Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.
Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.
Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.
Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.
I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.
Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°
Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.
Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.
Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet. Läs mer »»»
Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.
En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.
Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.
Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.
Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.
Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.
Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision. Läs mer »»»
I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.
Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.
Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!
Ett förföriskt förfall av byggnaderna på Stora Ekholmen.
Platsutveckling Think Tank 14 – Stora Ekholmen
dag: torsdag 18:e april 2024 tid: 19-20 hur: digitalt via Zoom anmälan: se formulär nedan På den avlägsna ön Stora Ekholmen utanför Vaxholm i Stockholms skärgård sker en fascinerande restaurering och återuppbyggnad av ett historiskt sommarparadis. Ön, som en gång ansågs vara den vackraste i skärgården, bär på en rik historia.
Till Platsutveckling Think Tank 14 torsdagen den 18:e april, klockan 19-20, välkomnar vi Gunnar och Kerstin Haglund som är ägare av Stora Ekholmen Kultur AB. Gunnar och Kerstin kommer att dela med sig av deras inspirerande resa med att restaurera och återge Stora Ekholmen till dess forna prakt.
Stora Ekholmen. Ekodling – nära Vaxholms fästning och de stora farlederna Med sitt strategiska läge nära Vaxholms fästning och de stora farlederna som löper i dess omedelbara närhet, spelade Stora Ekholmen en central roll för ekodling. Eftersom ek är känt för sin styrka och röttålighet, var det en eftertraktad resurs under flera århundraden, särskilt inom skeppsbyggande och konstruktionen av krigsfartyg. Ön var en del av Värmdö Skeppslag från 1720 till 1881, en period då skeppsbyggandet och sjöfarten blomstrade i regionen.
Under perioden fungerade Stora Ekholmen som en viktig plats för att förse skeppsvarven med det robusta träet som krävdes för att konstruera sjövärdiga fartyg. Dess närhet till farlederna gjorde det enkelt att transportera ekträet till de olika varven längs kusten.
Efter att ha tillhört Värmdö Skeppslag under över två århundraden, övergick Stora Ekholmen sedan till Vaxholms Fögderi och Waxholms Skeppslag. Grosshandlare Albert Grumme bygger ett semesterparadis
Grosshandlare Albert Grumme med familj.
Under början av 1900-talet köpte grosshandlare Albert Grumme hela ön och det blev startskottet för öns glansperiod. Ön förvaltades som ett privat semesterparadis där familjen Grumme tillbringade hela somrarna. För att klara hushållningen på ön inrättades växthus, hönshus och ladugård. En dedikerad trädgårdsmästare var bosatt på ön året om för att sköta växter och djur. De befintliga gångstråken förstärktes och vackra alléer anlades för att förhöja öns skönhet och tillgänglighet
Institute for human development and peace
Stora Ekholmen börjar att förfalla under när nya ägare tar 1965.
Stora Ekholmen förblev ett semesterparadis och en välvårdad oas fram till att den såldes 1965 till ”Institute for human development and peace”, grundat av bland andra George Martin och Susanne Harris. George och Susanne bosatte sig i trädgårdsmästarbostaden och bodde där där ända fram till april 2019. Under deras tid på ön uppförde de ångbåtsbryggan som fortfarande används av Waxholmsbolaget. George och Susanne hade initialt höga ambitioner för öns utveckling men de kunde tyvärr inte förverkliga dem och under deras ägarskap uppstod förfallet av byggnaderna och miljön.
Gunnar och Kerstin Haglund köper Stora Ekholmen
Fartyget Arona som ägs och drivs av Gunnar och Kerstin Haglund.
Under april 2019 köptes Stora Ekholmen av Gunnar och Kerstin Haglund med ambitionen att återskapa ön till det skick som den hade under början av 1900-talet.
Genom studier av öns kultur- och byggnadshistoria planeras och genomförs projektet för att återställa de vackra byggnaderna och miljön till sin forna glans. Restaureringen sker utifrån en agil modell som möjliggör flexibilitet och anpassningarhet utifrån löpande upptäckter och nya kunskaper.
Gunnar och Kerstin Haglund.
Den stillhet och tystnad som präglar ön idag är fylld av ekon från det förflutna, vilket väcker nyfikenhet och förväntan inför framtiden. Stora Ekholmen erbjuder en unik möjlighet att uppleva historiens vingslag på nära håll, samtidigt som det agila arbetssättet möjliggör för nya idéer och insikter att formas och integreras i platsutvecklingen. Återuppbyggnaden präglas av flexibilitet, samarbete och en strävan mot det gemensamma målet att återställa ön till dess forna glans.
Byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen sommaren 2024
Ekorrhuset och dess paviljong.
I sommar kommer Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Arona Rederi och Stora Ekholmen Kultur AB att arrangera ett byggnadsvårdsläger på Stora Ekholmen. Under lägret kommer renoveringen av det s.k. Ekorrhuset och dess paviljong att påbörjas. Husen är byggda 1870 i cottagestil och är rikt utsmyckade med snickarglädje. Fokus under lägret kommer att ligga på att återskapa husens entréer. Det blir en kombination av nybyggnation och restaurering där momenten bl.a. är
reparation av dörrar och fönster
reparation/nytillverkning av golv, räcken, trappor, grund, utsmyckning/dekor av stolpar/pelare
målning med linoljefärg
föreläsningar med bebyggelseantikvarie Vicki Wenander
föreläsningar med Sara Johansson om hållbarhet och återbruk. Sara är initiativtagare till den digitala marknadsplatsen Byggnadsvardaren.se
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
