Dagsarkiv: 29 december, 2024
Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver
I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.
Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.
Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.
Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.
Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.
Kødbyen i Köpenhamn.
Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.
Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på
Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.
Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.
Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.
Framgångssagan Bryant Park BID och The Power of Ten
Bryant Park i New York är en plats med en fascinerande historia och en mångsidig funktion. På parkens östra sida ligger New York Public Library, vars arkiv sträcker sig under själva parken. Under sommarmånaderna tar biblioteket delar av sin verksamhet utomhus och förvandlar området till ett öppet bibliotek med bokvagnar, där besökare kan läsa och låna böcker i en inspirerande miljö.
Planerar du en stad för människor, får du en stad som är anpassad för människor. Vill du förändra en plats? Börja med något så enkelt som att sälja glass och kaffe där. I kortfilmen The Place diskuteras transformationen och restaureringen av Bryant Park i New York och hur platsens rykte och funktion förändrades med hjälp av Placemaking och metoden The Power of Ten. Genom att fokusera på att skapa meningsfulla och varierade användningsområden för parken lyckades man göra den attraktiv för både boende och besökare.
En av de största utmaningarna i det urbana livet är den öppna droghandeln. Hur kan vi få bort droghandeln från våra gator och torg? Det är ett återkommande problem för storstäder världen över. En möjlig lösning kan vara att förändra platsens syfte och användning genom små, men strategiska, insatser. Bryant Park i New York är ett lysande exempel på hur förfallna och problemtyngda miljöer kan återfå sin attraktionskraft genom medveten planering och åtgärder.
Peter Jöback deltog under Broadway in Bryant Park den 18:e juli 2013.
”Public park, meet private partnership”
I slutet av 1980-talet var Bryant Park, som då kallades ”Nålarnas park” på grund av det utbredda narkotikamissbruket och den höga kriminaliteten, ett ökänt och nedgånget område. De omgivande verksamheterna förlorade kunder, fastigheterna förföll, och platsen upplevdes som otrygg och ointressant. Men genom målmedvetna insatser, där bland annat BID-modellen (Business Improvement District) tillämpades, lyckades man vända utvecklingen. Parken rustades upp och blev en levande mötesplats för människor, vilket resulterade i inte bara en förbättrad parkmiljö, utan också ökade fastighetsvärden och en blomstrande näringsliv i området.
”Först och främst måste du befinna dig i ett område med en viss koncentration av fastigheter och där de kommersiella intressena verkligen bryr sig om grannskapet. Bryant Park hade teoretiskt kunnat skapas i en annan stadsdel, men det hade varit betydligt svårare.” Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.