Yxmakare Julia Kalthoff. Återbruk och hantverk skulle kunna bidra till att göra städer och orter mer levande när butikerna blir digitala och lämnar det fysiska rummet. Pompe Hedengren föreslår i en intervju i Fastighetstidningen att tomma kontorslokaler skulle kunna öppnas upp för att omvandlas till ateljéer för konstnärer och hantverkare. Foto: Mattias Lindbäck.
datum: torsdag mars 7 mars 2024 tid: 19-20 hur: digitalt – via zoom. länk mailas ut 6 mars. anmälan: senast 6 mars via formulär » » »
FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, omfattar 17 globala mål för att främja hållbar utveckling. Som en del av det initiativet har EU satt upp mål om att 70 procent av allt avfall skall återanvändas, återvinnas eller på annat sätt nyttjas före 2030. Till Platsutveckling Think Tank 13 hälsar vi Återbyggets grundare och VD, Per Holst, välkommen. Bygg- och fastighetssektorn står för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Som tidigare hantverkare insåg Per det enorma slöseriet inom byggindustrin och kände att han ville vara en del av lösningen. Nu är han stolt över att leda ett företag som har starkt fokus på hållbarhet och återbruk.
Återbygget är ett företag som tar ett stort steg mot att minska miljöförstöringen inom byggsektorn. De är specialiserade på att återanvända och återvinna byggmaterial som annars skulle ha gått förlorade efter rivningar och ombyggnationer. Deras kombinerade butiks- och lagerlokal på Sigurdsgatan 35 i Västerås erbjuder inte bara plats för handel och förvaring utan fungerar också som en plattform för förändring och innovation inom byggindustrin.
Företaget tror på förändring genom samverkan och på att skapa ett helhetsgrepp. De strävar efter att skapa cirkulära flöden genom att koppla samman avfallsflöden från olika källor och erbjuda en hållbar marknad där inga resurser går till spillo. Som verktyg i det arbetet använder de återbruksappen Palats, som presenterades av Henrik Olausson under Platsutveckling Think Tank 6.
Återbyggets verksamhet fokuserar på Mälardalen, men deras visioner sträcker sig långt bortom Mälardalens gränser. Som ett socialt företag med en stark förankring i människor och miljö strävar de mot att uppfylla samtliga mål inom Agenda 2030.
Återbygget är en del av en global rörelse inom samhällsbyggnadsbranschen.I Vancouver i Kanada arbetar företaget Unbuilders med selektiva rivningar och försäljning av återbrukat byggmaterial.
Efter framgångarna med projekt som Tate Modern i London och Domino Sugar Refinery i New York är det lätt att förstå varför återbruk och utveckling av industrimiljöer har blivit populära nuförtiden. Det senaste exemplet, av MAD Arkitekter, är lite mer ovanligt än de flesta och innebär att man bygger upp en ny byggnad med blandade verksamhetsområden över ett enormt och oanvänt lagerhus vid en nedlagd cementfabrik i Shanghai.
Industriarvet bevaras inte bara på grund av de historiska minnena det bär med sig, utan framför allt för att det ger framtiden en känsla av historia,” säger Ma Yansong, grundande partner av det kinesiska arkitektkontoret MAD-arkitekter.
Avsikten är att bevara den ursprungliga industriella och råa strukturen av lagerbyggnaden samtidigt som taket på lagerbyggnaden ersätts av en bågliknande metallvolym som ”flyter” likt Arken. Kontrasten mellan grovheten i den gamla ruffa betongfasaden och slätheten i det nya metallen kommer att ge nytt liv åt det förfallna fabriksbyggnaden samtidigt som den ursprungliga lagebyggnaden omvandlas till ett multifunktionellt urbant vardagsrum, förklarar MAD-arkitekter. Projektet är en integrerad del av en omfattande revitalisering och utveckling av industrimiljön, där den gamla cementfabriken omvandlas till en ny stadsdel vid vattnet.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.
Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.
Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.
För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.
Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.
Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.
Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.
Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.
Arts Dynamics Talks är en live-streamad podcast-serie som leds av Sofie Marin, grundare och VD för Arts Dynamics. Hon pratar med kreativa entreprenörer och ledare inom kultursektorn från hela världen för att ta reda på hur de hanterar aktuella utmaningar och ser på framtiden.
I nästa avsnitt får du träffa Iwona Price, VD för Intercult och Smart Coop, som har lång erfarenhet av att leda kulturella organisationer och samarbeten både nationellt och internationellt. De kommer att diskutera utmaningar och möjligheter som oberoende kreatörer och kulturorganisationer står inför, särskilt när det gäller att få tillgång till finansiering och internationella nätverk.
Iwona kommer också att prata om hennes tankar kring framtida trender inom kultur- och kreativindustrin, samt vilka råd hon skulle ge till konstnärer och kreatörer som precis börjar sin karriär.
Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.
Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.
Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.
En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.
Tanken med ABC-staden var att arbete, bostad och centrumanläggning förenades i samma stadsdel. Vällingby utanför Stockholm var ett tidigt exempel på denna idé. Stadsdelarna var strukturerade i grannskapsenheter med närbelägna centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker för att främja gemenskap och bekvämlighet. Tyvärr led ABC-tankarna ett nedslag till följd av privatbilismens ökande popularitet och handelns övergång till större enheter och självbetjäning.
Det är nödvändigt att utveckla och förbättra projektbaserade lösningar till mer hållbara och cirkulära modeller över tid. Många förortsområden står inför stora utmaningar med utanförskap och brottslighet. Med inspiration från Frankrike föreslogs nystartszoner av Alliansen som ett sätt att främja sysselsättning och öka tryggheten i dessa områden. Tanken var att nystartszoner skulle erbjuda lägre avgifter för arbetsgivare som anställde personer från närområdet.
Att bryta den nedåtgående spiralen av arbetslöshet i dessa områden är av avgörande betydelse, och det krävs en övergång från endast utredningar och tillfälliga projekt till långsiktiga förbättringar. Det påminner om tankarna som förts fram av Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, om blandstaden som en myt som politiker och planerare kanske borde ompröva.
Charlie Karlsson menar i en artikel på SvD Debatt att problemen med hög arbetslöshet i vissa av landets stadsdelar löses inte genom allt tal om att skapa blandstäder för att bryta segregeringen. Hushållen visar genom sitt beteende att de inte vill bo blandat eftersom de uppnår högre välfärd genom att bo i kluster. För att lösa de aktuella problemen krävs det att de prioriteras på allvar och att det utvecklas anpassade, riktade åtgärder för de olika klustren. Att tro att man löser problemen genom att flytta på människor är en chimär. Våra politiker måste äntligen ta till sig att hushåll, oberoende av bakgrund, uppnår högre välfärd av att bo nära andra hushåll de känner samhörighet med. Det är hög tid att sluta tala om att bryta segregeringen och istället fokusera på att lösa sysselsättnings- och inkomstproblemen i våra utsatta områden enligt Charlie Karlsson.
Ekonomiprofessor Micael Dahlen menar att känslan av att bidra till en bättre miljö och att ta ett personligt ansvar för klimatomställningen genom att köra elbil kan ge människor en känsla av duktighet, harmoni och lycka. Han betonar vikten av att konsumenter tar ett aktivt steg mot att stödja paradigmskiftet mot hållbara transportalternativ.
I linje med detta har Frankrike nyligen implementerat ett innovativt statligt stöd för att underlätta för låginkomsttagare att köra elbilar. Genom detta program har personer med en årsinkomst på under 14 100 euro möjlighet att leasa en ny europeisk elbil för endast 100 euro per månad. För att kvalificera sig måste bilen vara tillverkad i Europa, och de modeller som omfattas av subventionen inkluderar Fiat 500e, Renault Twingo ZE och nya Citroën ë-C3.
Det franska initiativet bygger på tidigare åtgärder för att främja användningen av elbilar, såsom kontantbonusar för köp av elbilar och stöd för att omvandla befintliga fordon till eldrift. Den exakta bonusen för köp varierar beroende på modell och miljöpåverkan från tillverkningen. Dessutom har regeringen stimulerat omvandlingen av äldre fordon till eldrift genom ekonomiska bidrag, vilket har resulterat i en ökning av antalet specialiserade verkstäder. Konverteringsprocessen för att göra om äldre fordon till eldrift tar ungefär tre dagar och leder till en elbil med jämförbar prestanda och räckvidd. Regeringen erbjuder också ekonomiskt stöd till kunderna för kostnaderna för denna omvandling.
Genom att kombinera ekonomiska incitament med möjligheten att ta ett personligt ansvar för miljön strävar den franska regeringen till att uppmuntra övergången till en mer hållbar transportsektor och därigenom bidra till en bättre framtid för både samhället och miljön.
Frankrikes president var nyligen på besök i Sverige, och förhoppningsvis kommer de nya relationerna mellan Frankrike och Sverige att inspirera till ytterligare satsningar inom svensk fordonsindustri. Sverige skulle kunna se Frankrike som en förebild när det gäller att implementera effektiva incitament för att främja användningen av elbilar i klimatomställningen!
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..
Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län
Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.
Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simning, när det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.
Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg
Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.
I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.
I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn.
Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.
Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.
Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!
I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.
Varför BIDs i Storbritannien? Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till: • att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter • att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer • att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability” • att skapa och bibehålla hållbara “communities” • att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.
Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.
