Helena Holmberg från Socialförvaltningen Nordost, Göteborg stad, Lena Dalerup från Innerstaden Göteborg och Pernilla Hallberg från Bid Kville/Fastighetsägare Centrala Hisingen och Bergsjön 2031 bjuder in till en nationell kunskaps- och nätverksdag för stads- och platsutveckling genom bid/platssamverkan.
Evenemanget äger rum den 8:e februari klockan 10.00-17.15 i Medborgarhuset, Gamlestaden, Göteborg. Dagen vänder sig till alla som är involverade i stads- och platsutveckling med bid/platssamverkan som verktyg, inklusive verksamhetsledare, fastighetsaktörer, kommunrepresentanter, andra myndigheter, branschorganisationer, forskare, experter, konsulter och akademiker.
Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa: Det här gänget är så duktiga. Nu vill man tillbaka till New Orleans. Sverige behöver en offensiv kulturpolitik. Besparingar på 1 miljard i kulturbudgeten drabbar vårt svenska musikunder och är riktigt dålig kulturpolitik! #platsutveckling#platssamverkan
”Thoughtfully preserving the Italian renaissance-style architecture, a series of The Siren’s original features have been lovingly restored including travertine floors, original terracotta signage, and plaster detailing on the historic ceilings. Judges loved the bold approach, and the balance between new and old, commenting on the fantasy-esque nature of the property. …and the hotel’s contribution to a revitalisation of the area” AHEAD 2019
Detroits Siren Hotel ligger i Wurlitzer Building, som från början var huvudkontor för instrumenttillverkaren Wurlitzer&Co . Wurlitzer Building stod klar 1926 och ritades av arkitekten Robert Finn. Det var från början en riktigt påkostad symbolbyggnad från 1920-talets glansdagar men under 2000-talet började den att förfalla och blev rivningshotad. Wurlitzer Building hade troligen varit jämnad med marken i dag om inte fastighetsutvecklaren ASH NYC och Quinn Evans Architects sett möjligheten med att etablera ett hotell till minne av Detroits glamorösa förflutna i byggnaden. ASH NYC och Quinn Evans Architects ambitiösa arbete med The Siren, ledde till att projektet fick den prestigefyllda utmärkelsen som årets hotell vid AHEAD 2019 i Miami.
Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.
Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.
En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar ”prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.
Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en ”stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.
En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!
Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.
År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped
Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.
Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo Piano, Jean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
datum: torsdag 25 januari 2024 tid: 19-20 hur: digitalt – via zoom
Till Platsutveckling Think Tank 12 är vi glada över att hälsa Andrea Hartmann Jovell välkommen som föreläsare. Andrea är en erfaren konsult inom besöksnäring och kommunikation med en bakgrund inom landsbygdsutveckling och småskalig besöksnäring i Jämtland. Andrea har tidigare varit kommunikationschef för Göteborg & Co och sedan ett år tillbaka driver hon sin egen verksamhet där hon bland annat arbetar med affärsutveckling för besöksnäringen i fyra kommuner i Södra Bohuslän.
Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
I sin föreläsning kommer Andrea att dela med sig av sitt arbete med att återställa en gård till dess ursprung, med särskild tonvikt på att bevara natur- och kulturvärden samt lokal byggnadstradition. Hon kommer att berätta om restaureringen av sin egna gård på ön Flatön i Bohuslän. Huvudbyggnaden, som har sina rötter från 1873, planeras återställas från en omfattande ombyggnad på 1960-talet. Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
Ladugården när gården togs över.
Arkitekt Lotta Wennerberg har utformat ritningar för den nygamla ladugården, och Byggbolaget Orust har förverkligat dessa ritningar genom användning av återbruk och cirkulärt tänkande. Hållbarhet, kreativitet och lokal förankring har varit centrala principer som väglett hela projektet.
Ladugården har återuppstått genom en nybyggnad i stolpteknik under 2023.
Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.
Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.