Nationell konferens om kulturarvets finansiering

SVT:s luciafirande 2024 från Sätra Brunn och Sala Silvergruva.

Hur kan fler privata initiativ, föreningar, medborgarengagemang och företag ta ansvar för vårt kulturarv och utveckla svensk byggnadsvård, både genom ekonomiska resurser och personligt engagemang?

Det är verkligen glädjande att SVT:s luciafirande i år spelades in på Sätra Brunn och i Sala Silvergruva, med inslag från andra vackra platser i och runt Sala. Sätra Brunn, som grundades av Samuel Skragge år 1700, är en av Sveriges äldsta kurorter. Efter en konkurs 2002 räddades Sätra Brunn av en grupp på 15 lokalinvånare som köpte konkursboet och bildade Sätra Brunn ekonomisk förening. Idag är ägandet organiserat i ett bolag, men föreningens insats är ett inspirerande exempel på hur människor i en bygd kan gå samman för att bevara det lokala kulturarvet.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Det skulle vara fantastiskt om fler liknande initiativ växte fram runt om i Sverige. Därför planerar Platsutveckling Think Tank, tillsammans med flera samarbetspartners, att arrangera en konferens i september 2025 på Nääs Slott och Slöjdseminarium. År 2025 är dessutom ett jubileumsår som markerar 50 år av svensk byggnadsvård, till minne av det europeiska Byggnadsvårdsåret 1975.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank. Konferensen kommer att fokusera på hur privata initiativ kan ta ett större ansvar för vårt kulturarv och platsutveckling, vilket ligger i linje med regeringens och kulturminister Parisa Liljestrands kulturpolitik. Programmet kommer även att innehålla utblickar från Sverige, Norge och Danmark för att visa hur vi kan samarbeta kring dessa frågor i Skandinavien.

Vi befinner oss fortfarande i ett tidigt skede av planeringen av programinnehållet för konferensen. Vi uppskattar gärna era förslag och synpunkter på hur programmet kan utformas och vad det kan innehålla. Tveka inte att höra av er till oss på Platsutveckling Think Tank.

Kurorten Sätra Brunn i Västmanland

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:

  1. analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
  2. utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
  3. samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
  4. rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.

Läs mer »»»

Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.

Skanstorget kan visa vägen till en grönare och mer levande stad

Vy över Skanstorget i Göteborg.

Genom att minska antalet parkeringsplatser i städer och sätta människor före bilar kan vi skapa levande och hållbara urbana miljöer. Parkeringsytor kan omvandlas till grönområden, gångvänlig infrastruktur och nya bostäder. För att möjliggöra denna förändring krävs investeringar i hållbara transportalternativ, som gång, cykling och kollektivtrafik, samt ett förändrat synsätt på bilens roll i stadslivet.

Professor Donald Shoup menar att denna strategi kan bidra till mindre segregerade miljöer och resultera i grönare, trevligare och mer inkluderande städer. Skulle det rentav vara möjligt att tillämpa Shoups teorier på Skanstorget i Göteborg? Med en sådan omvandling skulle torget kunna bli en plats där människor och hållbara transporter prioriteras, vilket kan främja både gemenskap och miljö.

Vi en internationell trend där man börjar diskutera att ta ut marknadsmässiga avgifter för trottoarytor och vägkanter, en så kallad trottoaravgift. Syftet är att skapa mer permanenta lösningar som både eliminerar gratisparkering och genererar intäkter som kan användas till investeringar i offentliga ytor, såsom platsbildningar och torgytor. Donald Soups forskning fokuserar på markekonomi, offentlig ekonomi, transport och parkering. Det är väldigt spännande lösningar som han kommer med.

Platsutveckling: Hur en hembygdsförening och Carl Jan Granqvist gav Grythyttans Gästgivaregård – och hela orten – nytt liv

Prästgatan med Grythyttan gästgiveriet. Foto Clarence Werdin. Wikipedia. 

Under Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011 i Gustavsberg höll Carl Jan Granqvist höll en mycket inspirerande föreläsning om hur man kan ge nytt liv åt en plats och en bygd genom att skapa en ny vision som får hela samhället att blomstra. Han berättade också om hur man kan stimulera lärande med hjälp av flera sinnen för att nå människor med läs- och skrivsvårigheter – något som ligger honom varmt om hjärtat.

Grythyttans Gästgivaregård – från rivningshot till räddning
Grythyttans Gästgivaregård har en lång historia. Den byggdes 1640 på order av Drottning Kristina, som ville ha värdshus med jämna mellanrum längs rikets vägar. Här skulle finnas plats för alla samhällsklasser och stallar för minst 24 hästar. Gästgiveriet blev snabbt känt som ett av de bästa i landet – enligt Axel Oxenstierna till och med det bästa utanför Stockholm!

Men tiderna förändrades. När järnvägen kom till byn 1905 blev Järnvägshotellet det nya stället att vara på, och det gamla gästgiveriet förföll. 1973 var byggnaden i så dåligt skick att kommunen ville riva den och bygga en stormarknad istället. Lyckligtvis röstades förslaget ner – med bara en rösts marginal! Istället tog hembygdsföreningens eldsjälar Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson tag i saken. Det var här Carl Jan Granqvist klev in i bilden och hjälpte till att väcka nytt liv i gästgiveriet.

Grythyttan är även känt för sitt skiffer. Bilden visar takskiffer från Grythyttan som är lagt av företaget Grythyttevikens Skiffertak

Vad är viktigast – byggnaderna eller människorna?

Svaret är att det sällan är antingen eller. Oftast är det en kombination av platsens utseende och de verksamheter som finns där. Det handlar om att samarbeta och ha en gemensam vision för framtiden.

En vacker plats kan locka besökare i sig, som Venedigs historiska gränder, Tokyos futuristiska stadsmiljö eller Bohusläns dramatiska klippor. Men när en spännande miljö kombineras med intressanta aktiviteter händer det något magiskt – platsen blir en destination värd att besöka.

Grythyttan A2: Redan på 1940-talet kunde svenskarna uppskatta den unika komforten i Grythyttans A2-stol. Under 2024 återlanserades den tidstypiska ikonen i de ursprungliga färgerna i gult och orange från 1940-talets början. Trots sitt pris på 5 500 kr styck har stolen väckt ett stort intresse och efterfrågan är fortsatt hög. Beställ stolen hos Svenssons i Lammhult. Foto: Svenssons i Lammhult.

Det viktigaste är att se möjligheterna och våga satsa – både på att rusta upp gamla byggnader och fylla dem med liv. Platsutveckling i Värmland arbetar med att utveckla platser genom att analysera, sätta igång projekt och skapa långsiktiga lösningar. Vårt arbete bygger på fyra grundstenar: organisation, gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Vi tror att det är dessa grundstenar som tillsammans skapar en lyckad helhet och leder till framgång.

Vi arbetar med samarbete och samverkan kring platsutveckling och bevarande, i nära dialog med människor, för att lyfta både landsbygd och stad – gärna i miljöer med en spännande historia, alltid utifrån ett helhetsperspektiv. Allting kan inte göras på en gång, men det gäller att börja med att lösa de enklare uppgifterna och visa konkreta resultat. Då byggs förtroendet upp, och projektet får momentum och växer. Det är lite som att älska Göteborgs fotbollsklubb Blåvitt – först måste man lära känna laget, sedan krypa innan man kan stå upp och älska IFK.

Vår modell för platsutveckling kan tillämpas på allt från stadskärnor och parker till gator och gamla kvarter – där vi alltid strävar efter att lyfta fram det som gör just den platsen unik.

Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011.