Kommer vårt älskade och rivningshotade Valhalla att utses till ett av Europas sju mest hotade kulturarv 2025? Europa Nostra bjuder in till direktsänd presentation av 2025 års lista över de 7 mest hotade kulturarven i Europa den 18 mars 2025 (11:00-12:30 CET). Den efterlängtade listan kommer att presenteras under ledning av Guy Clausse, vice ordförande för Europa Nostra, och Shiva Dustdar, chef för Europeiska investeringsbankens (EIB) institut.
Europakommissionären Glenn Micallef, ansvarig för Intergenerationell rättvisa, ungdom, kultur och sport, kommer att hålla ett inledningsanförande. Evenemanget kommer också att bjuda på bidrag från representanter för de organisationer som nominerade de 7 utvalda platserna.
Programmet för Europas 7 mest hotade kulturarv syftar till att bevara Europas kulturarv. Det drivs av Europa Nostra i samarbete med Europeiska investeringsbankens institut och får även stöd från EU:s Creative Europe-program genom nätverksprojektet Europa Nostra Heritage Agora.
Lördagen den 15 mars klockan 16.00 är det premiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – Folkhemsbadet” på Bio Capitol i Göteborg. Filmen fick ingen offentlig finansiering, men tack vare göteborgarnas engagemang och generositet blev den ändå verklighet. Det är ett tydligt bevis på det starka stödet för att bevara och ge nytt liv åt Valhallabadet. Som medlemmar i Föreningen Fasad är vi på Platsutveckling Think Tank stolta över att ha varit en del av detta viktiga projekt. Nu ser vi fram emot att se filmen tillsammans med er och fortsätta diskussionen om Valhallabadets framtid.
Förslaget att riva Valhallabadet i Göteborg har väckt starka känslor och skapat ett enormt engagemang. Inför valet 2022 föreslog Miljöpartiet att staden borde tillsätta en stadsantikvarie för att skydda de historiska miljöerna och kulturarvet från förfall och rivningar. Men sedan det rödgröna maktskiftet har förslaget försvunnit från den politiska diskussionen. Vad tycker egentligen Socialdemokraterna och Vänstern om detta förslag? Och hur ställer sig Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna? Är en stadsantikvarie fortfarande aktuellt i Göteborg?
Miljöpartiet argumenterade 2022 för att staden redan har en stadsarkitekt som fokuserar på samtida stadsutveckling, men att det också behövs någon som arbetar långsiktigt och strategiskt för att bevara och utveckla stadens kulturhistoriska miljöer. Men varför har förslaget inte fått något genomslag? Visar rivningsförslaget av Valhallabadet på en större politisk linje där partier som Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna inte anser att det är tillräckligt viktigt att bevara Göteborgs kulturarv, eller handlar det om något helt annat? Är det inte dags att lyfta frågan på nytt och få svar på varför ett sådant förslag inte prioriterats?
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Välkommen till Göteborg Grand Central, en plats där historia och modern design möts på ett fantastiskt sätt. Här blandas gammaldags charm med nyskapande idéer och skapar en symbol för stadens framtid. Trä, kalksten, glas, betong och återbrukat tegel kombineras på ett unikt sätt. Detta blir stadens nya centrum och en viktig plats för hållbart resande och arbete. Alla är välkomna hit, som Jernhusen beskriver på sin webbplats om den nya stationsbyggnadem vid Göteborgs central.
Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av Sveriges största byggföretag skulle få tillstånd att riva den vackra Yttre hallen vid Göteborgs centralstation, byggd 1928-30. Men tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara den – förutom kanske byggföretaget som missade chansen att göra mer vinst. Yttre hallen är idag en av de unika delarna som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.
När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till livliga mötesplatser, inspireras vi ofta av Grand Central Terminal i New York. Målet med Grand Central Terminal är att alltid erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, så att resenärerna alltid känner att de inte har missat något tåg eller någon anslutning. Grand Central Terminals framtid var dock inte självklar. Byggnaden räddades tack vare ett starkt engagemang från New Yorks invånare. 2013 firade stationen sin 100-årsdag. Idag är den en del av Grand Central Partnership, ett så kallat Business Improvement District (BID), som bildades på 1980-talet för att förbättra och utveckla området kring stationen. Ett BID är ett initiativ där fastighetsägare, företag och andra intressenter tillsammans finansierar och genomför åtgärder för att förbättra ett specifikt område, exempelvis genom att förbättra säkerheten, renhållningen eller skapa nya offentliga utrymmen.
År 2012 föreslog det brittiska arkitektkontoret Foster & Partners att biltrafiken skulle tas bort från området runt Grand Central Terminal för att skapa bättre flöden för fotgängare och en trevligare gatumiljö. Detta förslag var en del av en vision att förbättra den omgivande stadsstrukturen, minska trafikträngseln och göra området mer tillgängligt och attraktivt för både invånare och besökare. Genom att skapa fler offentliga ytor och förbättra gångvägarna skulle stationens omgivningar bli ett mer livfullt och funktionellt stadsrum.
Nu är Grand Central Terminal ett av New Yorks mest populära besöksmål, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva det för att bygga kontorsbyggnader. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang har byggnaden istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett världsklassigt besöksmål!
Hooja & Miriam Bryant. VEM FAN E DU? . Videon är producerad i Nattavaara av Rolf Nylinder och Markus Lemke. —- Nattavaara ligger ungefär 70 kilometer sydväst om Gällivare och har omkring 300 invånare. Namnet Nattavaaras betydelse är inte säkerställd men har troligen sitt ursprung i det samiska ordet ”nahta” som betyder skaft. Det samiska ordet ”vare” och det finska ”vaara” betyder berg. Nattavaara är alltså ”Skaftberget”. — Gällivare kommun
“När Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet sade nej tvingade politikerna stadsbyggnadskontoret att ta fram ett lätt modifierat förslag för att testa var gränserna för så kallad – påtaglig skada – på riksintresset går. Det blev en smal remsa torg på norrsidan av en sjuvåningsfasad. 1300 sidor planhandlingar producerades av stadsbyggnadskontoret och inhyrda konsulter för fem miljoner.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
De senaste åren har präglats av polarisering och misstro, där tilliten till politiker och vissa tjänstemän har fått allvarliga törnar. Särskilt oroande är hur skyddet av våra kulturhistoriska miljöer undermineras genom så kallade ”gemensamma workshops”. Dessa slutna processer har ofta blivit en ursäkt för att prioritera bostadsbyggande i centrala A++-lägen, på bekostnad av kulturhistoriska värden, sakkunskap och demokratiskt inflytande.
Förtroendet kan återuppbyggas – men det kräver politiker som visar ödmjukhet och respekt för sakkunskap och medborgarnas åsikter. Äkta dialog och medinflytande från skattebetalare och väljare måste stå i centrum för beslutsfattandet.
Kulturarvet är hotat i Göteborg och många andra städer i Sverige, men trots några grundstötningar har vi möjlighet att navigera ut på en ny kurs mot fritt vatten. Attityder kan förändras, och skeptiker kan bli troende. 2025 markerar 50 år sedan det Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, och året kommer att bli vårt gemensamma kampanjår för byggnadsvården.
Förändring tar tid, men varje liten insats gör skillnad. När vi ser konkreta resultat från restaureringar och revitaliseringar växer förståelsen för vikten av att bevara vårt kulturarv. Då ökar också insikten hos beslutsfattare, näringsliv och allmänhet om att byggnadsvårdsinsatser och bevarande är investeringar i vår gemensamma framtid. Varje byggnad, varje gatuplan, varje historisk detalj är en del av vår identitet och en nyckel till vår framtida utveckling.
Under hösten 2024 inleddes inspelningen av en kortfilm som kommer att fungera som ett tidsdokument och belysa den pågående diskussionen kring Valhallabadet. Filmen produceras av Staffan Bengtsson med Föreningen Fasad som beställare och Platsutveckling Think Tank och Göteborgs Hembygdsförbund som samarbetspartners. Föreningen Fasad har, på rekordtid, samlat in över 100 000 kronor till projektet via crowdfunding. Insamlingen har bestått av både större donationer och mindre bidrag på 50 – 100 kronor från föreningar och privatpersoner. Det enorma stödet för filmen visar tydligt det starka folkliga engagemanget för att bevara Valhallabadet och kulturarvet.
Låt oss göra 2025 till året då byggnadsvård och kulturarv får en renässans och en central plats på den nationella agendan. Låt det bli året då vi erkänner byggnadsvården som en drivkraft och en nyckelspelare i det svenska samhällsbyggandet och i svensk platsutveckling. Tillsammans kan vi skapa en framtid där vårt kulturarv lever vidare och får den plats det förtjänar i vår samtid. Amen.
“Länsstyrelsen säger att badet visserligen är av byggnadsminnesklass, men eftersom politikerna redan bestämt sig för att riva kan en sådan process inte sättas igång.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.
Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.
BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.
Den brittiska modellen för Business Improvement District Den tidigare premiärministern Tony Blair spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.
Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:
uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
bygga och bevara hållbara samhällen
ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå
Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.
Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i. Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver
I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.
Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.
Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer? Framtidens Backaplan – ett projekt på is Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.
Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.
Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.
Kødbyen i Köpenhamn.
Lärdomar från Köpenhamn och Malmö Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.
Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på
Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.
Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.
Bryant Park i New York är en plats med en fascinerande historia och en mångsidig funktion. På parkens östra sida ligger New York Public Library, vars arkiv sträcker sig under själva parken. Under sommarmånaderna tar biblioteket delar av sin verksamhet utomhus och förvandlar området till ett öppet bibliotek med bokvagnar, där besökare kan läsa och låna böcker i en inspirerande miljö.
Planerar du en stad för människor, får du en stad som är anpassad för människor. Vill du förändra en plats? Börja med något så enkelt som att sälja glass och kaffe där. I kortfilmen The Place diskuteras transformationen och restaureringen av Bryant Park i New York och hur platsens rykte och funktion förändrades med hjälp av Placemaking och metoden The Power of Ten. Genom att fokusera på att skapa meningsfulla och varierade användningsområden för parken lyckades man göra den attraktiv för både boende och besökare.
En av de största utmaningarna i det urbana livet är den öppna droghandeln. Hur kan vi få bort droghandeln från våra gator och torg? Det är ett återkommande problem för storstäder världen över. En möjlig lösning kan vara att förändra platsens syfte och användning genom små, men strategiska, insatser. Bryant Park i New York är ett lysande exempel på hur förfallna och problemtyngda miljöer kan återfå sin attraktionskraft genom medveten planering och åtgärder.
Peter Jöback deltog under Broadway in Bryant Park den 18:e juli 2013.
”Public park, meet private partnership” I slutet av 1980-talet var Bryant Park, som då kallades ”Nålarnas park” på grund av det utbredda narkotikamissbruket och den höga kriminaliteten, ett ökänt och nedgånget område. De omgivande verksamheterna förlorade kunder, fastigheterna förföll, och platsen upplevdes som otrygg och ointressant. Men genom målmedvetna insatser, där bland annat BID-modellen (Business Improvement District) tillämpades, lyckades man vända utvecklingen. Parken rustades upp och blev en levande mötesplats för människor, vilket resulterade i inte bara en förbättrad parkmiljö, utan också ökade fastighetsvärden och en blomstrande näringsliv i området.
”Först och främst måste du befinna dig i ett område med en viss koncentration av fastigheter och där de kommersiella intressena verkligen bryr sig om grannskapet. Bryant Park hade teoretiskt kunnat skapas i en annan stadsdel, men det hade varit betydligt svårare.” Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
