Skådespelaren och sångaren Per Myrberg avled den 28:e december 2023 i Stockholm. Han var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.
Myrbergs tidiga ambitioner riktades mot att bli jazzmusiker, men hans öde ledde honom till Dramatens elevskola, där han antogs 1955 och examinerades 1957. Per Myrberg var en skicklig och mångsidig skådespelare och artist. Utöver sina teaterengagemang gjorde han sig också kän dsom sångare och låg på toppen av Svensktoppen under åren 1964–1965. Han placerades på förstaplatsen i fyrtio veckor med sin sång ”34:an”.
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en stor brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet ses av många i Göteborg som en viktig del av stadens kulturarv och gemenskap. Bevarandet av sådana platser är avgörande för stadens identitet och välbefinnande. För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Göteborgs arenautveckling har varit föremål för debatt, speciellt med kritik kring beslutet att riva Valhallbadet samtidigt som Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena betraktades som föråldrade vid invigningen. En framstående brist är Göteborgs avsaknad av moderna arenor med ett tak som kan öppnas och stängas, vilket sätter staden i kontrast till Stockholm.
Utvecklingen av arenor i Stockholm och Göteborg speglar olika strategier och beslut inom stadernas förvaltning och stadsplanering. I Stockholm har man satsat på att bygga moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena, medan Göteborg har valt att bevara Nya Ullevi och byggt två nya arenor, Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena. Tyvärr har de två sistnämnda arenorna kritiserats för att vara föråldrade redan vid invigningen. Hur kunde detta hända?
Under arenautveckling är det nödvändigt att integrera invånarnas synpunkter för att säkerställa att förändringar respekterar gemenskapens behov och värderingar. Detta blir en del av en bredare diskussion om hur Göteborg kan utvecklas och kombinera bevarande av kulturarv med modernisering för en hållbar stadsmiljö.
Jämfört med Stockholm, där moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena har blivit framstående, har Göteborg mött utmaningar med att skapa liknande framgångar och moderna arenor. Sammanfattningsvis är det viktigt att lära av tidigare misstag, involvera invånarna och integrera kulturarv i planeringsprocessen för att skapa hållbara och ändamålsenliga arenor och stadsutvecklingsprojekt. Dessutom är det nödvändigt att ange en tydlig riktning för att möta den påtagliga bristen på moderna arenor med tak, vilket skulle förbättra stadens attraktionskraft och möjliggöra evenemang året runt.
Tänd alla ljus och riv inte bort det som kan utvecklas till något fantastiskt. Låt 2024 bli året då vi bygger blandstaden Göteborg!
Gott nytt år!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
