Pressmaterial – World Capital of Architecture 2023

Sommarprat: Varför har danskarna lyckats göra Köpenhamn till en härlig, levande, sprudlande och heterogen huvudstad?  Mark Isitt efterfrågade politisk handlingskraft och mindre snack i arbetat med att skapa attraktiv blandstad. För tyvärr är trenden tydlig. Mångfalden i våra innerstäder utarmas och staden som mötesplats blir bara fattigare och allt mer strömlinjeformad. Lokala småbutiker går i graven och ersätts av internationella kedjebutiker. 

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer. Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Sommarhälsningar!

Torbjörn Lindstedt, redaktör BIDs in Sweden