Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.

Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.

Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.

Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.

Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»