Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
datum: torsdag 25 januari 2024 tid: 19-20 hur: digitalt – via zoom
Till Platsutveckling Think Tank 12 är vi glada över att hälsa Andrea Hartmann Jovell välkommen som föreläsare. Andrea är en erfaren konsult inom besöksnäring och kommunikation med en bakgrund inom landsbygdsutveckling och småskalig besöksnäring i Jämtland. Andrea har tidigare varit kommunikationschef för Göteborg & Co och sedan ett år tillbaka driver hon sin egen verksamhet där hon bland annat arbetar med affärsutveckling för besöksnäringen i fyra kommuner i Södra Bohuslän.
Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
I sin föreläsning kommer Andrea att dela med sig av sitt arbete med att återställa en gård till dess ursprung, med särskild tonvikt på att bevara natur- och kulturvärden samt lokal byggnadstradition. Hon kommer att berätta om restaureringen av sin egna gård på ön Flatön i Bohuslän. Huvudbyggnaden, som har sina rötter från 1873, planeras återställas från en omfattande ombyggnad på 1960-talet. Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
Ladugården när gården togs över.
Arkitekt Lotta Wennerberg har utformat ritningar för den nygamla ladugården, och Byggbolaget Orust har förverkligat dessa ritningar genom användning av återbruk och cirkulärt tänkande. Hållbarhet, kreativitet och lokal förankring har varit centrala principer som väglett hela projektet.
Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.
Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!
I en nyligen publicerad ledare i GP riktar Karin Pihl kritik mot det ökande antalet obehöriga lärare med humanistisk bakgrund som verkar som lärare i den svenska skolan. Varför en sådan raljerande ton mot humaniora och humanistisk kompetens Karin Pihl? Kanske är bristen på humaniora och humanistisk kunskap en bidragande orsak till dagens globala konflikter? Istället för att begränsa möjligheterna för humanister att delta i skolvärlden skulle det vara konstruktivt med en satsning. Sverige borde istället investera i kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU-utbildningar) för de med en befintlig universitetsexamen, det skulle kunna optimera den redan befintliga humanistiska kompetensen i svensk skola! #skolpolitik #humaniora #kulturarv
”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.” Bryant Park Corp. President Dan Biederman
Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!
datum: onsdag 17 januari tid: 19 – 20 plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg
Föreningen FASAD hälsar välkommen till en högaktuell diskussion om stadsbyggnad, arkitektur och kultur. Samtalet om den byggda staden hamnar ofta i en snäv diskussion om estetik och personliga preferenser. Det är vanligt att fokusera på stil och smak när man diskuterar stadsbyggnad och arkitektur. Dock är det viktigt att reflektera över de djupare konsekvenserna av dessa förändringar.
När äldre och trygga miljöer försvinner eller omvandlas till något som är svårt att känna igen, påverkar det människors välbefinnande och känsla av samhörighet. Frågan går bortom ytan av arkitektonisk design och berör själva kärnan i våra liv och relationer till den fysiska omgivningen.
Förändringar i stadsstrukturen påverkar också kulturlivet. Nya områden som Karlastaden och Masthuggskajen kanske byggs för att möta specifika behov och krav, men vilka konsekvenser har detta för det existerande kulturlandskapet? Förutsättningarna för konst, kreativitet och samhällsengagemang kan förändras avsevärt när staden omformas.
Frågan om vem som gynnas av dessa förändringar och vem som bär kostnaderna är också av stor betydelse. Nya områden och byggnadsprojekt kan ha olika påverkan på olika samhällsgrupper. Att undersöka vilka värden som offras i processen är avgörande för att förstå de verkliga konsekvenserna av stadsutveckling.
Sammanfattningsvis, bakom den yttre diskussionen om stil och smak ligger en djupare fråga om hur stadsbyggnad och arkitektur påverkar människors liv, kultur och samhället som helhet. Att reflektera över dessa aspekter är nödvändigt för att skapa hållbara och inkluderande städer.
I panelen deltar Lydia Sandgren, psykolog och författare, samt Johan Linton, arkitekt och konstnär.
Moderator för kvällen är Adam Cwejman, politisk redaktör för Göteborgs-Posten.
Lydia Sandgren tilldelades Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen för sin storslagna Göteborgsskildring, ”Samlade verk”.
Evenemanget kostar 75 kr, men är kostnadsfritt för medlemmar i Föreningen FASAD. Biljetter kan köpas via Swish 123 318 39 85 (ange ”Samtal 17 januari”) eller genom att bli medlem för 50 kr via föreningens hemsida.
Silvana Imam – Tänd Alla Ljus (live at Sideways 2018).
Skådespelaren och sångaren Per Myrberg avled den 28:e december 2023 i Stockholm. Han var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.
Myrbergs tidiga ambitioner riktades mot att bli jazzmusiker, men hans öde ledde honom till Dramatens elevskola, där han antogs 1955 och examinerades 1957. Per Myrberg var en skicklig och mångsidig skådespelare och artist. Utöver sina teaterengagemang gjorde han sig också kän dsom sångare och låg på toppen av Svensktoppen under åren 1964–1965. Han placerades på förstaplatsen i fyrtio veckor med sin sång ”34:an”.
”Denna kåk har varit våran uti många herrans år, Denna kåk har varit vår och det har nog satt sina spår. Denna kåk den har hängt i och den har stått i vått och torrt, men nu är det slut på det, för nu ska 34:an bort.”
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en stor brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet ses av många i Göteborg som en viktig del av stadens kulturarv och gemenskap. Bevarandet av sådana platser är avgörande för stadens identitet och välbefinnande. För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Göteborgs arenautveckling har varit föremål för debatt, speciellt med kritik kring beslutet att riva Valhallbadet samtidigt som Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena betraktades som föråldrade vid invigningen. En framstående brist är Göteborgs avsaknad av moderna arenor med ett tak som kan öppnas och stängas, vilket sätter staden i kontrast till Stockholm.
Utvecklingen av arenor i Stockholm och Göteborg speglar olika strategier och beslut inom stadernas förvaltning och stadsplanering. I Stockholm har man satsat på att bygga moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena, medan Göteborg har valt att bevara Nya Ullevi och byggt två nya arenor, Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena. Tyvärr har de två sistnämnda arenorna kritiserats för att vara föråldrade redan vid invigningen. Hur kunde detta hända?
Under arenautveckling är det nödvändigt att integrera invånarnas synpunkter för att säkerställa att förändringar respekterar gemenskapens behov och värderingar. Detta blir en del av en bredare diskussion om hur Göteborg kan utvecklas och kombinera bevarande av kulturarv med modernisering för en hållbar stadsmiljö.
Jämfört med Stockholm, där moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena har blivit framstående, har Göteborg mött utmaningar med att skapa liknande framgångar och moderna arenor. Sammanfattningsvis är det viktigt att lära av tidigare misstag, involvera invånarna och integrera kulturarv i planeringsprocessen för att skapa hållbara och ändamålsenliga arenor och stadsutvecklingsprojekt. Dessutom är det nödvändigt att ange en tydlig riktning för att möta den påtagliga bristen på moderna arenor med tak, vilket skulle förbättra stadens attraktionskraft och möjliggöra evenemang året runt.
Tänd alla ljus och riv inte bort det som kan utvecklas till något fantastiskt. Låt 2024 bli året då vi bygger blandstaden Göteborg!
När det gamla centralposthuset i Göteborg omvandlades till ett hotell fanns förhoppningar om att skapa en tredimensionell fastighetsstruktur med en mix av bostäder, boutiquehotell, kontor, restauranger och butiker. Tyvärr ledde själva omvandlingen till uppförandet av en massiv och klumpig fyrkantig byggkloss på den tidigare vackra gårdsformationen, vilket förstörde helhetsintrycket av både byggnaden och stadsdelen. Sett från Odinsgatan försvann den vackra gården, och tillbyggnaden påverkade starkt upplevelsen av husets arkitektoniska komposition och exteriör. Huvudfasaden bröts sönder med nya öppningar för entréparti, och den arkitektoniska karaktären förändrades genom den nya byggnadskroppens höjdskala och volym.
Å andra sidan planeras Karlatornet på Hisingen i Göteborg att erbjuda en mer framgångsrik blandning av bostäder, kontorslokaler och hotell. Det projektet skapar möjligheter för en mångsidig användning och har potential att bidra till en mer blandad och dynamisk stadsutveckling.
Ett liknande exempel på en skyskrapa med varierande funktioner är The Book Tower i Detroit, som har genomgått ett omfattande restaureringsarbete under de senaste sju åren. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Bedrock som har omvandlat den tidigare kontorsbyggnaden från 1920-talet till en byggnad med blandat innehåll med olika funktioner. Omvandlingen illustrerar en pågående trend där man strävar efter att skapa mer diversifierade och mångsidiga byggnader för att möta olika behov och främja en levande och dynamisk stadsmiljö.
Mixed Use. Mixed Income. Mixed up? Hur utvecklar vi blandstad och mångfald i stadsutvecklingen på riktigt? Hör några av New Yorks stora fastighetsaktörer snacka Mixed-Use! Moderator Mary Rowe och i panelen Margaret Anadu, Jonathan Bowles, Jeffrey Rosenblum.
