San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.
Neighborhood Next är utvecklat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.
Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.
En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.
I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans.
Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer.
Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.
En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.
Yxmakare Julia Kalthoff. Återbruk och hantverk skulle kunna bidra till att göra städer och orter mer levande när butikerna blir digitala och lämnar det fysiska rummet. Pompe Hedengren föreslår i en intervju i Fastighetstidningen att tomma kontorslokaler skulle kunna öppnas upp för att omvandlas till ateljéer för konstnärer och hantverkare. Foto: Mattias Lindbäck.
datum: torsdag mars 7 mars 2024 tid: 19-20 hur: digitalt – via zoom. länk mailas ut 6 mars. anmälan: senast 6 mars via formulär » » »
FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, omfattar 17 globala mål för att främja hållbar utveckling. Som en del av det initiativet har EU satt upp mål om att 70 procent av allt avfall skall återanvändas, återvinnas eller på annat sätt nyttjas före 2030. Till Platsutveckling Think Tank 13 hälsar vi Återbyggets grundare och VD, Per Holst, välkommen. Bygg- och fastighetssektorn står för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Som tidigare hantverkare insåg Per det enorma slöseriet inom byggindustrin och kände att han ville vara en del av lösningen. Nu är han stolt över att leda ett företag som har starkt fokus på hållbarhet och återbruk.
Återbygget är ett företag som tar ett stort steg mot att minska miljöförstöringen inom byggsektorn. De är specialiserade på att återanvända och återvinna byggmaterial som annars skulle ha gått förlorade efter rivningar och ombyggnationer. Deras kombinerade butiks- och lagerlokal på Sigurdsgatan 35 i Västerås erbjuder inte bara plats för handel och förvaring utan fungerar också som en plattform för förändring och innovation inom byggindustrin.
Företaget tror på förändring genom samverkan och på att skapa ett helhetsgrepp. De strävar efter att skapa cirkulära flöden genom att koppla samman avfallsflöden från olika källor och erbjuda en hållbar marknad där inga resurser går till spillo. Som verktyg i det arbetet använder de återbruksappen Palats, som presenterades av Henrik Olausson under Platsutveckling Think Tank 6.
Återbyggets verksamhet fokuserar på Mälardalen, men deras visioner sträcker sig långt bortom Mälardalens gränser. Som ett socialt företag med en stark förankring i människor och miljö strävar de mot att uppfylla samtliga mål inom Agenda 2030.
Återbygget är en del av en global rörelse inom samhällsbyggnadsbranschen.I Vancouver i Kanada arbetar företaget Unbuilders med selektiva rivningar och försäljning av återbrukat byggmaterial.
Efter framgångarna med projekt som Tate Modern i London och Domino Sugar Refinery i New York är det lätt att förstå varför återbruk och utveckling av industrimiljöer har blivit populära nuförtiden. Det senaste exemplet, av MAD Arkitekter, är lite mer ovanligt än de flesta och innebär att man bygger upp en ny byggnad med blandade verksamhetsområden över ett enormt och oanvänt lagerhus vid en nedlagd cementfabrik i Shanghai.
Industriarvet bevaras inte bara på grund av de historiska minnena det bär med sig, utan framför allt för att det ger framtiden en känsla av historia,” säger Ma Yansong, grundande partner av det kinesiska arkitektkontoret MAD-arkitekter.
Avsikten är att bevara den ursprungliga industriella och råa strukturen av lagerbyggnaden samtidigt som taket på lagerbyggnaden ersätts av en bågliknande metallvolym som ”flyter” likt Arken. Kontrasten mellan grovheten i den gamla ruffa betongfasaden och slätheten i det nya metallen kommer att ge nytt liv åt det förfallna fabriksbyggnaden samtidigt som den ursprungliga lagebyggnaden omvandlas till ett multifunktionellt urbant vardagsrum, förklarar MAD-arkitekter. Projektet är en integrerad del av en omfattande revitalisering och utveckling av industrimiljön, där den gamla cementfabriken omvandlas till en ny stadsdel vid vattnet.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.
Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.
Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.
För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.
Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.
Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.
Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.
Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.
Arts Dynamics Talks är en live-streamad podcast-serie som leds av Sofie Marin, grundare och VD för Arts Dynamics. Hon pratar med kreativa entreprenörer och ledare inom kultursektorn från hela världen för att ta reda på hur de hanterar aktuella utmaningar och ser på framtiden.
I nästa avsnitt får du träffa Iwona Price, VD för Intercult och Smart Coop, som har lång erfarenhet av att leda kulturella organisationer och samarbeten både nationellt och internationellt. De kommer att diskutera utmaningar och möjligheter som oberoende kreatörer och kulturorganisationer står inför, särskilt när det gäller att få tillgång till finansiering och internationella nätverk.
Iwona kommer också att prata om hennes tankar kring framtida trender inom kultur- och kreativindustrin, samt vilka råd hon skulle ge till konstnärer och kreatörer som precis börjar sin karriär.
Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.
Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.
Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.
En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.
