Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.
Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.
I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.
Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.
Sveriges Fönsterhantverkareär ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..
Camden Town Unlimited (CTU) är ett Business Improvement District (BID) i Camden Town, London. Det skapades för att främja ekonomisk utveckling, förbättra den fysiska närmiljön och öka samarbetet mellan olika intressenter i området.
CTU samlar in pengar från fastighetsägare och företag för att förbättra Camden Town. De använder dessa pengar för att göra området trevligare och för att hjälpa företag att växa. CTU arbetar på olika sätt för att göra Camden Town bättre, till exempel genom att fixa gatorna, stödja evenemang och hjälpa småföretag. Det visar hur BID-modellen kan vara bra för att få till lokal utveckling och samarbete.
Camden Town är känt för sin livliga atmosfär, mångkulturella influenser och berömda marknader, som Camden Market. Området har en rik historia och är hem för ikoniska musikscener som Roundhouse och Electric Ballroom.
Collective är en del av Camden Town Unlimited (CTU) och är ett coworking- och innovationsutrymme som ligger i Camden Market i London. Det är utformat för att vara en plats där entreprenörer, kreatörer och småföretagare kan träffas, arbeta och samarbeta.
En av dess unika egenskaper är dess läge i hjärtat av Camden Market, vilket ger medlemmarna tillgång till en dynamisk och kreativ miljö. Collective erbjuder olika typer av arbetsutrymmen, inklusive gemensamma arbetsområden, privata kontor och mötesrum.
Collective drivs av Camden Town Unlimited som är ett BID i London. Utställningslokaler, co-working och pop-up-lokaler har blivit viktiga redskap i positioneringen av stadsdelar och miljöer.
Utöver arbetsutrymmen erbjuder Collective också ett program med evenemang, workshops och nätverkstillfällen för att främja lärande, innovation och affärsmöjligheter för sina medlemmar.
Genom att drivas av Camden Town Unlimited är Collective en del av CTU:s övergripande mål att främja ekonomisk tillväxt och utveckling i Camden Town-området genom att stödja företagande och entreprenörskap. Det är ett exempel på hur CTU arbetar för att skapa en levande och blomstrande gemenskap för både lokalbefolkning och besökare i Camden Town.
Business Improvement Districts (BIDs) är en modell som främst används för att utveckla stadsdelar och områden i stora städer. I Storbritannien har BID-arbetet tydliga mål:
främja samarbete mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga verksamheter.
Investera i offentliga miljöer för att förbättra levnadsförhållandena.
skapa och upprätthålla hållbara gemenskaper där både invånare och näringsliv kan påverka den urbana miljön för att förbättra livskvaliteten.
Bygdebolag är initiativ som liknar Business Improvement Districts (BIDs), med den skillnaden att bygdebolagen verkar på landsbygden i Sverige. Dessa bolag, som agerar i gränslandet mellan ideella, offentliga och privata sektorer, är avgörande för att bevara livskraftiga landsbygdssamhällen. Genom att ta initiativ till olika projekt och samarbeten bidrar bygdebolagen till en mer attraktiv och levande landsbygd där invånarna kan påverka sin livsmiljö och där det finns möjligheter till både social och ekonomisk utveckling. På så sätt fyller bygdebolagen en viktig funktion för att bevara och stärka landsbygdens vitalitet och mångfald.
Bygdebolag tar på sig ansvar och utför uppgifter som ibland skulle kunna anses vara andra samhällsaktörers domän. Detta visar på den flexibilitet och kreativitet som krävs för att stötta och utveckla alla typer av samhällen, oavsett om de är stora städer eller små byar. Läs mer » » »
Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.
Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.
Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.
Frågan om hur vi som invånare kan påverka vår närmiljö är central i dagens stadsplanering. Borås stad tar ett viktigt steg framåt med sitt initiativ Medel för lokal utveckling, där invånare ges möjlighet att genomföra lokala projekt som förbättrar både stadskärnan och landsbygden. Genom att prioritera trivsel, kreativitet och demokrati kan Borås utvecklas på ett sätt som gynnar alla – men vad händer när stadsplanering misslyckas med att leva upp till sina ideal? Här finns lärdomar att hämta.
Ett exempel är Kvillestaden i Göteborg, som ursprungligen var tänkt att bli en levande blandstad men istället har utvecklats till en sovstad. Dagens mest omdiskuterade förtätning i Göteborg sker i Linnéstaden, vid Skanstorget, ett av stadens mest attraktiva lägen, där redan välbärgade invånare bor. Det skapar en känsla av att man försöker återskapa ett nytt Södermalm på redan etablerade Södermalm. Samtidigt får områden som Hisingen, där behovet av utveckling är mycket större, en helt annan behandling: här planeras att byggas täta höghuskomplex med upp till 21 våningar, motiverat av behovet av kundunderlag för lokala butiker. Men är det verkligen en garanti att alla som bor i ett område också handlar där? Med dagens förändrade konsumtionsmönster, där näthandeln spelar en större roll, är den tanken inte längre självklar.
Det väcker frågor om hur vi bygger våra städer och vem de byggs för. I Köpenhamn ser vi ett exempel på en annan strategi. Där byggs nya stadsdelar i en mer mänsklig skala, där hushöjderna sällan överstiger 8–10 våningar och kanaler skapar en harmonisk miljö. Varför kan vi inte ha samma ambitiösa och balanserade planer för Hisingen som vi har för exklusiva Linnéstaden, där stadens mest välbärgade bor? Nuvarande stadsplanering riskerar att förstärka segregationen, där de ekonomiskt starkaste invånarna får tillgång till de bästa stadsmiljöerna, medan andra får nöja sig med dystopiska, höghusdominerade områden utan samma mänskliga och trivsamma stadskänsla. Är det verkligen den stad vi vill bygga?
,Ute, av Charlotte Gyllenhammar 2005.
Med Medel för lokal utveckling i Borås har invånarna en chans att påverka denna typ av utveckling och arbeta för en mer inkluderande och levande närmiljö. Genom att samarbeta mellan olika aktörer – som föreningar, företag och byalag – kan Borås skapa projekt som inte bara förbättrar stadens attraktionskraft, utan också motverkar den typ av segregerad stadsplanering som vi ser i andra delar av landet.
Det finns totalt två miljoner kronor tillgängligt per år för dessa projekt, och ansökningar upp till 100 000 kronor behandlas snabbare. Detta ger invånare och föreningar i Borås konkreta möjligheter att själva bidra till en mer jämlik och trivsam stad. Initiativet visar att det går att ge alla invånare möjlighet att påverka, och det kan fungera som en förebild för Sveriges 21 regioner och 290 kommuner.
Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.
Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.
Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.
Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.
Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.
Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.
USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.
I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:
Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.
Westminster City Council och The Crown Estate samarbetar för att forma en ny vision och utvecklingsplan för den ikoniska Regent Street i London. Medan The Crown Estate äger och förvaltar majoriteten av fastigheterna längs gatan, har Westminster City Council ansvaret för att förvalta de offentliga utrymmena. Regent Street, som designades för över 200 år sedan av arkitekten John Nash, får nu en vision som sträcker sig framåt de kommande 100 åren.
Genom en omfattande platsanalys med engagemang från allmänheten har tre centrala teman för framtida utformning av de offentliga rummen på Regent street framkommit. Dessa teman omfattar integrering av mer natur och grönska, bevarande av det kulturarvet genom skydd av de historiska byggnaderna, samt prioritering av en stadsmiljö som är välkomnande för gångtrafikanter.
Dessa teman kommer att utgöra vägledningen för den fortsatta utvecklingen av visionen för Regent Street. Genom att fokusera på dessa prioriteringar strävar både Westminster City Council och The Crown Estate efter att skapa en mer levande, attraktiv och hållbar miljö för både invånare och besökare.
Utvecklingsplanen och visionen representerar en betydande milstolpe för att säkra Regent Streets konkurrenskraft och attraktivitet som en av Londons mest kända och älskade gator.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.
I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.
Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!
I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.
I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.
En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.
Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.
Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.
Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana UppmanochBeyond Our Placesför ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
