Dagsarkiv: 24 mars, 2024
Sagomiljö i Värmland med fascinerande kulturarv inom konsthantverk söker ny ägare
En unik möjlighet att förvärva Sillegården i Västra Ämtervik, utanför Sunne i Värmland, har nu dykt upp. Gården har en rik och fascinerande historia som är starkt förknippad med den framstående textilkonstnären Ida Sahlström.
Historien börjar med Sillegårdsbrunn och varmbadhuset, men under Ida Sahlströms tid omvandlades gården till ett pensionat. Redan på 1700-talet blev Sillegårdsbrunn populärt bland de högre samhällsklasserna för sina källkurer. Under 1800-talet lockade det hundratals besökare som trodde på vattnets påstådda hälsosamma egenskaper.
Ida och maken August, återvände från ett decennium i Stockholm till Värmland, där de förvärvade Sillegårdsbrunn år 1915. De renoverade badhuset och utvecklade anläggningen till ett pensionat. Idas entreprenörsanda och kreativitet ledde till att hon ritade restaurangen i fornnordisk stil medan hennes syskon, konstnärerna Anna och Bror, skapade de vackra dekorationsmålningarna på väggarna.
Sillegården bär fortfarande på spår från den tidiga 1900-talsmiljön, med möbler formgivna och byggda av de tre syskonen Sahlström. Ida hade flera väverskor anställda och tillsammans vävde de trasmattor och den välkända hålgardinen Fryksdalsrutan. Hennes textilkonst blev vida känd och hon drev det dåtida textila centret i Värmland.
Ida föddes den 30:e april 1871 på Sahlströmsgården i Utterbyn, utanför Torsby i Värmland. Hon var inte ensam i familjen om sina konstnärliga ambitioner; även hennes syskon Anna och Bror blev konstnärer, vilket bidrog till att omvandla Sahlströmsgården till en kulturell mötesplats för dåtidens svenska konstnärs- och kulturelit.
Trots motstånd från fadern Per Sahlström, som var en mycket framstående lantbrukare och lokalpolitiker, fortsatte syskonen Sahlström att utvecklas som konstnärer. Idas smeknamn ”Fryksdalsmora” speglar inte bara hennes skicklighet som konstnär och konsthantverkare utan också hennes känsla för affärer och entreprenörskap. Mer än 500 mönster av hennes verk finns bevarade och visas på Sillegården än idag, vilket är ett levande kulturarv av betydelse för svensk textilkonst.
Läs mer » » »
Arkitekturpärla i världsklass – Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter
Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.
Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap.
Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
Debatt: ”Andreas Carlson, ta emot våra krav på återbruk”
Ronald Eek gav sig ut och fotograferade Olskroken i Göteborg sommaren 1977. Foto och musik: Ronald Eek.
Regenerativ utveckling är nästa steg i klimatarbetet – det innebär att återställa, återskapa och reparera, och att övergå från linjära till cirkulära modeller. Enligt Robin, Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa, är det nödvändigt att bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson tar en mer aktiv roll när det gäller att införa krav på återbruk vid beviljande av rivningslov.
Den ökade förståelsen för klimathotet kräver både reformer och politisk vilja till handling, samtidigt som medborgarna också har en roll att spela genom att agera cirkulärt i sin vardag. I Sverige har Robin Rushdi Al-Sálehi varit en drivande kraft bakom kampanjen ”Krama byggnaden”, som syftar till att öka medvetenheten och opinionen kring dessa frågor.