I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.
Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
• att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
• att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
• att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
• att skapa och bibehålla hållbara “communities”
• att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.
Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.