Hooja & Miriam Bryant. VEM FAN E DU? . Videon är producerad i Nattavaara av Rolf Nylinder och Markus Lemke. —- Nattavaara ligger ungefär 70 kilometer sydväst om Gällivare och har omkring 300 invånare. Namnet Nattavaaras betydelse är inte säkerställd men har troligen sitt ursprung i det samiska ordet ”nahta” som betyder skaft. Det samiska ordet ”vare” och det finska ”vaara” betyder berg. Nattavaara är alltså ”Skaftberget”. — Gällivare kommun
God fortsättning på det nya året: Kulturarvet är hotat, men attityder kan förändras och skeptiker kan bli troende – 2025 blir året byggnadsvården och kulturarvet tar revansch
“När Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet sade nej tvingade politikerna stadsbyggnadskontoret att ta fram ett lätt modifierat förslag för att testa var gränserna för så kallad – påtaglig skada – på riksintresset går. Det blev en smal remsa torg på norrsidan av en sjuvåningsfasad. 1300 sidor planhandlingar producerades av stadsbyggnadskontoret och inhyrda konsulter för fem miljoner.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
De senaste åren har präglats av polarisering och misstro, där tilliten till politiker och vissa tjänstemän har fått allvarliga törnar. Särskilt oroande är hur skyddet av våra kulturhistoriska miljöer undermineras genom så kallade ”gemensamma workshops”. Dessa slutna processer har ofta blivit en ursäkt för att prioritera bostadsbyggande i centrala A++-lägen, på bekostnad av kulturhistoriska värden, sakkunskap och demokratiskt inflytande.
Förtroendet kan återuppbyggas – men det kräver politiker som visar ödmjukhet och respekt för sakkunskap och medborgarnas åsikter. Äkta dialog och medinflytande från skattebetalare och väljare måste stå i centrum för beslutsfattandet.
Kulturarvet är hotat i Göteborg och många andra städer i Sverige, men trots några grundstötningar har vi möjlighet att navigera ut på en ny kurs mot fritt vatten. Attityder kan förändras, och skeptiker kan bli troende. 2025 markerar 50 år sedan det Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, och året kommer att bli vårt gemensamma kampanjår för byggnadsvården.
Förändring tar tid, men varje liten insats gör skillnad. När vi ser konkreta resultat från restaureringar och revitaliseringar växer förståelsen för vikten av att bevara vårt kulturarv. Då ökar också insikten hos beslutsfattare, näringsliv och allmänhet om att byggnadsvårdsinsatser och bevarande är investeringar i vår gemensamma framtid. Varje byggnad, varje gatuplan, varje historisk detalj är en del av vår identitet och en nyckel till vår framtida utveckling.
Under hösten 2024 inleddes inspelningen av en kortfilm som kommer att fungera som ett tidsdokument och belysa den pågående diskussionen kring Valhallabadet. Filmen produceras av Staffan Bengtsson med Föreningen Fasad som beställare och Platsutveckling Think Tank och Göteborgs Hembygdsförbund som samarbetspartners. Föreningen Fasad har, på rekordtid, samlat in över 100 000 kronor till projektet via crowdfunding. Insamlingen har bestått av både större donationer och mindre bidrag på 50 – 100 kronor från föreningar och privatpersoner. Det enorma stödet för filmen visar tydligt det starka folkliga engagemanget för att bevara Valhallabadet och kulturarvet.
Låt oss göra 2025 till året då byggnadsvård och kulturarv får en renässans och en central plats på den nationella agendan. Låt det bli året då vi erkänner byggnadsvården som en drivkraft och en nyckelspelare i det svenska samhällsbyggandet och i svensk platsutveckling. Tillsammans kan vi skapa en framtid där vårt kulturarv lever vidare och får den plats det förtjänar i vår samtid. Amen.
“Länsstyrelsen säger att badet visserligen är av byggnadsminnesklass, men eftersom politikerna redan bestämt sig för att riva kan en sådan process inte sättas igång.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling
Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.
Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.
BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.
Den brittiska modellen för Business Improvement District
Den tidigare premiärministern Tony Blair spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.
Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:
- uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
- uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
- skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
- bygga och bevara hållbara samhällen
- ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå
Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.
Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien
Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i.
Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank
Röyksopp feat. Robyn – Monument (The Inevitable End Version)
Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver
I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.
Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.
Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.
Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.
Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.
Kødbyen i Köpenhamn.
Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.
Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på
Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.
Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.
Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.
Framgångssagan Bryant Park BID och The Power of Ten
Bryant Park i New York är en plats med en fascinerande historia och en mångsidig funktion. På parkens östra sida ligger New York Public Library, vars arkiv sträcker sig under själva parken. Under sommarmånaderna tar biblioteket delar av sin verksamhet utomhus och förvandlar området till ett öppet bibliotek med bokvagnar, där besökare kan läsa och låna böcker i en inspirerande miljö.
Planerar du en stad för människor, får du en stad som är anpassad för människor. Vill du förändra en plats? Börja med något så enkelt som att sälja glass och kaffe där. I kortfilmen The Place diskuteras transformationen och restaureringen av Bryant Park i New York och hur platsens rykte och funktion förändrades med hjälp av Placemaking och metoden The Power of Ten. Genom att fokusera på att skapa meningsfulla och varierade användningsområden för parken lyckades man göra den attraktiv för både boende och besökare.
En av de största utmaningarna i det urbana livet är den öppna droghandeln. Hur kan vi få bort droghandeln från våra gator och torg? Det är ett återkommande problem för storstäder världen över. En möjlig lösning kan vara att förändra platsens syfte och användning genom små, men strategiska, insatser. Bryant Park i New York är ett lysande exempel på hur förfallna och problemtyngda miljöer kan återfå sin attraktionskraft genom medveten planering och åtgärder.
Peter Jöback deltog under Broadway in Bryant Park den 18:e juli 2013.
”Public park, meet private partnership”
I slutet av 1980-talet var Bryant Park, som då kallades ”Nålarnas park” på grund av det utbredda narkotikamissbruket och den höga kriminaliteten, ett ökänt och nedgånget område. De omgivande verksamheterna förlorade kunder, fastigheterna förföll, och platsen upplevdes som otrygg och ointressant. Men genom målmedvetna insatser, där bland annat BID-modellen (Business Improvement District) tillämpades, lyckades man vända utvecklingen. Parken rustades upp och blev en levande mötesplats för människor, vilket resulterade i inte bara en förbättrad parkmiljö, utan också ökade fastighetsvärden och en blomstrande näringsliv i området.
”Först och främst måste du befinna dig i ett område med en viss koncentration av fastigheter och där de kommersiella intressena verkligen bryr sig om grannskapet. Bryant Park hade teoretiskt kunnat skapas i en annan stadsdel, men det hade varit betydligt svårare.” Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan
Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.
Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.
I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.
Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.
Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>
Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..
Platsutveckling: Hur en hembygdsförening och Carl Jan Granqvist gav Grythyttans Gästgivaregård – och hela orten – nytt liv
Prästgatan med Grythyttan gästgiveriet. Foto Clarence Werdin. Wikipedia.
Under Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011 i Gustavsberg höll Carl Jan Granqvist höll en mycket inspirerande föreläsning om hur man kan ge nytt liv åt en plats och en bygd genom att skapa en ny vision som får hela samhället att blomstra. Han berättade också om hur man kan stimulera lärande med hjälp av flera sinnen för att nå människor med läs- och skrivsvårigheter – något som ligger honom varmt om hjärtat.
Grythyttans Gästgivaregård – från rivningshot till räddning
Grythyttans Gästgivaregård har en lång historia. Den byggdes 1640 på order av Drottning Kristina, som ville ha värdshus med jämna mellanrum längs rikets vägar. Här skulle finnas plats för alla samhällsklasser och stallar för minst 24 hästar. Gästgiveriet blev snabbt känt som ett av de bästa i landet – enligt Axel Oxenstierna till och med det bästa utanför Stockholm!
Men tiderna förändrades. När järnvägen kom till byn 1905 blev Järnvägshotellet det nya stället att vara på, och det gamla gästgiveriet förföll. 1973 var byggnaden i så dåligt skick att kommunen ville riva den och bygga en stormarknad istället. Lyckligtvis röstades förslaget ner – med bara en rösts marginal! Istället tog hembygdsföreningens eldsjälar Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson tag i saken. Det var här Carl Jan Granqvist klev in i bilden och hjälpte till att väcka nytt liv i gästgiveriet.
Grythyttan är även känt för sitt skiffer. Bilden visar takskiffer från Grythyttan som är lagt av företaget Grythyttevikens Skiffertak
Vad är viktigast – byggnaderna eller människorna?
Svaret är att det sällan är antingen eller. Oftast är det en kombination av platsens utseende och de verksamheter som finns där. Det handlar om att samarbeta och ha en gemensam vision för framtiden.
En vacker plats kan locka besökare i sig, som Venedigs historiska gränder, Tokyos futuristiska stadsmiljö eller Bohusläns dramatiska klippor. Men när en spännande miljö kombineras med intressanta aktiviteter händer det något magiskt – platsen blir en destination värd att besöka.
Grythyttan A2: Redan på 1940-talet kunde svenskarna uppskatta den unika komforten i Grythyttans A2-stol. Under 2024 återlanserades den tidstypiska ikonen i de ursprungliga färgerna i gult och orange från 1940-talets början. Trots sitt pris på 5 500 kr styck har stolen väckt ett stort intresse och efterfrågan är fortsatt hög. Beställ stolen hos Svenssons i Lammhult. Foto: Svenssons i Lammhult.
Det viktigaste är att se möjligheterna och våga satsa – både på att rusta upp gamla byggnader och fylla dem med liv. Platsutveckling i Värmland arbetar med att utveckla platser genom att analysera, sätta igång projekt och skapa långsiktiga lösningar. Vårt arbete bygger på fyra grundstenar: organisation, gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Vi tror att det är dessa grundstenar som tillsammans skapar en lyckad helhet och leder till framgång.
Vi arbetar med samarbete och samverkan kring platsutveckling och bevarande, i nära dialog med människor, för att lyfta både landsbygd och stad – gärna i miljöer med en spännande historia, alltid utifrån ett helhetsperspektiv. Allting kan inte göras på en gång, men det gäller att börja med att lösa de enklare uppgifterna och visa konkreta resultat. Då byggs förtroendet upp, och projektet får momentum och växer. Det är lite som att älska Göteborgs fotbollsklubb Blåvitt – först måste man lära känna laget, sedan krypa innan man kan stå upp och älska IFK.
Vår modell för platsutveckling kan tillämpas på allt från stadskärnor och parker till gator och gamla kvarter – där vi alltid strävar efter att lyfta fram det som gör just den platsen unik.
Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011.
The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar
The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:
- analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
- utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
- samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
- rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.
Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.
Skanstorget kan visa vägen till en grönare och mer levande stad
Vy över Skanstorget i Göteborg.
Genom att minska antalet parkeringsplatser i städer och sätta människor före bilar kan vi skapa levande och hållbara urbana miljöer. Parkeringsytor kan omvandlas till grönområden, gångvänlig infrastruktur och nya bostäder. För att möjliggöra denna förändring krävs investeringar i hållbara transportalternativ, som gång, cykling och kollektivtrafik, samt ett förändrat synsätt på bilens roll i stadslivet.
Professor Donald Shoup menar att denna strategi kan bidra till mindre segregerade miljöer och resultera i grönare, trevligare och mer inkluderande städer. Skulle det rentav vara möjligt att tillämpa Shoups teorier på Skanstorget i Göteborg? Med en sådan omvandling skulle torget kunna bli en plats där människor och hållbara transporter prioriteras, vilket kan främja både gemenskap och miljö.
Vi en internationell trend där man börjar diskutera att ta ut marknadsmässiga avgifter för trottoarytor och vägkanter, en så kallad trottoaravgift. Syftet är att skapa mer permanenta lösningar som både eliminerar gratisparkering och genererar intäkter som kan användas till investeringar i offentliga ytor, såsom platsbildningar och torgytor. Donald Soups forskning fokuserar på markekonomi, offentlig ekonomi, transport och parkering. Det är väldigt spännande lösningar som han kommer med.