I stadsdelen Hammarby sjöstad i Stockholm finns ett unikt medborgarengagemang. Cirka 90 procent av de boende är medlemmar i Sjöstadsföreningen, som driver både omfattande klimatinitiativ och projekt för social hållbarhet. Utöver dessa projekt organiserar föreningen en mängd aktiviteter och evenemang året runt. För att förverkliga sina visioner samarbetar de med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommunen och näringslivet. Sjöstadsföreningen har dessutom varit verksam i 20 år – en imponerande prestation.
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.
Nationalromantiken är svår att överträffa. Till skillnad från dagens ”klassiska” arkitektur var nationalromantiken en reaktion mot bristen på nyskapande och hantverksmässig arkitektur. Denna rörelse lyfte fram äkta material och omsorg om detaljer, och var Sveriges svar på den internationella Arts and Crafts-rörelsen. I Storbritannien, där rörelsen uppstod i slutet av 1800-talet, spelade William Morris en central roll. Arts and Crafts betonade hantverkets värde och stod i kontrast till den industrialiserade massproduktionen som följde den industriella revolutionen. Den påverkade inte bara inredning och konst, utan även arkitektur, trädgårdsdesign och samhällsplanering.
Vi måste återuppta det offentliga samtalet om arkitekturens värden. Precis som när Arts and Crafts formades under Morris ledning, är det viktigt att idag diskutera vilka kvaliteter som saknas i samtida arkitektur och stadsplanering. Den polariserade debatten mellan ”klassisk” arkitektur och modernism är inte konstruktiv. Det är dags att fokusera på kvalitet, hantverk och de mänskliga värden som bör prägla vår byggda miljö.
Två ARQ-projekt från Sverige och Japan kommer att belysa dessa frågor. Arkitekterna Samuel Michaëlsson och Lars Nilsson diskuterar hur samtid, traditionell byggteknik och kulturarv samverkar. Lunchseminariet följs av en workshop ledd av stråtaksläggare Joar Nilsson.
Vass Arkitektur, ett svenskt ARQ-projekt, utforskar vasstakshus som en del av en svensk sommardröm och hur moderna byggtekniker kan tillämpas. Boken visar tio lanthusprojekt som uppförts i Sverige de senaste 30 åren och erbjuder ett alternativt perspektiv på dagens bostadsproduktion.
Samtidigt har japansk arkitektur länge varit känd för sina starka hantverkstraditioner. I flera ARQ-projekt har Samuel Michaëlsson undersökt hur unga japanska arkitekter omdefinierar vad modernt hantverk kan vara. Under seminariet kommer han att presentera insikter från sina forskningsprojekt Communal Ecologies – Conversations with young Japanese architects och Hiroba – Learning from Japanese Public Space, båda stödda av ARQ-stiftelsen, White Arkitekter, Sasakawa Foundation och Japanstiftelsen.
Seminariet hålls både på plats på White Arkitekter i Göteborg och online via Zoom.´
Kulturattraktioner spelar en viktig roll för den svenska besöksnäringen, och Sveriges museer är inget undantag. En sammanställning från Riksförbundet Sveriges Museer visar att 170 museiorganisationer runt om i landet rapporterade sina besökssiffror för sommaren 2024.
Det nationella besöksantalet minskade 2024 med drygt en procent jämfört med 2023 men vissa regioner som uppvisade en ökning i museibesök. Örebroregionen toppar listan med en imponerande 12-procentig ökning, mycket tack vare populära Wadköping. Stockholmsregionen står för flest besök med hela 3,2 miljoner besökare, där fyra av tio besök var till Skansen eller Vasamuseet.
Procentuell ökning av museibesök per region:
Örebro +12%
Dalarna +11%
Värmland +9%
Västmanland +8%
Västerbotten +7%
Gotland och Västernorrland +5%
Halland och Norrbotten +2%
Stockholm +1%
Digitala besök också en dimension av museibesök Det skulle vara intressant att även se statistik över digitala besök, då museernas digitala arkiv, som är tillgängliga dygnet runt året om, spelar en allt större roll. I en tid där näthandel och digitala upplevelser förändrar våra vanor, är det viktigt att definiera vad ett ”besök” egentligen innebär. Vad gör till exempel en fysisk besökare på Skansen jämfört med en digital besökare på Nordiska Museet? Hur påverkar dessa olika former av besök museernas roll i samhället?
Krogkoncernen Göteborgsfamiljen har tagit ställning i debatten om framtiden för Skanstorget. De föreslår att utveckla en saluhall och skapa en plats som utgår från medborgarnas önskemål, snarare än politikernas toppstyrda beslut om förtätning med bostäder.
Efterfrågan på vattennära bostäder i Göteborg är mycket stor. När möjligheten äntligen öppnades att bygga staden närmare vattnet, upplever många invånare att det främst är kontorskomplex och hotell som reser sig på de mest attraktiva platserna, där man istället hade hoppats på nya bostadsområden.
Samtidigt fokuserar Göteborgs stads politiker på att driva igenom ett mindre bostadsprojekt på Skanstorget, som erbjuder ett fåtal bostäder för unga vuxna från medelklassen som vill bo i Linnéstan. Robin, Rushdi Al-Sálehi lyfter fram den obekväma sanningen om alla outnyttjade resurser som står oanvända, medan nya byggnader fortsätter att poppa upp, ofta baserade på bristfälliga analyser av vad som faktiskt efterfrågas. Läs mer »»»
