt att vi tar med oss dessa nya insikter om klimathotet. En ny inriktning mot ett fossilfritt samhälle kräver inte bara medvetenhet utan också konkreta åtgärder, och ekonomiska reformer spelar en central roll.
I Paris har borgmästare Anne Hidalgo introducerat konceptet ”15-minutersstaden,” där människan står i centrum och viktiga resurser som jobb, skolor, grönområden och shopping finns inom 15 minuters cykelavstånd från hemmet. Det här konceptet kan vara inspirerande för Sverige och kan kombineras med näringspolitiska reformer, såsom en svensk BID-lagstiftning, för att främja lokal utveckling.
Den cirkulära ekonomin blir alltmer aptitlig, och Sverige bör ta den på allvar. Genom att uppmuntra köp av tjänster istället för nya produkter och genom grön skatteväxling, som kan inkludera avskaffad moms på tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor, kan vi främja hållbara konsumtionsmönster. Digitaliseringen kan skapa förändringar i köpbeteenden och leda till butiksdöd och tomma stadskärnor, men den cirkulära ekonomin kan vara svaret på dessa utmaningar. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare, och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling.
Fossilfritt, lokalt och cirkulärt blir därmed nyckelorden för framtiden. Att göra konkreta satsningar inom dessa områden är ett självklart steg i rätt riktning. En BID-lagstiftning kan vara en betydande lösning för att underlätta och påskynda övergången mot en hållbar framtid. Likt det snabba framtagandet av vaccin mot Covid-19 visar, kräver förändringen förberedelse, proaktivitet och samarbete inom olika sektorer. Vi har möjligheten att skapa en ljusare och mer hållbar framtid, men det kommer inte att ske av sig självt – det kräver engagemang och handling från oss alla.
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Kulturnatt i Kvarnbyn. Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling.
I Göteborgs-Posten skildras en engagerande historia om Kvarnbyn, en plats som har utvecklats till en pärla och som utpekas som ett kulturhistoriskt riksintresse för kulturmiljövården. Omvandlingen av området, som tidigare präglades av fattigdom och elände, till en attraktiv plats med höga fastighetspriser (dock med inslag av gentrifiering) är imponerande. Ursprungligen var planen att sanera Kvarnbyn och omvandla det till en motorvägsavfart och en förlängning av Mölndalsbro. Men tack vare invånarnas protester och engagemang i Mölndal kunde politikerna övertalas att istället bevara Kvarnbyn.
Madness – Our House
Folkliga protester, som de i Kvarnbyn, möter kritik från nätverket Yimby. Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnds nuvarande ordförande, som också är grundare av Yimby i Göteborg, kategoriserar folkliga protester som de i Kvarnbyn som ”Nimbys” – det vill säga människor som enligt hen säger nej till förändringar och ställer sig i vägen för politiska beslut och exploaterarnas intressen. Istället förespråkar stadsbyggnadsnämndens ordförande människor som hen benämner som ”Yimbys”, dvs de som säger ja till politikernas och exploaterarnas önskemål.
I en annan artikel i Göteborgs-Posten diskuteras bevarandet av ett kulturhistoriskt värdefullt skärmtak på en bensinmack i stadsdelen Majorna. Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Göteborg framhåller vikten av att bevara miljöer om det finns ett betydande folkligt intresse för dem. Det väcker naturligtvis frågan om hur man definierar ett ”stort folkligt intresse.” Vanligtvis talas det om en tipping point vid 20-25 % för att påverka en opinion. Det återstår att se om det är den andelen som verkligen gör skillnad eller om det krävs att 70-90 % av folket som stöder bevarandet för att det ska anses legitimt för politiken i Göteborg? Denna fråga ger upphov till en viktig diskussion om demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang!
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Platsutveckling Think Tankär vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Det är intressant att reflektera över planerna för Backaplan och dra lärdom av hur höjden på byggnader påverkar stadens karaktär och den mänskliga skalan. En jämförelse med Frankrike, specifikt Parisregionen som Göteborgs stad har som förebild för Biskopsgården-Länsmansgården, visar att man där begränsar höjden på byggnader för att bevara stadens estetik och den mänskliga skalan. Trots att Parisregionen är en av Europas mest framstående och pulserande områden, tillåter man inte byggnader av samma höjd som de som planeras för Backaplan.
Backaplan förtjänar en mänsklig skala Frågan som uppkommer är varför det är nödvändigt att bygga så höga hus på Backaplan? Är syftet att maximera ekonomisk vinst, där kommunen och fastighetsbolag samarbetar för att optimera sina intäkter? Eller bör fokus snarare ligga på att skapa en stadsmiljö som främjar människors välbefinnande och livskvalitet?
Avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare Det är en avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare. En balans mellan ekonomiska intressen och bevarandet av stadens charm och mänskliga dimension är nödvändig. Att dra lärdom av andra städer, som Paris, kan ge insikter om hur man skapar en hållbar och trivsam stadsmiljö utan att offra estetik och den mänskliga skalan.
Strategier för att revitalisera områden I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar Kritiken mot förorterna fokuserar på deras överväldigande skala och monotona, rätvinkliga strukturer. Långt före förorternas byggande och dess efterföljande kritik, kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte staden Paris för dess snörräta rutnätsplan med liknande argument: Monotont, repetitivt och prefabricerat. Albert Lilienberg, stadsbyggnadschef i Göteborg 1907–27 var influerad av österrikarens idéer om en variationsrik stadsupplevelse i arbetet med de stadsdelar som vi är mest stolta över i Göteborg i dag: Bagaregården, Brämaregården, Landala egnahem, Kungsladugård, Kålltorp, Änggården och Örgryte. Gemensamt för dem är organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar och högst fem våningar.
Park Hill i Sheffield Frågan om det går att omforma förorter associerade med förfall och otrygghet är komplex. Urban Splash’s arbete med Park Hill i Sheffield kan ses som en positiv framgångssaga. Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes mellan 1957 och 1961. Området blev ”K-märkt” år 1998 och erhöll en klass två-listning enligt det brittiska systemet för att bevara kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, och ökande förfall genomgick bostadsområdet en omvandling tack vare fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att vitalisera området och göra det levande dygnet runt satsafe Urban Splash medvetet på att skapa attraktiva kommersiella utrymmen för kontor och nöjesliv.
Revitaliseringen kräver en holistisk strategi Biskopsgården-Länsmansgården,med sin befolkning på 30 000 invånare, står inför behovet av en omfattande uppgradering och förnyelse. Liknande en behovspyramid, där grunden utgörs av det är rent, välvårdat och tryggt, kräver revitaliseringen en holistisk strategi. I den kontexten blir begreppet regenerativ design centralt, det bygger på eller efterliknar naturliga processer i ekosystemet för att skapa motståndskraftiga och hållbara miljöer. Målet är att integrera samhällets behov på ett harmoniskt sätt med naturens egna kretslopp.
Gröna innovationer och grön teknik Förnyelsen handlar till stor del om gröna innovationer och grön teknik. Genom att använda de verktygen kan stadsdelarna inte bara uppgraderas utan också omvandlas till moderna och hållbara förorter. Det innebär att man strävar efter att skapa samhällen som inte bara möter dagens behov utan även säkerställer en långsiktig harmoni mellan människa och natur.
Förtätning med trähusbebyggelse och trädgårdsstadsidealen är intressant Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är intressant, och trädgårdsstadsidealen är relevanta. Frågan är om lösningen är kopior av hus i Örgryte och Kungsladugård? Varför kan inte Biskopsgården-Länsmansgården utvecklas som Wendelstrand i Härryda kommun? Det skulle innebära en anpassad och respektfull förnyelse av stadsdelarna utifrån dess specifika arkitekturhistoriska och kulturhistoriska värden.
Vier Brillen and Akademiska kören at the spring concert 2016.
Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild.
Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.
Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.
Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.
Hur utvecklar vi den sköna och sprudlande blandstaden med levande bottenplan som alla snackar om? Vad efterfrågar konsumenterna i dagens läge med höjda räntor och hög inflation? Hur ser trenderna ut i förhållande till tidigare år under 2020-talet?
Rapportsläpp för Cityindex Sverige 2023 avHUI:s analytiker Erik Jonsson i dialog med moderator Christina Friberg från Fastighetsägarna MittNord. Webbinariet avslutades med ett intressant samtal mellan gästerna Anna K. Johansson, Change Director på Tam och Thomas Erséus, VD AMF Fastigheter. Källa: Fastighetsägarna
”Fittja People’s Palace är NCC:s och Botkyrkabyggens prisbelönta renoveringsprojekt i Botkyrkaförorten Fittja. För NCC:s och Botkyrkabyggens del handlade det om att utveckla hela bostadsområdet och inte bara renovera husen… – Vi ska bevara och återskapa det som var bra när området byggdes. Att till exempel ta tillvara på bra material och renovera kök är bättre för både miljön och plånboken. Vi ska också göra ytorna mellan husen attraktivare och tryggare, förklarade Madeleine Nobs” på NCC VVS Forum
Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklarenMolonglo.
Under den senaste månaden har aktörerna bakomDairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklarenMolonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler.
Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom landskapsarkitekten Jane Irwins arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader, från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)
Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet, sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser.
David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete.
Bild ritad av David Chipperfield Architects.
Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022. Erskine Award går till socialt ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.
Assemble Turnerpriset – ett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.
Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.
Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.
